Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Transkript

1 Ragnar Asklund Dnr Jämt: YTTRANDE Ert dnr Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att förstå statusklassningen och den ändring som är gjord. För de flesta anläggningar Jämtkraft har, är det expertbedömningar utan motivering som använts, även när biologiska kvalitetsfaktorer eller hydrologiska kvalitetsfaktorer visar på annan status. Dessa expertbedömningar finns inte redovisade eller motiverade, men frågor resultaten från bedömningsgrunder.. Det är även svårt att förstå kopplingen mellan påverkan och status i VISS, det behöver tydliggöras. Detta gör att det är mycket svårt att förstå och tolka klassningarna samt underlagen till dessa och därmed ta ställning till remissen. Jämtkraft anser att bedömningarna av status i för hög grad utgår från schablonmässiga bedömningar utan verifiering av om det verkligen finns något problem. För dammar och vägövergångar verkar det schablonmässigt sättas dålig/måttlig status oavsett om problem föreligger eller ej. Exempel på detta är te x foskvattsån där vägövergång inte är något problem eller Jämtkrafts anläggningar i Handöl vilka ligger i anslutning till naturligt vandringhinder, men åtgärder för utrivning eller fiskväg är föreslagna. Jämtkraft anser att detta gör att åtgärdsprogrammen vilka baserar sig på statusklassningarna, inte har tillräckligt tillförlitlighet. För de anläggningar Jämtkraft var verkar alla dammar sakna inventering. Jämtland saknas på många av kartorna i remissen vilket gör det svårt att ta ställning till den. Hänvisningar finns till VISS men då materialet ändras under remisstiden anser Jämtkraft att det är svårt att veta om man svarar på rätt information. På sidan 38 anges att statusklassningar ligger till grund förr normsättning och åtgärdsprogram oavsett grad av tillförlitlighet. OM klassning med låg grad av tillförlitlighet ifrågasätts bör mätningar med högre grad av tillförlitlighet kunna visas. Jämtkraft ser stora problem med detta då de flesta av statusklassningarna utgörs av expertbedömningar även när hydrologiska bedömningsgrunder används eller biologiska bedömningsgrunder finns, men motivering att länsstyrelsen inte bedömer att resultatet stämmer den uppfattning länsstyrelsen har om statusen. Vår erfarenhet är att våra provtagningar enligt föreskrifter inte accepteras utan att man istället hänvisar till expertbedömningen. På sidorna 56 och 57 finns angivet i vilken tågordning statusklassning ska göras enligt föreskrift. Vid genomgång av vattenförekomster kring våra anläggningar ser vi att den tågordningen inte har använts utan schablonartade bedömningar genomförts och ffa de hydromorfologiska bedömningsgrunderna, ffa närvaron av vandringhinder, har fått mycket stort genomslag. Motiveringar, utredningar och underlag till expertbedömningar saknas. Jämtkraft ser att ny information tillkommer till VISS, senast under perioden från , te x nya kostnadsbedömningar för omlöp. Dessa kostnader har ökat med en faktor 20. Detta gör att kostnadsvärderingen blir annorlunda Den nya klassningen ger genom ny metodik avsevärt sämre klassning. KMV-utpekande Jämtkraft anser att utpekandet av KMV måste göras om helt. Jämtkraft bifogar sitt tidigare remissvar om KMVutpekande, se längst bak i detta svar.för te x Indalsälven huvudfåra är vatten i huvudsak naturliga vatten med några snuttar av KMV emellan. Det kommer var orimligt att hitta åtgärder som kan ge naturligt status i denna utbyggda huvudfåra och samtidigt ta hänsyn till de objekt som är utpekade som KMV. Elproduktionen i Indals-

2 (5) älven hänger ihop, både inom huvudfåran men även med de årsregleringsmagasin som finns uppströms därför måste utpekande ske sammahållet i huvudfårorna. Långt uppe i systemet finns stora årsregleringsmagasin som ofta är KMV klassade. Nytta av dessa magasin tillgodogörs till stor del i Indalsälvens huvudfåra. Idag saknas en koppling mellan var den nytta som dessa magasin generenar och magasinen i sig. Även de kraftverk där nyttan genereras bör pekas ut som samhällviktigt verksamhet och pekas ut som KMV. Men KMV-klassningen i älven är ej sammanhållen med hänsyn till det. Se bilaga 1 till remissvar. Tidplan På sid 7 anges att åtgärdsplaner för vatten som pekats ut som KMV ska finnas senast Innan dessa finns anser Jämtkraft att det inte går att få en helhetsbild av hur denna remiss kommer påverka dels vår verksamhet och dels elproduktionen i Sverige. Detta gör att vi anser det svårt att bedöma effekterna av remissen. Nationella strategin På sidan 137 konstateras att den nationella strategin inte har använts vid utpekande av KMV. Den anges att hänsyn tagits genom att måttlig potential har satts som norm