Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer Inledning Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde Övrigt Resultat naturvärdesbedömning Naturlig konnektivitet i avrinningsområdet Svämplan Bedömning av värde utifrån energisystemet Bedömning av värde utifrån kulturmiljöer Åtgärder nödvändiga för att uppnå god ekologisk potential Avvägning mellan energi- och miljövärden Förslag till nya kraftigt modifierade vatten Referenser Bilaga 1 Förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster i Gideälvens huvudavrinningsområde (19)

3 Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer Denna åtgärdsplan syftar till att beskriva de förslag till åtgärder som ligger till grund för besluten om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster som är utpekade som kraftigt modifierade vatten (KMV) på grund av påverkan från storskalig vattenkraftsproduktion i Gideälvens huvudavrinningsområde. Till denna åtgärdsplan hör ett övergripande dokument med metodbilaga som beskriver arbetet; Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft. Åtgärdsplanen omfattar inte miljökvalitetsnormer eller åtgärder i vattenförekomster som inte är utpekade som KMV. I Gideälvens avrinningsområde har nio vattenförekomster förklarats som KMV, vilket innebär att miljökvalitetsnormen avseende ekologiskt tillstånd ska anges till god ekologisk potential, om det inte beslutas om undantag i form av sänkta kvalitetskrav. Naturmiljön i Gideälven påverkas negativt av vattenkraften i följande avseenden: Konnektivitet vandringshinder upp- och nedströms för fisk och andra vattenlevande organismer. Hydrologi ändrade flödesmönster i form av nolltappning, korttidsreglering, omvänd vattenföring, torrfåror samt ändrade vattennivåer. Morfologi kanalisering, muddring, oönskad sedimentation, erosion, avstängda sidofåror, försämrad strandzon och svämplan Fysikaliska/kemiska faktorer gasövermättnad, grumling, föroreningar, bottenfrysning. Av beskrivningarna och förslagen i avsnitt 2 och 5 framgår det mer konkret hur de olika delarna av Gideälven påverkas av vattenkraftverksamheterna i älven och vad som behöver göras för att minska denna påverkan. Förslagen till miljökvalitetsnormer för de berörda vattenförekomsterna är resultatet av en avvägning i flera steg mellan nyttan av möjliga miljöförbättrande åtgärder och kostnaderna för samhället (i form av faktiska åtgärdskostnader, förlorad elproduktion och minskad balans- och reglerförmåga). Den stegvisa metoden för att komma fram till vilken miljökvalitetsnorm som ska gälla för en vattenförekomst kan beskrivas på följande sätt: 1. Maximal ekologisk potential beskriver den högsta ekologiska kvalitet som kan uppnås om alla förbättringsåtgärder som inte har betydande negativ påverkan på vattenkraften eller miljön i stort utförs i vattenförekomsten. 2. För att definiera vad som utgör god ekologisk potential görs en bedömning av åtgärdernas ekologiska nytta. God ekologisk potential motsvarar den ekologiska kvalitet som kan uppnås när de åtgärder som bedöms ge en betydande förbättring av de biologiska kvalitetsfaktorerna i den aktuella vattenförekomsten eller andra vattenförekomster påverkade av verksamheten genomförs. Det innebär att åtgärder som inte ger en betydande ekologisk förbättring inte behöver genomföras för att god ekologisk potential ska uppnås. 3(19)

