Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Tekniska verken Datum /1 Referens Kristina Appleby Telefonnummer Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Vattenmyndigheten Kalmar Märke / Diarienummer Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt Härmed översänds Tekniska verken i Linköping ABs remissyttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tekniska verken i Linköping AB (publ) Mile Elez Teknisk direktör Tel<niska verken i Linköping AB (publ) Box Linköping Besöksadress: Brogatan 1 Tel tekniskaverken.se info(a)tekniskaverken.5e Orgnr Regnr för moms SE Företaget innehar F-skattebevis Styrelsens säte: Linköping

2 Datum 1/ Referens Telefonnummer Länsstyrelsen i Kalmar län Att: Vattenmyndigheten Kalmar Märke / Diarienummer Tekniska verken i Linköping ABs (publ) synpunkter i samrådet för vattenförvaltningen i Södra Östersjöns vattendistrikt Remissvar: Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer och Förslag till åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för perioden för Södra Östersjöns vattendistrikt. Tekniska Verken i Linköping AB (publ), är ett kommunägt företag som verkar för ett väl fungerande och långsiktigt hållbart samhälle genom att erbjuda el, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, avfallshantering, bredband och biogas. Tekniska verken använder vatten bl a som råvara i våra vattenverk, som kraftkälla och som recipient. Tekniska verken har tagit del av Vattenmyndigheten Södra Östersjöns samrådshandlingar. Materialet är mycket omfattande och Tekniska verken har inte haft möjlighet att sätta sig in i alla delar. Vi väljer därför att lämna synpunkter på vissa specifika delar. I övrigt ställer sig Tekniska verken bakom vad som framförs i Svenskt Vattens och Svensk Energis remissyttranden. Tekniska verken i Linköping AB (publ) Box Linköping Besöksadress: Brogatan 1 Tel tekniskaverken.se info@tekniskaverken.se Orgnr Regnr för moms SE Företaget innehar F-skattebevis Styrelsens säte: Linköping

3 2/14 Särskilda synpunkter kopplade till avloppsvattenhantering Allmänt Reningsverken renar avloppsvatten som uppkommer inom dess verksamhetsområde och är således en miljöfrämjande verksamhet, men framställs allt för ofta som förorenande. Reningsverken kan inte heller, som en processindustri, styra vad som kommer in i processen. Åtgärder för att minska kemikalieanvändning och andra förorenande ämnen bör således ske innan de når reningsverket. Det är viktigt att alla aktörer medverkar för att minska näringsbelastningen på våra vattenförekomster. Tekniska verken anser dock att det är olyckligt att samma krav föreslås för alla reningsverk oavsett storlek, recipient eller förutsättningar för ökad rening. Det vore bättre att se åtgärdsbehoven utifrån vattenförekomstens perspektiv och vad som krävs för att uppnå god ekologisk status. Med åtgärdsbehoven som utgångspunkt värderas sedan omgivande verksamheters påverkan och de mest kostnadseffektiva lösningarna för den aktuella vattenförekomsten. De förslag på åtgärder i VISS som berör reningsverk i Övre Motala Ströms avrinningsområde bedöms ha angetts utan beräkning av dess nytta och kostnaderna avseende ökad rening av fosfor är orimligt låga. Nedan belyses detta ur Tekniska verkens reningsverk Nykvarnsverkets perspektiv Synpunkter på avsnittet Övergödning och syrefattiga förhållanden, s i åtgärdsprogrammet De åtgärder som i bilaga 3 till Åtgärdsprogrammet föreslås som möjliga för Nykvarnsverket är ökad befintlig fosforrening samt fosforrening av bräddat avloppsvatten, vilka är samma som de två åtgärder som föreslås generellt i åtgärdsprogrammet. Högst 0,1 mg/l fosfor Ett fosforkrav på 0,1 mg/l ut från Nykvarnsverket i Linköping skulle innebära en minskning av fosfortillskott till vattenförekomsten Roxen från 3 till 1,5 ton, vilket motsvarar en minskning av det totala tillflödet med 1-2 procent. Det är dock i princip omöjligt att komma ner till halter under 0,1 mg/l med konventionell teknik, vilket innebär att om krav i denna nivå skulle ställas på Nykvarns reningsverk kommer det att krävas någon form av filtreringsteknik. Investeringskostnaderna för sådan teknik ligger runt msek och medför betydligt högre drift- och kemikaliekostnader jämfört med dagens teknik, varför nyttan kopplat till dessa kostnader starkt måste ifrågasättas. De schablonvärden för ökad fosforrening på 220

