Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
|
|
- Gunnel Lisa Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
2 Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och studera den process som det har resulterat i bevarandet. Redan etablerade åtgärdsgrupper. Metod. Kombination av fältarbete, flygbilder, kartor och befintliga rapporter. Fältarbetet är ett viktigt moment som inte går att hoppa över. Det finns dock short-cuts!
3 01-jan 09-jan 17-jan 25-jan 02-feb 10-feb 18-feb 26-feb 05-mar 13-mar 21-mar 29-mar 06-apr 14-apr 22-apr 30-apr 08-maj 16-maj 24-maj 01-jun 09-jun 17-jun 25-jun 03-jul 11-jul 19-jul 27-jul 04-aug 12-aug 20-aug 28-aug 05-sep 13-sep 21-sep 29-sep 07-okt 15-okt 23-okt 31-okt 08-nov 16-nov 24-nov 02-dec 10-dec 18-dec 26-dec Åtgärder torrfåror - naturfåror För att kartlägga åtgärder behöver man; Biotopkartering - biotopåtgärder Inventeringar - Kontinuitetsproblem Hydrologi - Ekologiska flöden Relevant referens som utgör målbild Torrfåran i Juktån (Likkotgrenen) Likkotgrenen övre trumma Likkotgrenen nedre trumma Gunnarbäcken ovan Lankan Referens: Kvarnmårkan (Gunnarn)
4 Restaurering av biflöden och biflödesmynningar Öka den ekologiska funktionen i biflödet Indirekt ger en ökad funktion till huvudfåran Biflöden är en extra lunga åt huvudfåran
5 Strandskydd som skydd mot erosion huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Traditionella erosionsskydd ersätts med biologiska erosionsskydd om så är möjligt. Miljöanpassade för att gynna strandvegetation Studie 2014 Umeå Universitet visar att sträckor med block är artrikare samt har högre täckningsgrad av vegetation
6 Restaurering av strömsträckor i huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. För att förstärka strömsträckornas funktion innebär åtgärden att naturvårdaren placerar ut block samt vid vissa strömsträckor fylla på med grus.
7 Restaurering av utloppskanaler huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. FÖRE ÅTGÄRD EFTER ÅTGÄRD Utloppskanaler är strömsatta. Åtgärden innebär att man bygger en terrass med mindre djup (strömmande habitat). Fyller på med grus, block och död ved för att efterlikna ett naturligt vattendrag.
8 Rivning av flottledsrensningar i huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. Rivning av flottledsrensningar för stranden och älven ska återfå kontakt. Tillgängliggöra habitat.
9 Kontinuitetsproblem biflödesmynning mot huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Åtgärder är vidtagna i dämningsmagasinet så att konnektivitet mellan magasinet och sidovattendragen är funktionell. Kan utgöra fiskvandringsvägar som möjliggör vandring även när vattennivån är nära sänkningsgränsen. 1) Kontinuitetsproblem som utgör definitiva vandringshinder under hela året 2) Vandringshinder som är kontinuitetsproblem vid låga vattenstånd i dämningsområdet.
10 Kontinuitetsproblem och övriga problem orsakat av grunddamm Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder för att ta bort grunddammar som idag inte tillför något värde och som utgör vandringshinder. Själva dammen utgör ett vandringshinder och är ett problem. Ett annat problem är konstanta vattenstånd och stillastående vatten.
11 Kontinuitetsproblem dämningsområde vid låga vattenstånd Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder är vidtagna omedelbart uppströms dämningsområdet för att säkerställa konnektivitet till uppströms liggande vattendrag är funktionell.
12 Avstängda vikar Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder är vidtagna i dämningsmagasinet så att konnektivitet mellan magasinet och sidovattendragen är funktionell. Kan utgöra fiskvandringsvägar som möjliggör vandring även när vattennivån är nära sänkningsgränsen. Småbiflöden utan kontinuitet mot älven Vid byggnation av nya vägar vid regleringen togs inte hänsyn till utloppet av bäcken I stället för mynning bildas en liten sjö utan utlopp och med stillastående vatten
13 Biotopåtgärder i torrfåra med minimitappning Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp omforma torrfåror för en vattendragsbredd som i balans med minimitappning enligt 8.
