Yttrande avseende samråd. samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande.

Transkript

1 ARVIKA KRAFT AB 1(6) Datum Dnr AK 2018/30 Detta yttrande översänds endast som epost till se Yttrande avseende samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten Arvika Kraft AB Bakgrund Arvika Kraft AB är ett av Arvika Kommun belagt kommunalt bolag som äger och driver en av Sveriges största solcellsparker, 16 vattenkraftverk samt ytterligare 14 dammar som det inte bedrivs någon kraftproduktion vid. Bolagets vattenkraftanläggningar finns i Kölaälven, Jösseälven, Brunsbergsälven, Vrångsälven, Glasälven, och Järpemdsälven. Samtliga dessa vattendrag hör till Västerhavets vattendistrikt och Göta Älvs avrinningsområde och berörs både direkt och indirekt av det samrådsunderlag som anges ovan. Av denna anledning vill Arvika Kraft AB inkomma med yttrande. Sammanfattning En klart större helhetssyn skulle behöva genomsyra det arbete som Vattenmyndigheten nu har presenterat. Klassningen kräver även bättre arbete/underlag för att på ett objektivt sätt kunna klassa en anläggning. För vattendragen uppströms Jössefors kraftstation skulle detta innebära att en mera komplett analys ges av hela sträckan och där konsekvenser av förslag på åtgärder analyseras på flera nivåer. Endast på detta sätt går det att på allvar genomföra förbättrande åtgärder i aktuellt vattendrag anser Arvika Kraft AB. Arvika Kraft AB menar också att Vattenmyndigheten måste utpeka nya KMV områden. Detta påverkar inte vikten av att nu genomföra de förslag som föreslås, alla KMV områden som idag finns bör ges undantag från GEP. Vad gäller Arvika Kraft AB: s anläggningar så menar bolaget att de nya politiska beslut som numera är tagna visar att alla de av Arvika Kraft AB ägda anläggningarna och dess tillhörande vattendrag bör klassas som KMV. Övergripande synpunkter på samrådsunderlaget Det nu aktuella samrådsunderlaget berör generellt sett Arvika Kraft AB väldigt lite direkt. Detta då bolaget inte har några anläggningar som ligger Arvika Kraft AB, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Webbplats: Telefon: E-post: arvika.teknik@arvika.se Org.nr:

2 2(6) direkt inom ett KMV klassat område. Det aktuella samrådet handlar i grunden enbart om arbetet att införa mindre stränga krav på ett antal mycket stora anläggningar som alla ägs av de största aktörerna inom vattenkraften. Att det för dessa anläggningar ska finnas mindre stränga krav stödjer Arvika Kraft AB. Eftersom alla anläggningar som berörs är så pass stora så får de alla stora effekter på det nationella planet. Detta i sig torde vara tillräckligt för att alla ska ha ett undantag. Som det är nu så kommer Vattenmyndighetens förslag att leda till förluster om 1,65 TWh i produktion och hela 2,4 TWh i reglerförmåga. Detta är siffror som är alldeles för stora för att acceptera anser Arvika Kraft AB. I takt med utbyggnaden av vindkraft och solenergi och den på sikt stundande nedmonteringen av kärnkraften kommer varenda TWh med vattenkraft att vara ytterst värdefull. Detta gäller särskilt reglerförmågan som kommer att bli direkt avgörande för att energisystemen ska hänga ihop. Att då föreslå de aktuella åtgärderna som nu görs anser Arvika Kraft AB innebär risker. Arvika Kraft AB anser att samtliga idag utpekade KMV anläggningar ska ges undantag från GEP. Genom åren har de svenska myndigheterna varit försiktiga av att använda sig av möjligheten att klassa ett vattendrag som KMV. Detta är generellt ovanligt om man ser till övriga medlemsländer i EU som har vattenkraftsproduktion, många andra medlemsländer använder möjligheten i klart högre utsträckning. Sverige har även de facto infört egna tolkningar av vilka vattendrag som kan komma ifråga att klassas som KMV. Detta egentligen helt utan stöd vare sig i Ramvattendirektivet eller i Förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (nedan FFV). Detta har lett till att de enda vattendrag som är klassade som KMV är de delar av landet där de allra största anläggningarna finns, s.k. klass l och 2 anläggningar. Detta menar Arvika Kraft AB är fel. Ser man till de förutsättningar som finns i många delar av landet så borde KMV användas på långt fler anläggningar än vad som görs idag. Om man ser till närområdena kring Arvika kommun kan man konstatera att samtliga vattendrag har påverkats i stor utsträckning av människan. Det går i princip inte att fimia ett enda strömmande vattendrag som är naturligt, alla är påverkade av människan och har genom århundradena använts till olika verksamheter. Det har handlat om kraftproduktion, järnhantering, pappersbruk, flottning m.m. Att det är frågan om av människan påverkade vattendrag är således direkt uppenbart. Vidare så finns i den absoluta merparten av dessa vattendrag kraftproduktion eller annan verksamhet som är knuten till vattnet. Ser man till dessa förutsättningar så menar Arvika Kraft AB att den svenska implementeringen av de aktuella reglerna är felaktiga och att en självklar utgångspunkt är att markant öka användandet av KMV samt övriga undantag som finns i Ramvattendirektivet. Arvika Kraft ABs uppfattning är att det råder en bred politisk enighet kring att Sverige ska utnyttja möjligheterna som ges i Ramvattendirektivet angående utpekanden av KMV och mindre omfattande krav. Detta kommer till uttryck både i den proposition som låg till grund för Riksdagsbeslutet om de nya reglerna för prövning av vattenkraft (prop. 2017/18:243) och den skrift som framtogs inför Riksdagsbeslutet av Civilutskottet (2017/18:CU31). Båda dessa skrifter talar om en skyldighet för de

3 3(6) vattenvårdande myndigheterna att utnyttja de möjligheter till undantag och lägre ställda krav som Ramvattendirektivet medger. Vidare att notera är att det PM som ligger till grund för hela det lagstiftningspaket som antogs av Riksdagen för vattenkraften även innehåller konkreta förslag på hur FVV ska förändras. Detta framgår av sid. 59 i PM:en Vattenmiljö och vattenkraft. I denna del av PM:en klargörs att det avses ske en ändring av 4 kap. 3 i FFV så att den nya lydelsen ska bli: "Vattenmyndigheten ska förklara en ytvattenförekomst som konstgjord eller kraftigt modifierad, om den har skapats genom mänsklig verksamhet eller på grund av mänsklig verksamhet har ändrat sin fysiska karaktär på ett väsentligt sätt och l. de hydromorfologiska förändringar som behövs för att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt negativt påverka a) miljön i stort, b) sjöfart eller hamnanläggning, c) rekreationsintressen, d) kraftproduktion, dricksvattenförsöijning, bevattning eller annan verksamhet som vatten lagras för, e) verksamhet eller åtgärd för skydd mot översvämning, markavvattning eller annan vattenreglering, eller f) annan verksamhet eller åtgärd av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, och 2. det inte är möjligt av tekniska skäl eller med rimliga kostnader att på något annat sätt som är bättre för miljön uppnå den nytta som följer av att vattenförekomsten är konstgjord eller kraftigt modifierad". Arvika Kraft AB anser att alla bolagets anläggningar uppfyller kraven för KMV-klassning. Konsekvenser for flöden uppströms Jössefors Kraftstation Arvika Kraft AB äger och driver fjorton vattenkraftverk uppströms Jössefors kraftstation. Jössefors kraftstation ligger i det område som är klassat som KMV. Fem av kraftstationerna ligger i Kölaälven, åtta i Jösseälven och en kraftstation i Vrångsälven. Totalt installerad effekt vid dessa anläggningar är 17 MW. Detta är alltså den absoluta majoriteten av anläggningar i detta vattendrag, utöver detta finns fyra andra kraftverk som ägs av Fortum varav det ena är Jössefors. Arvika Kraft AB är således med klar majoritet den som påverkas mest i omfattning av alla åtgärder som vidtas vid Jössefors. Ser man till effekt så är dock Jössefors på 26 MW den klart största anläggningen i området. Den lokala effekten är dock klart större och inte minst reglerförmågan och nyttan för det lokala nätet är stor för de av bolaget ägda anläggningarna. För Jösseälven och Kölaälven gäller dock generellt att det, på samma sätt som många andra älvar, är uppdelade i olika delar som avgränsas av sjöar

4 4(6) längs med vägen. Det är först på slutet som de större vattenmassorna samlas och så sker även i nedre delen av Jösseälven, vid Jössefors kraftstation, innan det når Glafsfj orden. Påverkan både uppströms och nedströms i systemet finns dock i hög grad. Det är således inte så enkelt som det nu aktuella underlaget verkar ge sken av, att isolerade åtgärder vid Jössefors station kommer att leda till stora positiva effekter. Istället riskerar enligt Arvika Kraft AB de nu föreslagna åtgärderna och parametrarna för Jössefors att allvarligt leda till negativ påverkan uppströms med svåra problem för bolagets anläggningar. Om de förslag till åtgärder som anges i stycke 5.2 genomförs så innebär det en klart lägre kapacitet i hur mycket vatten som hanteras i vid Jössefors anläggning. Om både minimitappning och fiskvägar anläggs så kommer det att betyda en klar förlust i årsproduktion vid Jössefors. Detta kommer med all sannolikhet betyda att Fortum kommer att försöka ta igen denna förlust på något sätt. Detta kan exempelvis göras genom att spara vatten i än större grad än vad som redan sker. Det riskerar då att uppstå en situation där Arvika Krafts anläggningar inte kan drivas på det sätt som bolaget vill och som är bäst för omgivningen. Detta då systemet nedströms inte längre har kapacitet att ta emot mera vatten. Samtidigt är inte Arvika Kraft AB: s anläggningar gjorda för att härbärgera några stön-e vattenmängder, det är relativt små anläggningar som mest är att se som strömkraftverk. Det sagda innebär att vattensystemet med de föreslagna åtgärderna blir än mera sårbart och belastat. Detta problem kan redan uppstå idag men det är högst troligt att riskerna för detta blir klart större om det som nu föreslås genomförs. Någon egentlig vinst för miljön torde inte heller uppstå då det enda som egentligen kan sägas uppstå är en något längre sträcka av konnektivitet då fisken kan vandra till den närliggande Nysockensjön. Vidare så riskerar lösningen att påverka Glafsfj orden på ett sätt som är svårt att förutsäga på förhand. Vattendraget är redan idag belastat av övergödning och miljögifter. Om en än större mängd vatten frigörs och strömmar fritt ner i Glafsfj orden är det oklart hur detta påverkar vattendraget i stort. Ökat tillflöde i ett vattendrag kan ha negativa konsekvenser då en större mängd kväve når vattendraget. Vidare så kan även den nu aktuella lösningen innebära att fler giftiga substanser tillförs vattendraget i och med att en ny situation skapas som inte har rått sedan en väldigt lång tid tillbaka. Det har vid flera platser uppströms Jössefors kraftstation bedrivits olika typer av verksamheter och det är oklart om det finns områden med bottnar med giftiga substanser. Detta är frågor som måste analyseras innan de åtgärder som nu föreslås sätts som åtgärdsförslag anser Arvika Kraft AB. Arvika Kraft AB kan vidare konstatera att det aktuella samrådsunderlaget inte i tillräcklig grad har analyserat och redovisat konsekvenserna av de åtgärder som föreslås vid Jössefors. Detta är ett generellt problem och stämmer ur det faktum att man vid bestämmande av miljökvalitetsnormer och förslag enbart ser till den aktuella delen av ett vattendrag. En klart större helhetssyn (hela vattendrag) skulle behöva genomsyra det arbete som Vattenmyndigheten nu har presenterat. Klassningen kräver bättre underlag för att på ett objektivt sätt kunna klassa en anläggning. Den nationella plan som ska upprättas för omprövning av alla vattenkrafitverk kommer troligen utgå från principen att prövningar ska ske

5 5(6) samlat vattendrag för vattendrag. Då är det rimligt att samma helhetssyn ska genomsyra arbetet med att klassa vattendrag som kraftigt modifierade. Behovet av fler KMV-klassade vattendrag Som nämnts ovan så anser Arvika Kraft AB att det finns klara förutsättningar för att se mer än bara den nu aktuella sträckan av Jösseälven och Kölaälven som KMV. Detta med stöd av de uttalanden som numera finns från Riksdag och Regeringen där slutsatsen är att undantagen ska användas fullt ut. För Jösseälven, Kölaälven och Vrångsälven medför detta självklart att dessa älvar ska klassas som KMV. Värmland som län har oerhört många påverkade vattendrag och bara i direkt närhet till Arvika finns ett stort antal kraftigt påverkade vattendrag som borde klassas som KMV. Förslag på fler områden som bör KMV-klassas Jösseälven Som nämnts ovan så har Arvika Kraft AB åtta kraftverk i det aktuella vattendraget; Bmdudden, Brättne, Lyred, Mitanderfors, Räxed, Sälboda, Järpforsen och Treen. För dessa anläggningar gäller att de är belägna i de övre delarna av Jösseälven, där storleken på älven inte är lika stor som de delar som är belägna längre ner. Vid Mitanderfors, Lyred och Brättne avleds vatttnet till anläggningen via tub eller kanal. I den gamla älvfåran finns inget vatten förutom vid de tillfällen då man spiller vatten. Vid Rexed finns en liknande lösning för vatten som går in till anläggningen men där leds vattnet ut från kraftverket tillbaka till den gamla älvfåran. Vad gäller Brududden och Sälboda så är det frågan om anläggningar som är belägna precis intill vattendraget och den tillhörande dammen. Påverkan på vattendraget sker i dessa fall i form av att vattnet dams upp och det skapas på detta sätt ett vandringshinder för fisk och andra vattenlevande varelser. Anläggningarna Järpforsen och Treen är belägna längs med den lilla älven som rinner i trakterna kring Järperud. För båda anläggningarna gäller att vatten leds via tub in till kraftstationen och den tidigare älvfåran är torrlagd vid de tider då inte spillning sker. För Treen finns en fisktrappa och för Järperud ett omlöp. Kölaälven I detta vattendrag äger Arvika Kraft AB fem anläggningar; Adolfsfors, Skönnerud, Koppom, Skillingsfors och Sundhagsfors. Anläggningarna är belägna längs med större delen av Kölaälvens sträckning, från Sundshagsfors nära den norska gränsen ned till Adolfsfors där vattnet rinner ut i sjön Hugn. Vid Sundhagsfors leds vatten av till anläggningen via tub genom en underjordisk kanal fram till kraftverket. Vad gäller Skillingsfors, Koppom, Skönnerud och Adolfsfors så är det frågan om anläggningar som är belägna precis intill vattendraget och den tillhörande dammen. Påverkan på vattendraget sker i dessa fall i form av att vattnet dams upp och det skapas på detta sätt ett vandringshinder för fisk och andra vattenlevande varelser. Brumbergsälven I detta vattendrag äger Arvika Kraft AB en anläggning; Brunsberg. Kraftverket är beläget nära det lilla samhället Bmnsberg. Denna anläggning är utformad så att vatten leds via tub in till anläggningen.

6 6(6) Vrångsälven I detta vattendrag äger Arvika Kraft AB en anläggning; Charlottenberg. Även i detta fall är kraftverket beläget i närheten av samhället, i detta fall Charlottenberg. Anläggningen består av en lösning där vatten leds via tub in till själva kraftverket. Glasälven I detta vattendrag äger Arvika Kraft AB en anläggning; Lenungshammar. Anläggningen är belägen nära den lilla byn med samma namn. Kraftverket är konstruerat med en tub som leder vatten till kraftverket. Det finns även en spillfåra som passerar två mindre dammar. I samtliga dessa fall är det således frågan om anläggningar som på ett påtagligt sätt har ändrat vattnets läge och/eller förmåga att fritt färdas. Rekvisiten i 4 kap. 3 F V V anger att det ska vara frågan om ett vattendrag som "på ett väsentligt sätt har ändrat sin fysiska karaktär". Detta menar Arvika Kraft AB redan idag är uppfyllt. Ser man dessutom till den planerade förändring av förordningen som har aviserats så blir bilden bara än mer tydlig, det är frågan om anläggningar som på ett solklart sätt är att se som att de har påverkat vattnets fysiska karaktär. Ser man till nästa del i reglerna så anger regeln egentligen endast att det ska vara frågan om en betydande negativ påverkan på kraftproduktion. Att en sådan påverkan skulle uppstå vid de aktuella anläggningarna anser Arvika Kraft AB är uppenbart då det om det inte är frågan om KMV klassade områden kommer att krävas GES istället för GEP. GES kommer troligen att medföra att en stor del vatten måste spillas i faunapassager och även att andra omfattande åtgärder behöver vidtas. Detta kommer att hämma lu-aftproduktionen kraftigt vilket gör att det är en betydande negativt påverkan. Således borde samtliga Arvika Kraft AB:s anläggningar KMV klassas. För Arvika Kraft AB: s räkning,. l.' -" ^r Thomas Malmstedt, VD