4 3/14 tsek som redovisas i VISS för bl. a Nykvarnsverket (VISSMEASURE170421) saknar helt verklighetsförankring. När det gäller tillskott av fosfor i många sjöar så är den interna belastningen ofta en mer betydande faktor än tillskottet från reningsverket och så är fallet för Roxen. Enligt Motala Ströms Vattenvårdsförbunds årsrapport för 2013 belastades Roxen 2013 av 45 ton fosfor från de tillrinnande vattendragen, medan utflödet från sjön var 62 ton. Skillnaden mellan den tillförda mängden fosfor från de tillrinnande vattendragen och utgående fosfor på 17 ton kan ställas mot de 3 ton som årligen tillförs från Nykvarns reningsverk. Installera kemisk fosforfällning för bräddat avloppsvatten. Installation av kemisk fällning av bräddat avloppsvatten har föreslagit som åtgärd för att minska fosfor vid reningsverk. Denna åtgärd måste dock ställas i relation till hur stor mängd som bräddar och hur stor påverkan bräddningarna får på recipienten. För kommuner med separata ledningssystem för dag- och spillvatten, vilket är fallet för majoriteten av ledningsnätet inom Linköping, är mängden som bräddar ofta begränsad och nyttan med åtgärder på dessa flöden kan förväntas bli begränsad. För Nykvarnsverket i Linköping, beräknades den totala mängden fosfor som bräddade från både ledningsnät och vid reningsverket vara 0,01 ton Vattenmyndigheten poängterar i åtgärdsprogrammet att om det finns andra lösningar som på ett bättre sätt kan nå målen så kan dessa åtgärder ersätta de som föreslås av Vattenmyndigheten. Tekniska verken anser att det är bra att denna skrivning finns, men bedömer att risken för att förslag som specificeras från högre myndigheter är svåra att göra avsteg ifrån för enskilda tjänstemän, vilket även kan ses i VISS där ovan beskrivna möjliga åtgärder rakt av har redovisats för Nykvarnsverket tillsammans med helt felaktiga och alldeles för låga kostnader och utan bedömning av dessa åtgärders effekt för övergödningsproblematiken i vattenförekomsten Stångån/Roxen. Tekniska verken anser sammanfattningsvis att: Utsläppshalter och reningsåtgärder på detaljnivå bör regleras utifrån lokala förutsättningar för verksamheter och vattenförekomster och inte i ett övergripande åtgärdsprogram. Kostnad för föreslagna åtgärder behöver revideras markant. Internbelastning av fosfor på sjöar är betydande och bör tas i beaktande tydligare.

5 4/14 Särskilda synpunkter kopplade till Vattenkraft och klassning av vattenförekomster som Kraftigt Modifierade Vatten (MKV) Allmänt I juli 2014 publicerade Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten den gemensamma strategin för åtgärder i vattenkraften (Avstämning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag). Det är angeläget att strategin följs. I strategin anges ett tak som innebär att högst 2,3% av vattenkraften nuvarande årsproduktion under ett normalår får tas i anspråk för miljöförbättrande åtgärder i vattenkraftverk. De förvaltningsplaner som nu är ute på remiss kommer sammantaget att innebära betydligt större produktionsförluster i vattenkraftverken. Förvaltningsplanerna behöver konsekvensanalyseras så att den nationella strategin kan följas. Detta är en förutsättning för att vi ska kunna göra rätt avvägningar mellan åtgärder för förbättrad biologisk mångfald i vatten och åtgärder för att bromsa klimatpåverkan. De kostnader för fiskvägar och liknande som anges i VISS är generellt sett alldeles för låga. Tekniska verken har tillsammans med andra branschrepresentanter framfört detta vid samrådsmöten med Vattenmyndigheterna samt Havs- och Vattenmyndigheten, och då fått till svar att produktionsförluster inte är medräknade i summan. Kostnaden hamnar därmed så långt från de verkliga kostnaderna att den knappast fyller någon funktion. De angivna kostnaderna kommer att ge missvisande resultat om de används för t ex samhällsekonomiska avvägningar, och de bör därför tas bort, alternativt behövs en betydligt bättre kostnadsberäkning göras. Små vattenkraftverk bär i allmänhet inte investeringskostnader för t ex fiskvägar. Alternativet för dessa kan att vara att lägga ner, många mindre aktörer kan komma att gå i konkurs. Detta kommer att påverka bl a dammsäkerhet och även få stora konsekvenser i samhällsplaneringen, då det kommer att påverka vattenområden som varit uppdämda under mycket lång tid. Synpunkter på avsnittet Kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster, s i Förvaltningsplanen Vattenmyndigheterna har samlat in underlagsdata från länsstyrelserna för att bedöma vilka vattenförekomster som bör klassas som KMV. Man har då, enligt beskrivningen i förvaltningsplanen, avgränsat sig till att bara titta på vattenförekomster som ligger i anslutning till vattenkraftverk större än 1,5 MW. Detta innebär att urvalet skett utan hänsyn till det sammanhang där vattenförekomsten ligger, även då vattenförekomsten

6 5/14 ingår i ett samordnat system. Detta arbetssätt strider mot både Vägledningen för kraftigt modifierade vatten och den nationella strategin. I vägledningen anges att (s 34): Verksamheten eller vattenanvändningen kan ske i form av enstaka vattenkraftverk eller i flera vattenkraftverk och regleringsdammar i ett samordnat system. I det sistnämnda fallet bör hela regleringssystemet ingå som en enhet i analysen av potentiellt kraftigt modifierade vatten. Om man väljer att se varje vattenförekomst för sig, så som Vattenmyndigheterna nu gjort, hamnar man i en situation där t ex en sträcka mellan två kraftverk ska uppfylla god ekologisk status trots att sträckorna närmast kraftverken klassats som KMV. God ekologisk status för sträckan mellan kraftverken innebär troligen att driften och regleringen av kraftverken behöver anpassas för att ge mer naturliga förhållanden vid mellansträckan, trots att kraftverken egentligen är tillräckligt stora för att bedömas medföra KMV. Detta innebär i förlängningen att de åtgärder som Sverige kommer att tvingas göra kan komma att medföra betydligt större produktionsförluster är 2,3%. Det finns en stor risk att Sverige med detta synsätt kommer att tvingas lägga ned elproduktion i betydligt större omfattning än vad den nationella strategin fastslår. Tekniska verken anser att: När man har vattenkraftverk i ett samordnat system utan regleringsmöjligheter mellan bör hela regleringssystemet ingå som en enhet i analysen av potentiellt kraftigt modifierade vatten När man bedömer produktionsförmågan bör man summera effekterna för kraftverk som är sammanlänkade i regleringshänseende, eftersom det saknar betydelse ur miljösynpunkt om det är flera kraftverk som ligger i serie efter varandra eller ett enskilt större verk. Natura2000-områden och deras förhållande till KMV-klassning, s i Förvaltningsplanen Under rubriken I vissa fall man kan inte peka ut en vattenförekomst som kraftigt modifierad eller konstgjord redogör Vattenmyndigheten översiktligt för att man inte bör peka ut en vattenförekomst som kraftigt modifierad om detta utpekande innebär att gynnsam bevarandestatus inte kan nås i ett Natura2000-område. Detta tycks, utifrån vad som kan utläsas ur VISS, ha använts som grund för att undanta vattenförekomster som ligger i anslutning till ett Natura 2000-område från en bedömning om dessa bör klassas som KMV utifrån en tillämpning av HaVs- och Vattenmyndighetens riktlinjer. Tekniska verken anser att denna hantering är felaktig på flera sätt: KMV-utpekandet i sig är inget hinder för att ställa de krav som behövs för att uppfylla art- och habitatsdirektiven. Krav kan och ska även ställas på KMVvatten. Det saknas en bedömning av hur den pågående vattenkraftverksamheten skulle påverka de arter och habitat som områdesskyddet är satt att bevara.

7 6/14 Grundprincipen bör vara att Havs- och Vattenmyndighetensriktlinjer för utpekande av KMV ska följas. Detta för att få en likartad tillämpning över landet och för att ge möjligheter för Sverige att följa den nationella strategin och göra rätt avvägningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald. Om man väljer att göra avsteg från detta bör det finnas konkreta skäl som är relevanta för den aktuella vattenförekomsten och detta bör redovisas tydligt i beslutsunderlaget. Motiveringen behöver utgå från de faktiska förhållandena på platsen. Ovanstående gäller i högsta grad för vattenförekomsten Motala Ström - SE , som ligger i anslutning till en av Tekniska verkens vattenkraftstationer, Malfors kraftstation på 22 MW. Vattenförekomsten uppfyller, utifrån vad Tekniska verken kan bedöma, alla bedömningsgrunden för att klassas som KMV men är ändå klassad som naturligt vatten i VISS. Det saknas annan motivering i VISS än att vattenförekomsten gränsar till Natura 2000-området Kungsbro. Det framgår inte av VISS på vilket sett som vattenmyndigheten bedömer att en klassning som KMV skulle påverka arter eller habitat inom Kungsbro Natura2000- område negativt. Vattenkraften byggdes ut på 1930-talet och påverkan från denna bedöms i dag vara av samma art och samma grad som då området utpekades som Natura2000 år Tekniska verken anser sammanfattningsvis att: Vattenmyndighetens ställningstagande att vattenförekomster i anslutning till Natura2000-områden inte kan klassas som KMV är felaktigt. Detta kan leda till felaktiga prioriteringar mellan ekonomi, energiförsörjning, klimat och biologisk mångfald, samt att den nationella strategion för vattenkraft inte kan följas. Synpunkter kopplade till enskilda vattenförekomster I tabellerna i Bilaga 1 sammanställs Tekniska verkens synpunkter kring klassning av ett antal enskilda vattenförekomster där Tekniska verken har vattenkraft. Det rör sig om vattenförekomster i Motala Ström mellan Vättern och Glan, Svartån mellan Sommen och Roxen samt de nedre delarna av Stångån (nedströms Stora Rängen). Tekniska verken har även vattenkraft på andra ställen i Östergötland, Södermanland och Småland, men vi har inte haft möjlighet att prioritera att granska klassningarna för alla berörda vattenförekomster. Det finns vissa formella krav för att en vattenförekomst ska kunna klassas som KMV. Dit hör, enligt HaVs vägledning, att hydrologisk regim och morfologisk tillstånd ska vara vid

8 otillfredsställande eller dålig status. Hur statusklassningen för hydrologisk regim respektive morfologiskt tillstånd ska gå till framgår av HaVs föreskrifter. Vid granskning av VISS framgår dock att den statusklassning som gjorts i många fall är ofullständig. Vissa delparametrar har inte beräknats och för andra är resultatet uppenbart orimligt. Beräkningarna av hydrologisk regim har gjorts av SMHI. Vid underhandskontakter med SMHI har de meddelat att beräkningar av många delparametrar inte kunnat göras p g a saknade underlagsdata eller fel i formler i HaVs föreskrifter. Man kan därför konstatera att den hydromorfologiska statusklassningen rymmer stora osäkerheteter, och att det material som nu är inlagt i VISS inte kan användas för att avgöra om en vattenförekomst bör klassas som KMV eller ej. Tekniska verken har, i de fall det varit möjligt, gjort om beräkningar av hydrologisk regim utifrån de uppmätta värden som Tekniska verken har tillgång och den erfarenhet som Tekniska verken har av hur vattnet regleras. Resultatet kommenteras under respektive vattenförekomst i tabellerna. Det är dock uppenbart att det behövs mer onfattande kompletterinar och kontrollberäkningar. Tekniska verken bidrar gärna med mätdata för att möjliggöra sådana beräkningar, i samarbetet med antingen Vattenmyndigheten eller SMHI. 7/14

9 8/14 Motala Ström (huvudfåran), Vättern Glan Nr och namn i VISS SE Motala Ström (Motala) SE Boren SE Motala Ström (Borensberg) SE Norrbysjön SE Ljungsjön SE Motala Ström Synpunkter och kommentarer OK i VISS. Kraftverk på > 10 MW finns i eller i anslutning till vattenförekomsten. Klassat som KMV. Även Tekniska verkens egna beräkningar av flödets förändringstakt i förhållande till bedömningsgrunder visar att förekomsten bör klassas som KMV I VISS klassat som naturligt vatten. Tekniska verken anser att klassningen är felaktig, vattenförekomsten bör klassas som KMV, eftersom KMV ska bedömas i samordnade system. Sjöns hydromorfologi är kraftigt påverkad av vattenkraften. Beräkning av vattenståndets förändringstakt enligt formel i HaVs föreskrifter ger avvikelse 3175%, vilket motsvarar klass 1. OK i VISS. Kraftverk på ca 5 MW. Klassat som KMV. Även Tekniska verkens egna beräkningar av flödets förändringstakt i förhållande till bedömningsgrunder visar att förekomsten bör klassas som KMV I VISS klassat som naturligt vatten. Tekniska verken anser att klassningen är felaktig. Sjön har en utjämnande funktion som är en väsentlig del av vattenkraftsverksamheten i hela Motala Ström eftersom t ex en driftstörning i Borensberg annars kan leda till obalans i hela systemet. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer stödjer en KMVklassning. Vattenförekomsten är också definitivt påverkad av storskalig vattenkraft och bör klassas som KMV Denna vattenförekomst hänger ihop med Norrbysjön och borde egentligen vara samma vattenförekomst med samma klassning. Se kommentar till Norrbysjön. Detta är en grävd kanal som i VISS är klassad som ett naturligt vatten med gott morfologiskt tillstånd, vilket är en ologisk klassning. Vattenförekomsten bör klassas som KMV, eftersom KMV ska bedömas i samordnade system. Flödet förändringstakt 2152 %, innebär status =1

10 9/14 SE Motala Ström SE Roxen SE Motala Ström Roxen - Glan SE Glan Denna vattenförekomst är klassad som naturligt vatten men bör klassas som KMV. Både Malfors och Nykvarns kraftverk ligger i denna vattenförekomst, sammanlagt 22 MW. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer stödjer också en KMV-klassning. Flödet förändringstakt 2152 %, innebär status =1. Det verkar i VISS som att riktlinjer för KMV-utpekande inte följts för denna vattenförekomst eftersom den gränsar till ett Natura2000-område Kungsbro. Den pågående vattenkraftsverksamheten hotar dock inte de värden som områdesskyddet är satt att bevara. Det finns ingenting i skötselplan eller Bevarandeplan Natura 2000 för området som visar på något behov av förändringar i hydrologisk regim för Motala Ström eller Roxen. Tvärtom, i Bevarandeplan Natura 2000 listas som en tänkbar hotbild : Ingrepp i kringliggande vattenytans hydrologi eller förändrad vattenregim i ett vattendrag. Detta får förstås som att myndigheterna inte har ansett det lämpligt att förändra de förhållanden som rådde 1996, då regeringen beslutade om Natura 2000-klassningen. Vattenregleringen bedrivs också i dag på samma sätt som Är i VISS klassat som naturligt vatten men bör vara KMV. eftersom KMV ska bedömas i samordnade system. Roxen är en väsentlig del av det reglersystem som möjliggör rationell drift av vattenkraftstationerna i Motala Ström (storskalig vattenkraft). Den hydromorfologiska klassningen i VISS verkar inte rimlig. Flödets förändringstakt är beräknad till -19,8%, vilket alltså innebär att de naturliga fluktuationerna skulle vara större än de verkliga. Tekniska verken får i samma beräkning vattenståndets förändringstakt till 426 %, vilket motsvarar klass 1 och stödjer en KMV-klassning. Är i VISS klassat som naturligt vatten men bör vara KMV. Älvås och Skärblacka kraftverk ligger i denna vattenförekomst, sammanlagt 12 MW. I VISS är hydrologisk regim klassad som måttlig, kan ej stämma eftersom sämst parmeter ska vara utslagsgivande, och flödet förändringstakt ska klassas som 1 (Flödet förändringstakt = 252 % = innebär status 1= dålig) Även den morfologiska kvalitetsfaktorn är konstigt klassad, (i VISS Hög status) Från utloppet från Skärblacka kraftverk till Glan är det muddrat. Är i VISS klassat som naturligt vatten men bör vara KMV. eftersom KMV ska bedömas i samordnade system. Glan är

11 10/14 en väsentlig del av det reglersystem som möjliggör rationell drift av vattenkraftstationerna i Motala Ström (storskalig vattenkraft). Den hydromorfologiska klassningen i VISS verkar inte rimlig. Flödets förändringstakt är beräknad till -3,9%, vilket alltså innebär att de naturliga fluktuationerna skulle vara större än de verkliga. Tekniska verken får i samma beräkning vattenståndets förändringstakt till 344 %, vilket motsvarar klass 1 och stödjer en KMV-klassning.

12 11/14 Svartån (mellan Sommen och Roxen) Nr och namn i VISS Synpunkter och kommentarer Den här aktuella sträckan innehåller 8 seriekopplade kraftverk relativt nära varandra och sammankopplade i regleringshänseende. Effekten hos dessa är på sammanlagt 24,2 MW. När man har vattenkraftverk och regleringsdammar i ett samordnat system bör hela regleringssystemet ingå som en enhet i analysen av potentiellt kraftigt modifierade vatten (vilket framgår av HaVs vägledning). När man bedömer produktionsförmågan bör man summera effekterna för kraftverk som är sammanlänkade i regleringshänseende, eftersom det saknar betydelse ur miljösynpunkt om det är flera kraftverk som ligger i serie efter varandra eller ett enskilt större verk. SE Hydrologisk regim har inte klassats alls. Det går därför inte Lillån (omlöpet vid att avgöra om denna vattenförekomst bör klassas som KMV Boxholm) enligt HaVs riktlinjer. Vattenmyndigheten bör göra en fullständig klassning. Ang vattenkrafteffekter se ovan Konnektiviteten klassad som dålig i VISS, Tekniska verken anser inte att detta stämmer för denna sträcka. SE Svartån (vid Boxholm) SE Svartån Klassat som naturligt vatten men det bör utredas om den ska klassas som KMV, p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW. Biologiska och fysikalisk-kemiska data saknas enligt VISS, klassningen bygger enbart på en expertbedömning. Vad gäller Hydromorfologi så har inte samtliga parametrar som ska bidra till klassningens bedömts, därmed kan ingen fullständig klassning göras, varken för hydromorfologi eller för sammantagen ekologisk status. Tekniska verken konstaterar att nyttan med vattenverksamheten (sammanlagt 24,2 MW, se ovan) är så stor att KMV ska utredas. Eftersom klassningen är ofullständig går det inte att bedöma om vattenförekomsten faller under de kriterierna enligt HaVs vägledning som gör att den ska klassas som KMV. En fördjupad beräkning bör därför göras. Klassat som naturligt vatten men det bör utredas om den ska klassas som KMV, p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW. Biologiska och fysikalisk-kemiska data saknas enligt VISS, klassningen bygger enbart på en expertbedömning. Vad gäller Hydromorfologi så har inte samtliga parametrar som ska bidra till klassningens bedömts, därmed kan ingen fullständig klassning göras, varken för hydromorfologi eller för sammantagen ekologisk status. Tekniska verken konstaterar att nyttan med vattenverksamheten (sammanlagt 24,2 MW, se ovan) är så stor att KMV ska utredas. Eftersom klassningen är ofullständig går det inte att bedöma om vattenförekomsten faller under de kriterierna enligt HaVs vägledning som gör att den ska klassas som

13 12/14 SE Svartån KMV. En fördjupad beräkning bör därför göras. Klassat som naturligt vatten men det bör utredas om den ska klassas som KMV, p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW. Ekologisk status satt till måttlig i VISS, främst utifrån övergödningsproblematik. Vad gäller hydromorfologi så har inte samtliga parametrar som ska bidra till klassningens bedömts, därmed kan ingen fullständig klassning göras, varken för hydromorfologi eller för sammantagen ekologisk status. Vad gäller hydrologisk regim så har volymsavvikelse respektive flödets förändringstakt klassats till god respektive hög. Tekniska verken får inte samma resultat som Vattenmyndigheten vid kontrollberäkningar med uppmätta värden. Tekniska verken konstaterar att nyttan med vattenverksamheten (sammanlagt 24,2 MW) är så stor att KMV ska utredas. Eftersom klassningen är ofullständig går det inte att bedöma om vattenförekomsten faller under de kriterierna enligt HaVs vägledning som gör att den ska klassas som KMV. En fördjupad beräkning bör därför göras.

14 13/14 Stångån (nedströms Stora Rängen) Nr och namn i VISS Synpunkter och kommentarer Den här aktuella sträckan innehåller 5 seriekopplade kraftverk relativt nära varandra och sammankopplade i regleringshänseende. Effekten hos dessa är på sammanlagt 13,3 MW. När man har vattenkraftverk och regleringsdammar i ett samordnat system bör hela regleringssystemet ingå som en enhet i analysen av potentiellt kraftigt modifierade vatten (vilket framgår av HaVs vägledning). När man bedömer produktionsförmågan bör man summera effekterna för kraftverk som är sammanlänkade i regleringshänseende, eftersom det saknar betydelse ur miljösynpunkt om det är flera kraftverk som ligger i serie efter varandra eller ett enskilt större verk. SE Denna vattenförekomst är olämpligt avgränsad i VISS Kinda kanal eftersom den uppströms belägna halvan har ett högt vattenflöde och den nedströms belägna halvan har ett lågt vattenflöde. Detta beror på att kraftverket som ligger på mitten av sträckan tar större delen av vattenmängden och leder den under marken in i den gamla åfåran. Det går därför inte att räkna på hydrologisk regim för denna vattenförekomst på det sätt som gjorts, mätpunkten är inte representativ för hela vattenförekomsten. SE Stångån (Bjärka- Säby) SE Stångån (Sturefors) SE Ärlången Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan). Hovetorps kraftstation som ensam ger 8,5 MW ligger i denna vattenförekomst. För vattenförekomsten föreligger samma problem som med SE Kinda kanal. Den uppströms belägna halvan har ett lågt vattenflöde och den nedströms belägna halvan, d.v.s. efter utlopp från kraftverket har ett högt flöde. Det går alltså inte heller här att räkna på hydrologisk regim på det sätt som gjorts, mätpunkten är inte representativ för hela vattenförekomsten. Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan). Som framgår av underlaget i VISS är de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna påverkade, men de olika delparametrarna behöver ses över. Klassningen av Flödets förändringstakt verkar t ex inte rimlig, utifrån den erfarenhet som Tekniska verken har av hur ån regleras. Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan). Hydrologisk regim är i VISS klassad som otillfredsställande, vilket stödjer att vattenförekomsten ska klassas som KMV enligt HaVs vägledning. Sjön har en väsentlig funktion i reglersystemet och denna är en förutsättning för

15 14/14 SE Stångån (Ärlången- Linköping) SE Stångån SE Stångån fortsatt drift av framför allt Hovetorps kraftstation (8,5 MW) några km uppströms sjön. Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan). Bara i denna vattenförekomst finns vattenkraft om sammanlagt 4,4 MW. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer är ej klassade i VISS därmed kan ingen fullständig klassning göras, varken för hydromorfologi eller för sammantagen ekologisk status. Tekniska verken konstaterar att nyttan med vattenverksamheten (sammanlagt13,3 MW, se ovan) är så stor att KMV ska utredas. Eftersom klassningen är ofullständig går det inte att bedöma om vattenförekomsten faller under de kriterierna enligt HaVs vägledning som gör att den ska klassas som KMV. En fördjupad beräkning bör därför göras. Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan) men också för att vattenförekomstens förändrade hydrologi och morfologi är en förutsättning för att vattennivåer genom Linköping, slussarnas funktion och Nykvarnsdammens utseende ska vara ungefär som de är i dag. Tekniska verken bedömer inte att det är rimligt att påverka vattenmiljön i staden Linköping så mycket som skulle krävas för att vattenförekomsten skulle uppnå god ekologisk status, så som begreppet tillämpas i dag. Klassad som naturligt vatten, Tekniska verken anser dock att klassningen bör vara KMV p g a seriekopplade vattenkraftverk > 10 MW (se ovan) men också för att vattenförekomstens förändrade hydrologi och morfologi är en förutsättning för att vattennivåer genom Linköping, slussarnas funktion och Nykvarnsdammens utseende ska vara ungefär som de är i dag. Tekniska verken bedömer inte att det är rimligt att påverka vattenmiljön i staden Linköping så mycket som skulle krävas för att vattenförekomsten skulle uppnå god ekologisk status, så som begreppet tillämpas i dag. I de norra delarna är fåran invallad, för att förhindra översvämning av intilliggande marker. Att förändra detta skulle få stora konsekvenser för markerna mellan Linköpings tätort och Roxen.