14 Anpassning av minimitappning till ekologiska flöden i torrfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Åtgärder för låga flöden. Nuvarande minimitappning anpassas till ekologiska flöden Exempel: Juktån med en minimitappning om 11,4% Åtgärden innebär ingen produktionsförlust i älven
15 Övriga åtgärder (lokala förslag osv) Exempel: Kattisavan i Ruselemagasinet lokalt förslag i samverkan Problem: Dålig genomströmning Igensatta och feldimensionerade trummor Låga vattenstånd på våren
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson Bilder i presentationen: Åsa Widén Rapport från Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin God Ekologisk Potential
Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén
Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta
Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel
Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet
Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar Miljönytta åtgärder i reglerade älvar Kan vara svår att ge ekosystemet rättvisa! Hur ska den mätas korrekt?
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Maximal Ekologisk Potential i Umeälven
Maximal Ekologisk Potential i Umeälven Oktober 2015, uppdaterad januari 2016 www.umealven.se 1 2 Författare Åsa Widén Roland Jansson, Umeå Universitet Mats Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten Mikael
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
MAXMEP Umeälven. Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén 2015-09-01
MAXMEP Umeälven Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén 2015-09-01 1 Innehåll bilaga 3. Storuman dämningsområde... 6 SAMMANFATTNING... 6 1. Beskrivning och avgränsning delområde Storuman
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 7 272,1 6 462,7 6 116,8 4 575,2 5 211,6 3 621,7 764,6 561,7 889,7 889,4 696,7 541,5 6 319,3 5 844,7 6 405,3 6 241,9 4 070,0 4 686,4 608,1 545,0 617,1 534,3
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.
9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar
Roland Jansson Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar Fritt strömmande älvar 1500 1450 1400 1350 1300 1250 1200 1150 1100 jan-94 jan-94 feb-94 mar-94 apr-94 apr-94 maj-94 jun-94 jul-94
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?
Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar? Krav: För ekosystem närmare referens och målbild Inga risker Hur ska man veta? Vetenskapligt stöd Helst: studier före och efter åtgärd, med kontroller
Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep
aug sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep sep sep sep sep sep sep sep sep 9 sep 0 sep okt okt okt okt okt okt okt okt 9 okt 0 okt okt okt okt okt okt okt
Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015
2015-12-15 Rapport Elfiskeuppföljning 2015 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Ett antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun med syfte att återge vattendragen ett naturligare
Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Restaurering Ramsan 2017
2017-12-28 Rapport Restaurering Ramsan 2017 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Ramsan är ett av de större biflödena till den nedre delen av Umeälven och mynnar i Harrselemagasinet (figur 1). Ån
Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.
3 Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt. 144-146 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 1. Ramsan... 3 Bäck 3. Harrsele magasin... 8 Bäck 58. Harrsele magasin... 12 Bäck 4 Harrsele magasin,
Vattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER
20170522 NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER Vad är biotopkartering? Vad är biotopkartering? Vad ska ingå i karteringen? Protokoll A, Del 1, 2 och 3 Protokoll A - Väsentliga förändringar
Projekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun
2011-12-21 Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN
BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN 20190505 (1) Planering (val av område, variabler) (2) GIS-analys/skrivbordsanalys (3) Inventering i fält (4) Eventuell komplettering (5) Inrapportering (6)
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Del 17 Åtgärdsplan för Nissans avrinningsområde
Del 17 Åtgärdsplan för Nissans avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder
Vattendrag processer, strukturer och åtgärder 11 juni 2013 Erika Nilsson Upplägg Varför åtgärder? Vattendrag och deras processer och strukturer Åtgärder Koppling till vattenförvaltning och miljömål Varför
Biotoprestaurering i Väljeån 2015
Biotoprestaurering i Väljeån 2015 Redovisning På uppdrag av Ljusdal Energi AB och Ljusdals FVOF Rapport 2015: 2 Titel: Biotoprestaurering i Väljeån 2015- Redovisning Författare & foton: Peter Hallgren
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
juni 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Jun/12 x 10 6 Oct/12 Feb/13 Jun/13
Restaurering av sjöar och vattendrag
Restaurering av sjöar och vattendrag Varför, var och hur restaurerar vi? Erik Årnfelt Erik.arnfelt@havochvatten.se Erik Årnfelt Hav och vatten +20 år på Länsstyrelsen Östergötland Hav sedan jan 2018 Biologisk
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Uppföljande elfisken 2012
2013-03-31 Rapport Uppföljande elfisken 2012 Aquanord AB Bakgrund Ett stort antal flottledsrestaureringar har under åren genomförts inom Storumans kommun, huvudsakligen för att återge vattendragen ett
Elfiske i Jönköpings kommun 2009
Elfiske i Jönköpings kommun 29 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller fiskevårdsinsatser i Tabergsån och Lillån i Bankeryd. Ett inventeringsfiske (Kärrån)
Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft
Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014-xx Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft Johan Kling
Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla
Datum 2016-08-25 Blåherremölla Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan Studiebesök vid Blåherremölla 2016-08-13 Dag Wisæus Consulting AB Tel 070 539 69 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VATTENFÖRBRUKNING
Lillån vid Vekhyttan Figur 1.