4 3. Därefter görs en bedömning av de kvarstående åtgärdernas påverkan på samhällets energiförsörjning och på miljön i stort, det vill säga de samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential. Om de konsekvenserna blir alltför stora, finns det skäl för att tillämpa undantag i form av mindre stränga krav för vissa vattenförekomster. 4. Bedömningen av förutsättningarna för mindre stränga krav utgår från en avvägning mellan den ekologiska nytta som åtgärderna kan ge för de vattenförekomster som påverkas av respektive anläggning, och den inverkan på energisystemet som åtgärderna bedöms medföra. Avvägningen har gjorts mellan varje anläggnings reglerförmåga och bidrag till energiproduktionen samt de naturvärden som kan värnas eller återskapas i vattenförekomster som påverkas av respektive anläggning. Där det inte bedöms möjligt eller rimligt att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för energisystemet beslutas om undantag i form av mindre stränga krav för berörda vattenförekomster. Normen blir då måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk potential. 5. Avvägningen enligt föregående steg har bara beaktat åtgärder som påverkar respektive anläggnings reglerförmåga och bidrag till energiproduktionen. Åtgärder som har en betydande ekologisk nytta men som inte bedöms påverka vare sig reglerförmågan eller energiproduktionen anses både möjliga och rimliga att genomföra i samtliga berörda anläggningar eller vattenförekomster. Genomförandet av sådana åtgärder ligger därför till grund även för miljökvalitetsnormer i form av mindre stränga krav, och bedöms alltså nödvändiga för att uppnå dessa miljökvalitetsnormer. Med hänsyn till dessa utgångspunkter har Vattenmyndigheten gjort följande bedömning av förhållandena i Gidelälven: 1. Åtgärder för att uppnå god ekologisk potential i samtliga berörda anläggningar och vattenförekomster skulle medföra en betydande negativ påverkan på energisystemet. De bedöms därför inte möjliga eller rimliga att genomföra. Vattenmyndigheten har därför bedömt att det finns skäl att avstå från att genomföra miljöförbättrande åtgärder i ett flertal anläggningar. Det innebär att det finns behov av och förutsättningar för att besluta om undantag i form av mindre stränga krav för berörda vattenförekomster. Resultatet av dessa avvägningar och bedömningar har gjorts för berörda anläggningar i avrinningsområdet och framgår av tabell 4 i avsnitt För de anläggningar som anges i tabell 1 bedöms det finnas både miljömässiga behov av och förutsättningar för att genomföra produktionspåverkande åtgärder utan att det innebär en betydande negativ påverkan på energisystemet. Nyttan från miljösynpunkt med de föreslagna åtgärderna bedöms motivera den påverkan på energisystemet som dessa åtgärder innebär. 3. För samtliga anläggningar i Gideälvens avrinningsområde som ligger till grund för utpekande av KMV bedöms det vidare möjligt och rimligt att genomföra sådana miljöförbättrande åtgärder som har en betydande ekologisk nytta men som inte 4(19)

5 får en betydande påverkan på energisystemet. Dessa åtgärder ingår därför i underlaget för miljökvalitetsnormerna, även om det är beslutat om ett mindre strängt krav. Vilka sådana åtgärder som har bedömts nödvändiga att genomföra vid respektive anläggning eller vattenförekomst för att uppnå miljökvalitetsnormerna framgår av VISS (se även nedan). Tabell 1. Anläggningar där produktionspåverkande åtgärder ligger till grund för miljökvalitetsnormerna, markerade med (X). Anläggning Uppströms passage Nedströms passage Ökat flöde i naturfåra Kontinuerligt flöde genom turbin Högflödesåtgärd Gidböle X X X - - Gideå X X X - - Gideåbacka X X X - - Produktionspåverkande åtgärder Den ekologiska effekten av dessa typer av åtgärder har legat till grund för vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i Gideälven, inklusive avvägning av om det är motiverat med mindre strängt krav med hänsyn till åtgärdernas påverkan på energiproduktion och reglerförmåga. I VISS anges det för respektive vattenförekomst vilken eller vilka av åtgärderna som bedöms rimliga och nödvändiga att genomföra i vattenförekomsten. I avsnitt 6 redovisas det också på en övergripande nivå vilka åtgärder som bedöms vara rimliga att genomföra. Återupprättad konnektivitet upp- och nedströms: Möjlighet till vandring/passage behöver återställas för samtliga anläggningar där fisk kunnat vandra förbi före utbyggnaden. Utformning av och flöde i passagen bestäms med utgångspunkt från största möjlig miljönytta. Förbättrade flödesförhållanden: För att förbättra ekologiska funktioner och strukturer behöver flöden anpassas. Det kan innebära att flödet anpassas efter årstid och/eller blir kontinuerligt och att flödesmängder ökas. Dessa åtgärder återskapar habitat i vatten och strandzon och förbättrar hydromorfologisk dynamik (erosion, sedimentation, översvämning). Åtgärder som inte påverkar energiproduktionen Nedanstående typer av åtgärder bedöms generellt vara möjliga att genomföra utan att ha en betydande negativ påverkan på energiproduktionen, och effekten av sådana föreslagna åtgärder kan därför också ingå i miljökvalitetsnormerna för respektive vattenförekomst. Alla åtgärder behövs inte överallt och ibland saknas kunskapsunderlag för att bedöma åtgärdernas nytta på en specifik plats. I VISS anges det för respektive vattenförekomst vilken eller vilka av åtgärderna som bedöms rimliga och nödvändiga att genomföra i vattenförekomsten. 5(19)

6 Återupprättad konnektivitet till biflöden: När vattennivån är låg som en följd av reglering, kan problem uppstå med konnektivitet till tillrinnande vattendrag. Detta behöver åtgärdas med lösningar för att säkerställa att fisk och andra organismer har möjlighet att förflytta sig i systemet, till exempel för att kunna simma upp till sina lekplatser. Förbättra morfologiska förhållanden (biotopåtgärder): Åtgärder för att förbättra/återställa habitat är oftast kompletterande till konnektivitets- eller flödesåtgärder och kan handla om att återställa rensade vattendragsfåror, anpassa fåror till ett lägre vattenflöde, ta bort grunddammar, förbättra sedimenttransport från dammar, minska problem med ökad erosion eller återskapa erosion där den försvunnit. Fysikaliskt-kemiskt tillstånd Åtgärder för att förbättra det fysikaliskt-kemiska tillståndet innebär att åtgärda problem med onormala vattentemperaturer, isförhållanden samt syreunderskott och gasövermättnad. Kunskapen kring omfattningen på dessa problem behöver generellt ökas, varför få åtgärder föreslås i dagsläget. 6(19)

7 1. Inledning Denna åtgärdsplan utgör underlag till ett övergripande dokument (Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft) som redovisar hur vattenmyndigheterna har arbetat med KMV för vattenkraft, och resultat och slutsatser av arbetet på en övergripande nivå (nationellt och per distrikt). Arbetssätt och metoder för alla analyser beskrivs närmare i en bilaga till det övergripande dokumentet. Metoder beskrivs därför inte närmare i denna åtgärdsplan. Åtgärdsplanen för Gideälvens avrinningsområde är en av 20 åtgärdsplaner. Åtgärdsplanerna syftar främst till att definiera miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten. I planerna finns dock även de åtgärdsförslag som länsstyrelserna och vattenmyndigheten anser krävs i andra vattenkraftverk och dammar som påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsnormer i de utpekade KMV. Åtgärdsplanerna innehåller även förslag på åtgärder i KMV som är en förutsättning för att nå god ekologisk status i andra vattenförekomster. Kraftigt modifierade vatten ska uppnå normen god ekologisk potential om inget annat anges. Vid bedömningen av ekologisk potential ställs lägre krav på växt- och djurlivet än vad som krävs för att uppnå god ekologisk status. Ett KMV där alla lämpliga åtgärder har vidtagits för att förbättra ekologisk status och som inte har en betydande negativ inverkan på miljön i stort, eller på den verksamhet som ligger till grund för att vattenförekomsten har förklarats som KMV, kan fastställas till att ha god ekologisk potential. 7(19)

8 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde Gideälven är en skogsälv med en medelvattenföring på cirka 40 m 3 /s och har sina källflöden väster om Hacksjö på Stöttingefjället i Vilhelmina kommun. Älven rinner genom Åsele och Örnsköldsviks kommuner innan den mynnar ut i Degerfjärden (även kallad Husumfjärden), cirka 20 km nordost om Örnsköldsvik i Bottenhavet. Gideälvens avrinningsområde omfattar en yta av km 2 och den totala längden uppgår till 225 kilometer. De största tillflödena utgörs av Orgån (medelvattenföring 14 m 3 /s), Flärkån (medelvattenföring 10 m 3 /s) och Hemlingsån (medelvattenföring cirka 3 m 3 /s). I den del av Gideälvens huvudfåra som direkt påverkas av KMV, från Skinnmuddselet till mynningen, finns fyra sjövattenförekomster och 15 vattendragsvattenförekomster. Av dessa är två sjövattenförekomster (Skinnmuddselet och Gissjön) samt sju vattendragsvattenförekomster utpekade som KMV (VISS 2018, Karta 1). 8(19)

9 Karta 1. Gideälvens avrinningsområde med utpekade KMV. Cirkeln uppmärksammar mindre berörda vattenförekomster. 9(19)

10 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde Gideälvens huvudfåra är utbyggt med sex vattenkraftverk (varav fem ligger i vattenförekomster utpekade som KMV) samt tre reglerade sjöar. Av de fem kraftverken som ligger i vattenförekomster utpekade som KMV får fyra betraktas som storskaliga med en effekt överstigande 10 MW (Tabell 2). Första mötande kraftverk från havet är Gideåbacka (urspr. 1918/utbyggt 1995), därefter följer Gidböle (1985), Gideå (1986), Björna (1985), Gammelby (urspr. 1919/ utbyggt 1993) och Stennäs (1989). Utbyggnadsvattenföringen är 50 m 3 /s i Gideåbacka Gidböle, Gideå och Björna, 39 m 3 /s i Gammelby och 25 m 3 /s i Stennäs. Minimitappning till naturfåror förekommer i samtliga kraftverk förutom Stennäs, där minimitappningen går genom kraftverket. I övrigt återfinns ett kraftverk i nedre delen av Hemlingsån, som inte är utpekat som KMV där minimitappning (och fiskväg) saknas. De nuvarande minimitappningarna är dimensionerade främst utifrån landskapsvårdande och sanitär hänsyn. Undantag utgör Gammelby kraftverk (inte KMV) där det vid nutida prövning fastställts ett minimivattenflöde i nivå med medellågvattenföring. Avseende vattenhushållningsbestämmelser i Gideåbacka kraftverk pågår prövningen för slutgiltigt fastställande av minimitappningens storlek. På naturfårorna till Gidböle, Gideå och Björna kraftverk återfinns grunddammar som medför vandringshinder för flertalet fiskarter. Vidare kvarstår lämningar från tidigare verksamheter såsom bruksverksamhet och flottledsepoken. Årsreglering av älven sker sedan 1918 i Gissjön/Bodumsjön och sedan 1989 i Skinnmuddselet. Detta innebär att vattenföringen i älven är omvänd jämfört med en oreglerad älv. Förenklat kan sägas att detta innebär jämförelsevis höga vinterflöden, en minskad omfattning på vårflod samt lägre sommarflöden. Dygns- och veckoreglering av Gissjön/Bodumsjön sker sedan 1995 under perioden 15 september 15 april. Korttidsregleringen nyttjas i de tre nedersta kraftverken (Gideåbacka, Gidböle och Gideå). Utöver förändringarna i älvens flöde till följd av årstidsregleringen medför korttidsregleringen att flödet tillåts gå ned till noll flera gånger per dygn och under en vecka. Under dessa förhållanden framrinner endast minimitappningen i älven som för aktuell älvsträcka från Gissjön ned till havet är 0,5 m 3 /s. 10(19)

11 Tabell 2. Vattenkraftverk i Gideälvens avrinningsområde som ingår åtgärdsplanen. Effekt avser installerad effekt, produktion avser normal årsproduktion. Data kommer från fastighetsregistret eller Länsstyrelsen. Energiklass avser värdet enligt relativa reglerbidraget (rapport ER 2016:11). Kraftverk Vattendrag Effekt (MW) Produktion (GWh) Torrfåra (m) Energiklass Stennäs Gideälven 4,5 30, Björna Gideälven 16 72, Gideå Gideälven Gidböle Gideälven 11,2 60, Gideåbacka Gideälven 14,7 78, Övrigt Gideå bruk ungefär 1,5 mil upp i älven utgör riksintresse för kulturmiljövården. Här finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och ett fornlämningsklassat område med brukslämningar. Området utgör ett exempel på industrimiljö med järnbruk från talet i isolerat läge som ger exempel på den lokalisering till områden med god tillgång på träkol och vattenkraft som skedde under järnbruksepokens sista blomstringstid (bruksmiljö). Rennäring bedrivs inom stor del av Gideälvens avrinningsområde och stora delar utgör riksintresse för rennäringen. Renarnas flyttleder har historiskt gått längs älvdalen. 3. Resultat naturvärdesbedömning De högsta vattenanknutna naturvärdena inom Gideälvens huvudfåra finns idag på sträckan havet första mötande kraftverksdamm (Gideåbacka) samt på sträckan Björna kraftverk upp till Stennäs kraftstation. Dessa delar tillsammans med biflödena Hemlingsån, Lockstaån och Flärkån utgör riksintressen för naturvården (Karta 2). I älven förekommer lax, havsöring, flodpärlmussla, flodnejonöga, ål och harr. 11(19)

12 Karta 2. Naturvärdesklassning av berörda vatten inom Gideälvens avrinningsområde. Det finns inga kraftverk med en effekt >= 1,5 MW i avrinningsområdet 12(19)

13 3.1. Naturlig konnektivitet i avrinningsområdet Idag når havsvandrande öring och lax, via fiskhissen vid Gideåbacka intagsdamm, upp till Gidböle kraftverk och intagsdamm, dvs andra mötande kraftverket från havet räknat. Historiskt har vandringsfisken åtminstone nått upp till Björnafallet (47 km från mynningen). I samband med Gideåbruks kraftverks tillkomst 1914 begränsades laxvandring till älvens nedersta 17 km. Sedan 1985 och än idag har lax- och havsöring möjlighet att vandra upp till Gidböle kraftverksdamm, cirka 10 km från mynningen. Fram till 1996 kunde även ål och flodnejonöga passera Gideåbacka intagsdamm tack vare den ålyngelledare som fanns i den dåvarande fisktrappan. När denna ersattes med fiskhiss försvann denna vandringsmöjlighet. Som kompensation för förluster i naturlig lax- och havsöringsproduktion uppströms Gidböle görs sedan 1985 årliga smoltutsättningar baserat på ett avelsmaterial av Skellefteåstam. För övriga påverkade arter sker ingen kompensation idag Svämplan I Gideälven är kunskapsläget kring svämplan mycket begränsad. Svämplan är generellt värdefulla miljöer för flora och fauna, men ytterligare inventeringar behöver göras för att kunna göra ett prioriteringsunderlag. 4. Bedömning av värde utifrån energisystemet Gideälvens avrinningsområde motsvarar, enligt bolagsredovisningar 0,67 procent av vattenkraftsproduktionen i avrinningsområden med KMV. För avvägningar per distrikt hänvisar vi till avsnitt 3 i Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft Bedömning av värde utifrån kulturmiljöer Gideå bruk, ungefär 1,5 mil upp i älven utgör riksintresse för kulturmiljövården. Här finns ett antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader och ett fornlämningsklassat område med brukslämningar. Området utgör ett exempel på industrimiljö med järnbruk från 1800-talet i isolerat läge som ger exempel på den lokalisering till områden med god tillgång på träkol och vattenkraft som skedde under järnbruksepokens sista blomstringstid (bruksmiljö). 5. Åtgärder nödvändiga för att uppnå god ekologisk potential Detta avsnitt sammanfattar Länsstyrelsens bedömning av vilka åtgärder som ger en betydande ekologisk nytta och därmed behövs för att nå god ekologisk potential i berörda KMV. Vissa av dessa åtgärder har av Vattenmyndigheten bedömts ge en betydande påverkan på elproduktion och/eller reglerförmåga. För de vattenförekomster som berörs av sådana åtgärder föreslås undantag i form av mindre stränga krav för miljökvalitetsnormerna. 13(19)

14 Denna avvägning redovisas i Tabell 3 i avsnitt 6. Föreslagna miljökvalitetsnormer för alla KMV redovisas i Bilaga 1. Åtgärder bör prioriteras i den ordning som de ger mest effekt på ekosystemet i stort, eftersom en åtgärd då kan hjälpa flera arter på samma gång. Lägst prioritet har de åtgärder som är kompensationsåtgärder, till exempel utsättning av fisk, vilka behöver upprepas och ändå inte löser det underliggande problemet. De åtgärder som föreslås i Gideälvens KMV syftar till att gynna förekomsten av naturligt producerad lax och havsöring, säkerställa lek- och uppväxtmiljöer för havsvandrande arter/bestånd av sik, ål, flodnejonöga och lake. Flodnejonögat saknar idag möjligheten att vandra upp till lämpliga lek och uppväxtområden uppströms Gideåbacka. Ål behöver återfå möjligheten att nyttja älven för sin tillväxt i Gissjön och Bodumsjön. I älvens nedersta del, med koppling till Gideåbacka kraftverk, bidrar åtgärderna till att säkerställa fortsatta förutsättningar för bestånd av älvlekande sik, flodnejonöga och förekomsten av flodpärlmussla. Åtgärderna bedöms även bidra till att det lokala fisket efter arterna gynnas. Konnektivitet upp- och nedströms: Aktuella åtgärder för att uppnå god ekologisk potential på Gideälvens KMV är väl fungerande fisk/faunapassager för upp- och nedströmsvandring vid de tre nedersta kraftverken (Gideåbacka, Gidböle och Gideå). Idag återfinns en fiskhiss vid Gideåbacka intagsdamm som fungerar för större individer av lax och havsöring. Konnektiviteten i vattensystemet behöver återställas för att stärka de naturvärden som finns kvar. I Gideälven finns en naturligt svår passage vid Björna. Men vid samtliga dammar nedströms Björna behöver faunapassager anläggas. Vidare behöver kraftverks- och tunnelintag förses med grindar och flyktvägar för att undvika att fisk följer med intagsvattnet och skadas i samband med turbinpassage. Konnektivitet till biflöden: När vattennivån i regleringsmagasinen är låg kan problem uppstå med konnektivitet mellan magasin och tillrinnande vattendrag. Detta är något som behöver åtgärdas med permanenta lösningar för att säkerställa att fisk och andra organismer har möjlighet att förflytta sig i systemet till exempel för att ta sig upp till sina lekplatser. Kunskapen om vilka biflöden som är negativt påverkade till följd av nivåreglering i magasin behöver förbättras. Minimitappning och ekologiska flöden: I vattensystemet finns ett flertal långa vattendragssträckor som idag periodvis erhåller alltför låga flöden som en följd av avledning och dämning för vattenkraftsändamål. För älven som helhet och i naturfårorna i anslutning till kraftverken är minimitappning viktig eftersom fungerande strömhabitat kan återskapas om det finns ett kontinuerligt lägsta flöde. Flödena behöver anpassas med mjuka övergångar i samband med flödesförändringar genom kraftverk och vid spilltillfällen. Detta är särskilt viktigt vid övergången från höga till låga flöden. Sker förändringen för snabbt ökar risken för att fisk strandar. En minimitappning med utgångspunkt från medellågvattenföring föreslås i naturfåror vid samtliga anläggningar nedströms Björna. Idag framrinner minimiflöden vars nivåer är fastställda utifrån landskapsvårdande och sanitär synvinkel. För att skapa förutsättningar 14(19)

15 för en strömbiotop måste minimiflödet öka. Släpps en tillräcklig minimitappning säkerställs biologiska värden och viktiga strömhabitat kan återskapas. Det är av stort värde eftersom den typen av miljöer är starkt reducerade i den nedersta delen av älven. Biotopåtgärder: Åtgärder för att förbättra habitat föreslås för alla KMV. Det kan handla om att återställa rensade vattendragsfåror, anpassa fåror till ett lägre vattenflöde, ta bort grunddammar, förbättra sedimenttransport från dammar, minska problem med ökad erosion eller återskapa erosion där den försvunnit. Alla åtgärder behövs inte överallt och ofta saknas kunskapsunderlag för att bedöma åtgärdernas nytta vid respektive anläggning. Förekommande grunddammar utan produktionsvärde bör rivas ut alternativt åtgärdas för ökad konnektivitet. Biotopvård i naturfårorna, samt passagemöjligheter vid en äldre bruksdamm i Gideå naturfåra skulle skapa värdefulla habitat. 6. Avvägning mellan energi- och miljövärden Resultatet av Vattenmyndighetens avvägning av åtgärder för Gideälvens KMV-relaterade anläggningar framgår av nedanstående tabell. Förenklat kan utfallet sammanfattas med att åtgärder krävs för att förbättra konnektivitet och flöden för anläggningarna i Gideälven upp till Björna. Aktuella åtgärder för Gideälvens KMV är väl fungerande fisk/faunapassager för uppoch nedströmsvandring vid de tre nedersta kraftverken (Gideåbacka, Gidböle och Gideå). Idag återfinns en fiskhiss vid Gideåbacka intagsdamm som fungerar för större individer av lax och havsöring. Minimitappning till respektive naturfåra dimensioneras utifrån medellågvattenföring, utrivning av grunddammar och biotopvård på naturfårorna samt passagemöjligheter vid gammal bruksdamm på Gideå naturfåra, mjuka övergångar i samband med flödesförändringar genom kraftverk och vid spilltillfällen. Vid Björna kraftverk (uppströms de redan nämnda tre) bedöms på liknande sätt ett behov finnas av åtgärder i form av ökat minimivattenflöde, undanröjande av svårpasserade grunddammar och biotopåtgärder samt mjuka övergångar vid flödesförändringar. 15(19)

16 Tabell 4. Sammanfattande bedömning av vilka produktionspåverkande åtgärder som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna i Gideälvens KMV. (Ja) innebär att åtgärden ingår i normen och ger ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomster. (Nej) innebär att åtgärden ger ett betydande ekologiskt värde men bedöms medföra en betydande negativ påverkan på vattenkraftsproduktion och/eller reglerkapacitet vilket leder till ett mindre strängt krav för de KMV som berörs. (-) innebär att åtgärden inte bedöms ge ett betydande ekologiskt värde i berörda vattenförekomster, eller föreslås inte av andra anledningar. Anläggnin g Uppström s passage Nedström s passage Ökat flöde i naturfår a Kontinuerli gt flöde genom turbin Högflödesåtgär d Björna - - NEJ - - Gidböle JA JA JA - - Gideå JA JA JA - - Gideåbacka JA JA JA - - Stennäs NEJ NEJ NEJ Förslag till nya kraftigt modifierade vatten För att kunna förklara ett vatten som kraftigt modifierat behöver det uppfylla de kriterier som står i 4 kap. 3 vattenförvaltningsförordningen. Mer detaljerad information om kriterierna finns i huvudrapporten (Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster Vattenkraft). Det finns idag inte tillräckligt med underlag för att kunna förklara fler vatten som kraftigt modifierat utan flödesdata behöver skickas in till SMHI (SMHI u.å). I Gideälvens avrinningsområde har inte några förslag på nya KMV tagits fram. Eventuella nya KMV hanteras inom uppdrag 25 i länsstyrelsernas regleringsbrev 2017 som löper fram till och med (19)

17 Referenser Havs- och Vattenmyndigheten Vägledning för kraftigt modifierat vatten. 6/vagledning-for-kraftigt-modifierat-vatten.pdf Länsstyrelsen Västernorrland PM Prövotidsutredning Gideåbacka kraftverk, M Miljöutredningar och fiskes redovisning av sakkunnigutredningen. SMHI (u.å). En kraftsamling inom vattenförvaltningen [elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig: [ ] 17(19)

18 Bilaga 1 Förslag till miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster i Gideälvens huvudavrinningsområde Miljökvalitetsnormen har satts utifrån de åtgärder som har bedömts nödvändiga för att uppnå god ekologisk potential. Där det inte bedöms möjligt eller rimligt att genomföra åtgärder för att uppnå god ekologisk potential utan alltför stora negativa konsekvenser för energisystemet beslutas om undantag i form av mindre stränga krav för berörda vattenförekomster. Normen blir då måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk potential. Villkoren för olika miljökvalitetsnormer sammanfattas nedan: Villkor Vattenförekomsten berörs inte av mindre stränga krav Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för minimitappning i naturfåra eller genom turbin Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för uppoch/eller nedströmspassage Vattenförekomsten berörs av mindre stränga krav för minimitappning i naturfåra eller genom turbin samt för uppoch/eller nedströmspassage. Inga, eller endast få, icke produktionspåverkande åtgärder ger en väsentlig ekologisk förbättring i vattenförekomsten. Miljökvalitetsnorm God ekologisk potential Måttlig ekologisk potential Otillfredsställande ekologisk potential Dålig ekologisk potential Generellt bedöms att alla åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna är tekniskt omöjliga att genomföra och få avsedd biologisk effekt före år 2027, vilket innebär att de omfattas av ett undantag i form av förlängd tidsfrist till Namn i VISS ID i VISS Vattenkategori Miljökvalitetsnorm Gissjön SE Sjö/dämningsområde God ekologisk potential 2027 Skinnmuddselet SE Sjö/dämningsområde Otillfredsställande ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential 2027 Gideälven SE Vattendrag God ekologisk potential (19)

19