i delar av Luleå älv och Göta älv. Jämtkraft anser att hänsyn måste tas till den nationella strategin och ett nytt KMV-utpekande bör ske i överenstämmelse med strategins mål. Jämtkraft anser inte att hänsyn tagits i tillräcklig grad genom att sätta potentialen måttlig i vissa andra distrikt. Utrymme för produktionsbortfall redan förbrukat i urval av KMV-objekt. Alla som är med i urvalet dvs alla över 1,5 MW bör vara KMV för att nationella strategi ska kunna uppnås. Jämför Indalsälven! Övriga synpunkter på remissen Tillförlitlighetsklassning redogörs för på sida 64. Här anges i text att det är ganska jämt fördelat mellan klass C och D för sjöar och vattendrag. Diagram D3 visar istället på att lägsta klass låg har mer än dubbelt så många förekomster som klassen medel. Även för sjöar har man liknande förhållande med relativt linjär fördelning mellan klasserna. Texten ger en missvisande bild av högre tillförlitlighet än vad figuren visar. Samma sak kan ses för diagram D5. Synpunkter kring enskilda vattenförekomster Näsaforsen bra exempel på orimliga kostnader för åtgärder Storsjön bra exempel att återskapa naturliga förhållanden är helt orimligt påverkar alla boende samt kraftproduktionen i hela Indalsälven. men är klassad som naturligt vatten Hissmofors naturligt vandringshinder bör lyftas? Handöl naturligt vandringshinder det kan vi lyfta om exempel saknas vandrande bestånd Dammån kartlägga reglering fisktrapp duger ej orimligt? Långfors Långan särskild strategi? Bra exempel på där det inte går att se vilken påverkan som ger vilken klassning Billstaån visa på det helt felaktiga kostnadsuppskattningarna trots att detta är små anläggningar. Moen visa på felaktiga kostnader Kattstrupen kan vi använda för att visa hur man frångår bedömningsgrunder och gör egna expertbedömningar som ej är motiverade/dokumenterade Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammet har en mycket stor omfattning. Det omfattar Förslag på åtgärdsprogram, bilagor på 1700 sidor, åtgärdsprogram för olika delavrinningsområden samt åtgärdsförlag inlagda i VISS. Detta gör att det är mycket svårt för en verksamhetsutövare att få en bild av vad åtgärdsprogrammen kommer att innebära eller vad de innehåller. För Jämtkraft är det oklart om t ex föreslagna åtgärder i VISS är den del av åtgärdsprogrammen. Sammantaget ser vi det som mycket svårt att förstå vad denna remiss innebär och därmed att svara på den.

3 (5) Kostnadsuppskattningar Hel felaktiga kostnadsuppskattningar används fiskvandringsväg schablonmässigt satt till Vår erfarenhet är att det kanske räcker till projektering och ev domstolsprocess men inga fysiska åtgärder. De kostnader som är inlagda anser Jämtkraft är uppenbart felaktiga uppskattningar. Jämtkraft anser att det rimliga hade varit att inte sätta några kostnader alls om man inte vet. Utredningar schablonmässigt satt till 9600 sek. För miljöanpassade flöden finns inga kostnader upptagna. På kostnadssidan tas ej alls upp kostnaden för produktionsbortfall upp. Detta är en reell kostnad som kommer uppstå och det är också en mycket stor kostnad i sammanhanget. Om denna ej är med blir kostnadsbilden helt felaktig. Åtgärder förslagna i VISS utan analys av kostnad eller nytta I VISS ligger schablonmässigt åtgärdsförlag på utrivning eller fiskväg utan bedömning av vilken nytta åtgärden ger eller vilken kostnad den innebär. Det finns inte heller någon analys av om det är rimligt att genomföra åtgärder vid de olika objekten. Nytta och kostnad kommer variera avsevärt mellan olika anläggningar och analysen måste genomföras för att kunna bedöma om åtgärden är rimligt eller ej. Vattendirektivets åtgärdsprogram riktar sig mot andra myndigheter och kommuner, ej mot enskilda verksamhetsutövare. Därför anser Jämtkraft att dessa schablonmässiga åtgärder i VISS bör tas bort. Dessa förslag uppfyller ej de krav som finns på åtgärdsförslag enligt miljöbalken. Samhällsekonomisk analys för åtgärdsprogram På sida redogörs för kostnader för fysiska åtgärder vilka sammanfattas i tabell F20. Kostnader för produktionsbortfall är inte medräknat i dessa summor och det står för en stor kostnad. Det är en reell kostnad som kommer uppstå och Jämtkraft anser att den ska räknas in i analysen. Den befintliga kostnadsuppskattningen rörande vattenkraft är underskattad på ett betydande sätt, se kostnadsuppskattningar ovan. Tabell F20 redovisar ej vilken typ av kostnad det är eller hur den är beräknad. Kostnad är angiven per år men det redovisas ej hur många år som den kostnaden sen är aktuell, vilken avräkningstid som är använd mm. Det gör att det inte går för oss att ta ställning till de siffrorna. Detta gör att Jämtkraft anser att kostnadsuppskattningarna ej kan användas i en analys av kostnad/nytta. Då ingen analys finns utförd för de åtgärdsförslag som är införda i VISS, att KMV-utpekande inte omfattar den utbyggda huvudfåran i Indalsälven och därmed inte går i linje med nationella strategi samt att statusklassiningen är schablonartad anser Jämtkraft att underlaget i VISS, och därmed MKN, inte är tillräckligt bra för att vara ett viktigt underlag i prioritering av fysiska åtgärder. Jämtkraft kan inte se någon samhällsekonomisk bedömning i remissen där kostnaderna vägs mot den förväntade nyttorna. Exempel ges på två studier på sidan 231 men ingen analys av föreslagna åtgärders nytta i förhållande till kostnader presenteras. I de sammanvägda konsekvenserna står inget om hur de nyttor som kan fås av åtgärderna förhåller sig till kostnaderna. Bottenhavets konkreta åtgärdsplaner Säger inte mycket kolla om det ska utvecklas nåt Sammanställning förslag åtgärder för delavrinningsområden Relationen mellan kostnader för föreslagna åtgärder och värdet av ekosystemfunktioner I sammanställning av förslag av åtgärder för delavrinningsområden jämförs uppskattad kostnad för åtgärder med värdet av ekosystemtjänster enligt TEEB:s rapport. Detta ger en helt felaktigt bild då kostnadsuppskattningen för

4 (5) åtgärderna är underskattade på ett mycket omfattande sätt. Det är bara det totala värdet av ekosystemtjänsen som tas upp (som om det vore noll idag) och inte alls hur den pågående verksamheten påverkar detta värde av ekonsystemtjänster. Detta gör att jämförelsen mellan åtgärdskostnad och ekosystemtjänster är missvisande och inte kan ses som någon typ av värdring mellan dessa värden/kostnader. Jämtkraft anser därför att dessa siffror ska ta bort. Inom Elforsk har det gjorts olika rapporter och studier av miljömässiga och ekonomiska värderingar på lokal/regional nivå. Jämtkraft anser att dessa bör har en större tillförlitlighet och bör användas. Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen säger inget om vilken effekt föreslagna åtgärder kan ha på elproduktionen och reglerförmågan. Jämtkraft anser att det bör ingå i en miljökonsekvensbeskrivning. MBK:n hänvisar till nationell strategi att båda mål kan nås men med nuvarande remiss ser det helt annorlunda ut se KMV utpekande Då det inte utifrån remissen går att se vilken omfattning åtgärder kommer genomföras kan ej miljökonskevensbeskrivningen ge en bild av vilka miljökonsekvenser förlaget har. Utpekande KMV Jämtkraft lämnar in samma remissvar som tidigare lämnades in till Vattenmyndigheten under då vi anser att KMV-utpekandet är den del av denna remiss. Jämtkraft anser sammantaget att KMV-utpekandet måste göras om och omfatta betydligt flera vatten påverkade av vattenkraft och reglering. Resultaten av KMV-utpekande enligt dessa vägledningar redovisades på Dialogdagar Vattenkraft och Miljö Jämtkraft anser det olämplig att arbetet redan är utfört innan vägledningarna har fastställts efter ett remissförfarande. Vägledning för kraftigt modifierade vatten, remissdokument 1 A Preliminär identifiering, s 16 Jämtkraft anser även att konnektivitet ska ligga till grund till utpekande av kraftigt modifierade vatten, tillsammans med de andra hydromorfologiska faktorerna. Jämtkraft anser att det för t.ex. Indalsälvens huvudfåra, där majoriteten av vattenförekomsterna blir klassade som naturliga vatten enligt denna vägledning (resultat presenterat på Dialogdagar vattenkraft och miljö 2014), gäller följande: vattenförekomsternas ekologiska status beror på väsentlig förändring av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna på grund av dessa verksamheter. Samt att det i dessa fall innebär målet att uppnå god ekologisk status en betydande inverkan på viktiga samhällsvärden eller verksamheter. Detta är en av de större utbyggda huvudfårorna i Sverige men majoriteten av vattenförekomsterna klassa som naturliga. Jämtkraft anser att dessa bör vara utpekade som KMV. Jämtkraft anser att det är den biologiska effekten i miljön pga. hydromorfologisk påverkan i kombination med påverkan på viktiga samhällsvärden ska vara styrande. Jämtkraft anser att det inte blir ändamålsenligt att exkludera faktorn konnektivetet, då vi anser att den kan ha en sådan stor ekologisk påverkan och ofta är styrande för statusklassningen. Detta särskilt sett ur avrinningsområdesperspektiv. Bedömning om orimliga kostnader, s 24 Stycke 3, orimliga kostnader räcker inte med att kostnader ska överstiga nyttan utan aktuell kostnad ska vara påtagligt mycket högre. Jämtkraft anser inte att begreppet påtagligt mycket högre kostnad återspeglar CIS-dokumentets skrivning. Jämtkraft anser att denna formulering bör utgå och ersättas av exempelvis märkbart högre kostnad.

5 (5) Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft, remissdokument 2 Är utpekande av KMV förenligt med s 11 På Dialogdagar vattenkraft och miljö 2014 uttalades det att inga KMV kommer utpekas i anslutning till N2000- områden. I vägledningen återfinner vi inte detta. Jämtkraft anser att det bör vara skyddsvärdet för vilket N2000- området är utpekat för som styr om KMV kan utpekas. Är vattenförekomsten väsentligen förändrad, s 12 Jämtkraft ser att utbyggda älvsträckor där volymsavvikelsen ej är stor men där den ekologiska påverkan ändå sammantaget är stor genom vandringshinder, ej pekas ut som KMV (se nedan). Jämtkraft anser att även dessa vattenförekomster bör kunna pekas ut som KMV. Jämtkraft anser även att konnektivitet ska ligga till grund till utpekande av kraftigt modifierade vatten, tillsammans med de andra hydromorfologiska faktorerna. Vi anser att det för t.ex. Indalsälvens huvudfåra, där majoriteten av vattenförekomsterna blir klassade som naturliga vatten enligt vägledning (resultat presenterat på Dialogdagar vattenkraft och miljö 2014), gäller följande (citat från förord): vattenförekomsternas ekologiska status beror på väsentlig förändring av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna på grund av dessa verksamheter. Samt att det i dessa fall innebär målet att uppnå god ekologisk status en betydande inverkan på viktiga samhällsvärden eller verksamheter. Detta är en av de större utbyggda huvudfårorna i Sverige men majoriteten av vattenförekomsterna klassas som naturliga. Jämtkraft anser att dessa bör vara utpekade som KMV. Jämtkraft anser att det är den biologiska effekten i miljön pga. hydromorfologisk påverkan i kombination med påverkan på viktiga samhällsvärden ska vara styrande. Jämtkraft anser att det inte blir ändamålsenligt att exkludera faktorn konnektivetet, den kan ha en sådan stor ekologisk påverkan och ofta är styrande för statusklassningen. Detta särskilt sett ur avrinningsområdesperspektiv. Jämtkraft anser att bedömningen av KMV behöver göras på avrinningsområdesperspektiv och att det behöver utvecklas i vägledningen. Betydande negativa påverkan, s 16 Jämtkraft anser att det är stor risk att de krav som ställs på naturliga vatten respektive KMV kommer innebära en större produktionsförlust än målet som är satt i Strategin för åtgärder i vattenkraften med nuvarande KMV utpekning och kravbild för att nå god potential. Jämtkraft anser att betydligt större antal kraftstationen bör ge upphov till KMV-klassningar. Detta för att kunna arbeta enligt Strategin för åtgärder i vattenkraften och få ett flexibelt system. Bedömning om det finns..,s 18 Jämtkraft ser att det inte går att ersätta vattenkraft med vindkraft och få samma funktion i elsystemet eller samma förutsättningar för producenten. Vattenkraften är viktigt även som baskraft i elsystemet, förutom balans- och reglerkraft. Bedömning av ekologisk potential och klassificering av denna, s Jämtkraft förstår inte upplägget med att 10 åtgärder ska vara genomförda enligt tabell 4 för att nå kraven. Det borde vara den ekologiska effekten av åtgärderna som är centrala, en åtgärd på ett ställe kan ju ha en betydligt större eller mindre effekt på ett annat ställe. Att en åtgärd räknas som genomförd då den ej är relevant tycker Jämtkraft är onödigt krångligt och beroende på kravet att just 10 åtgärder ska vara genomförda. Jämtkraft anser inte att det arbetssättet med 10 genomförda åtgärder är förankrat i vattendirektivets krav och bör ändras. Vi anser att vissa åtgärder (te x 13 cm sänkningshastighet) samt upplägget med tabellen och genomförande av 10 åtgärder ger ett arbetssätt som närmar sig ett system av generella föreskrifter. Jämtkraft anser ett varje anläggning är unik och att kraven måste ställas utifrån den ekologiska nyttan respektive kostnaden för just den anläggningen.