Lillån vid Vekhyttan Avrinningsområde: Eskilstunaån 61-121 Terrängkartan: 10e3h, 10e3i, 10e2i och 10e1i Vattenförekomst: SE655904-144254 Kommun: Lekeberg Vattendragsnummer: 121086 Inventeringsdatum: 30
Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).
Hörksälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 12f1a, 12f0a, 11e9j och 11f9a Vattenförekomst: SE664838-144980 Kommun: Ljusnarsberg Vattendragsnummer: 122882 & 1228821 Inventeringsdatum: 3
Allmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Naturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17
januari 2017 januari 2017 52 1 1 2 3 4 5 6 7 8 2 9 10 11 12 13 14 15 3 16 17 18 19 20 21 22 4 23 24 25 26 27 28 29 5 30 31 februari 2017 5 1 2 3 4 5 6 6 7 8 9 10 11 12 7 13 14 15 16 17 18 19 8 20 21 22
Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).
Svartälven Avrinningsomr.: Gullspångsälv. 61-138 Terrängkartan: 12ed, 11e9d, 11e8d, 11e8e, Vattenförekomst: SE663193-14263 11e7e, 11e7f, 11e6f, 11e5f, 11e2f, 11e2g, 11eg, Vattendragsnummer: 13814 11gh,
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
maj 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 Apr/12 x 10 6 Aug/12 Dec/12 Apr/13
4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Provtagningsprogram 2015
Provtagningsprogram 215 Vattenkemi 1 provpunkt Bottenfaunan 14 provpunkter Kiselalgsfloran 8 provpunkter. Lokal Vattendrag Namn Undersökning Koord X Koord Y Kommun 8 Råån Görarpsdammen vattenkemi 212 131125
Vattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016
augusti 2015 Timber EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016 Swedish Production m 3 2 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 0.6 0.4 x 10 6 Jul 1350 Aug 1590 Sep 1770
Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV
Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV Samhällsekonomisk kostnadsanalys Vad har vi gjort? Vi har kostnadsberäknat åtgärder och konsekvenser av åtgärder: i vattenkraft i KMV som ska uppnå God Ekologisk
Flottledsåterställning i Bureälven
Slutrapport Etapp 1: 2015-2016 Flottledsåterställning i Bureälven Datum: 2016-09-21 Samarbetspartner: 1 2 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Kartläggning av påverkan i Bureälvens avrinningsområde...
Nationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde
Datum: 2016-11-11 Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde Kungsbackaåns vattenråd EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Hemsida www.enviroplanning.se
Bevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 20190505 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn
Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander Temperatur Klimatfaktorer som bedömts påverka vägsystemet Flöden Nederbörd Vind Isbeläggning Havsnivå 2 2011-06-30
Samrådshandling Juktån, etapp Tjangarn ned till Gunnarn
Samrådshandling Juktån, etapp Tjangarn ned till Gunnarn Vision - Levande miljö och vatten i Juktåns avrinningsområde. Figur 1. Översiktskarta över Juktån. Punkt 1. Inloppet från Storjuktan. Punkt 2. Lycksamyren.
Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
VATTENDRAGSRESTAURERING
VATTENDRAGSRESTAURERING 2018-05-06 Vad är restaurering? Restaurering: Återställning av vattendragets form och processer till ett tillstånd som motsvarar det naturliga referensförhållandet. Rehabilitering:
Elfisken Vojmån 2010
2011-01-21 Sammanställning Elfisken Vojmån 2010 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Under 2009 framställde Aquanord en fiskevårdsplan för Vojmån för Vojmåns fiskevårdsområdes räkning, som syftade till att förbättra
Del 18 Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning för Ätran... 9 2.2. Vattenkraft inom
Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån
Elfisken Elfisken genomfördes på tre lokaler i Säveåns huvudfåra och två i Kyllingsån. De undersökta lokalerna är Finnatorp, Hönö, ned dammen vid Sävsjöos, Kyllingsån vid Lilla Landa och Lillån-Kvinnestadsbäcken
Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun
2011-03-29 Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Flodpärlmusslans utbredning inom Storumans kommun är till stor del okänd. Flodpärlmusslor
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun arbetat med underhåll och reparationer av fiskvägar samt ny kulvert i omlöpet i Grannebyån. De vattendrag som vi arbetat
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Avkastning Premiepension Bas sedan starten
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2009-04-30 1 Premiepension Bas Jämförelseindex 1 1 1 150 140 130 2004 2005 2006 20 20 Index:52% MSCI World Net, 20% SIX PRX, 10% MSCI Emerging Market,
Del 20 Åtgärdsplan för Helge å avrinningsområde
Del 20 Åtgärdsplan för Helge å avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015
Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp
Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp Bakgrund Musslebobäcken är ett biflöde till Lillån Huskvarna som avvattnar Rogbergasjön och ansluter till Lillån en knapp km uppströms Bråneryds kyrkogård,
SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR
RAPPORT SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR SLUTRAPPORT 2018-03-15 REV 1.1 UPPDRAG 271913, Förprojektering Skra Bro Titel på rapport: Skra Bro - naturmiljöanpassningar Status: Datum: 2018-03-15 MEDVERKANDE
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet
Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Christer Nilsson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Landskapet Avrinningsområden Vattnets kretslopp
Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.
Bjurfors Nedre kraftverk Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö. 1 Innehåll Bäck 60... 8 Bäck 59... 12 Bäck 59... 15 Bäck 17... 18 Bäck 18... 20 Bäck 47... 22 Bäck 19... 25
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013
Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=
Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån
2013-11-13 Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Trottorps damm,
Del 16 Åtgärdsplan för Göta älvs huvudfåra
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 6 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning... 9 2.1.1. Vänern... 9 2.2. Vattenkraft
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Avkastning Premiepension Bas sedan starten 2004-05-24 2011-03-31
apr-04 jul-04 okt-04 jan-05 apr-05 jul-05 okt-05 jan-06 apr-06 jul-06 okt-06 jan-07 apr-07 jul-07 okt-07 jan-08 apr-08 jul-08 okt-08 jan-09 apr-09 jul-09 okt-09 jan-10 apr-10 jul-10 okt-10 jan-11 Avkastning
Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion
Roland Jansson Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion Strandvegeta0onens ekosystemfunk0oner Livsmiljö för många arter Filter mot gijer
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal
Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 10f9a,10f9b och 10f8b Vattenförekomst: SE659955-145464 Kommun: Nora och Örebro Vattendragsnr.: 122263 & 122631 (kanalen)
Säkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Bullerforsen/Lillån Torrlagd älvfåra nr 2. Slutredovisning 2015/2016.
Bullerforsen/Lillån Torrlagd älvfåra nr 2. Slutredovisning 2015/2016. Finansiärer WWF Världsnaturfonden med stöd av Telge Energi. Projektledning och Projektägare Vilhelmina Model Forest/Vilhelmina Kommun
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde... 8 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde...
2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Kunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 16. Ryssåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 16. Ryssåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Kraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (23) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för att anpassa flödena mellan
3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen