Datum Ert datum. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss.
|
|
- Vilhelm Larsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rraft~ Tjänsteställe/Handläggare Stab Rolf Lindgren, tfn Datum Ert datum jjr-/i5jli; Vårref n t..- _ Er beteckn; 9,.,. \.", tl (If ) )'. J l I:"" 15'1l1i:sl " Vatten myndigheten i Bottenvikens Vattendi ~ t1'\ lii Länsstyrelsen i Norrbottens län LULEA I!' I.!...!:;i Remissvar över vattenmyndighetens förslag till Miljökonsekvensbeskrivning för Bottenvikens vattendistrikt Vattenmyndigheten i Bottenviken önskar att synpunkter lämnas på liggande förslag beträffande de övergripande miljökonsekvenser som det föreslagna åtgärdsprogrammet väntas få för bland annat verksamhetsutövare med fokus på om miljökonsekvenserna beskrivs på ett korrekt sätt. Skellefteå Kraft avger härmed sitt svar på rubricerade remiss. Dokumentet har diskuterats inom Skellefteå Kraft och nedan lämnas de samlade synpunkterna på förslaget. Sammanfattning Föreslagna åtgärder fragmenterar vattenanvändningen till en nivå där helhetsperspektivet på en hållbar utveckling tappats bort eller i valt fall inte valts att belysas. Detta medför att föreslagna åtgärder inte prioriteras utan att alla åtgärder får samma betydelsegrad för föreslagen åtgärd. Man kan därför inte uttala sig om de redovisade miljökonsekvenserna. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar en tydlig beskrivning av vilka grunder som man gjort sitt urval ur. Eftersom vattenkraften är central för att Sverige och EV ska klara sina klimat- och förnybarhetsmål, måste nuvarande produktions- och reglerförmåga kunna ökas. Vid de åtgärder som föreslås i åtgärdsplanerna saknas det någon som helst avvägning mot de globala miljö- och klimatfrågorna. Frågan berörs bara i svepande ordalag. Globala och gränsöverskridande miljö- och klimatfrågor måste kunna ges högre prioritet i miljöprövningen. Lokala bevarandeintressen för fritidsfiske väger idag för tungt i åtgärdsplanen. Vattenkraften är förnybar och emissionsfri vad gäller växthusgaser. Potentialen för ny vattenkraft är stor i Sverige, utan att röra någon av de fyra nationalälvarna. Skellefteå Kraft AB/Skellefteå Kraft Elnät AB Postadress: Skellefteå Besöksadress: Kanalgalan 71 Faktureringsadress: Box 395, Skellefteå Telefon: Telefax : Hemsida: Org.nr Skellefteå Kraft AB: Org.nr Skellefteå Kraft Elnät AB:
2 Vattenkraften är väsentlig för att kunna hålla kraftsystemet i balans, vid oplanerade förändringar i produktion och förbrukning. Den rollen blir än viktigare när elproduktion med begränsad reglerbarhet (vindkraft) byggs ut. Vattenkraften har lägst kostnad för såväl befintlig som nybyggd elproduktion. På den nordiska elmarknaden har vattenkraften en mycket viktig roll. Under ett normalår produceras ca 200 TWh från vattenkraft, varav i Sverige cirka 65 TWh. Det motsvarar ungefår hälften av el tillförseln i såväl det nordiska som det svenska elsystemet. Den viktiga rollen som reglerresurs blir än tydligare när mer vindkraft kommer in i elsystemet. Det konstaterar t ex Svenska Kraftnät i en rappoii om storskalig utbyggnad av vindkraft. Vattendomar omprövas på initiativ av Kammarkollegiet - en process som riskerar att minska produktionen och reglerförmågan hos vattenkraften. Kraftsystemets behov av reglerförmåga måste analyseras avseende bl.a. marknadsmässiga, miljömässiga och säkerhetsmässiga aspekter. En ökning av reglerförmågan görs bäst med vattenkraft. Kommental"e,' på textinnehåll i dokulllenttext. Sid. 2, Sammanfattning av miljö konsekvens beskrivning I åtgärdsplanen anges bara konkreta förslag för området fysisk påverkan med en generell text om kontinuitetsproblem och att enda lösningen är att undanröja vandringshinder. Skellefteå Kraft anser att i konsekvensanalysen förs inget resonemang kring vilka konsekvenser eller kostnader detta skulle medföra för verksamhetsutövare, i texten hänvisar man till att platsspecifika åtgärdsförslag inte utformats. Både ekonomiska effekter av begränsningar i nuvarande vattenanvändning och kostnaden för att ersätta energi bortfallet med andra energikällor måste belysas. Sid. 3, Tabell!, Begränsad klimatpåverkan Effekterna av åtgärdsprogrammet ger en negativ påverkan på klimatet eftersom förlorad reglerförmåga måste ersättas. Som tidigare redovisats har norra Sverige den största mängden reglerkraft och en åtgärd i dessa vatten får stor inverkan på reglerförmågan. Sid. 4, Tabell 2, Effekt på materiella tillgånga,' Vi anser att påverkan av åtgärdsprogrammet ger negativa effekter för miljön. Negativa effekter på grund av det produktionsbortfall som blir vid åtgärder som t.ex. ökad minimitappning i dammar, om löp etc. Förlorad produktion måste ersättas med annan reglerkraft med liknande förmåga att sekundreglera mot de effektsvängningar som en utbyggd vindkraft kräver. 2
3 Sid. 6, 1.2 Avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningen 3 "Vallenmyndigheten hal' bedömt all miljöa.lpektel'l1a luft, klimat/aktorer och annat kultlirarv inte kommer all påverkas betydande av åtgärdsprogrammet. Anledningen till all klimat/aktorer inte tas med i bedömningen är all de åtgärder som ska sällas in mot till exempel vandringshinder i vallendrag, fi'ämst kolliiilei' all rikta sig till de vallendrag där energiproducerande verksamhet inte jorekommer. Det kan däremot bli nödvändigt all på andra säll genomjora åtgärderjör all lindanröja vandringshinder, vilka kan reducera den volym vallen som rinner genom kraftstationen och därmed minska elproduktionen. Denna minskning bedöms däremot inte all vara av sådan omjallning all det innebär någon betydande påverkan på klimatet. " Skellefteå Kraft delar inte myndighetens uppfattning om att luft, klimatfaktorer och annat kulturarv inte konuner att påverkas betydande av åtgärdsprogrammet. Hur vattenkraftens betydelse i energisystemet har behandlats och tagits hänsyn till framgår inte i dokumentet. Detta medför att vattenmyndighetens nuvarande bedömning av konsekvenser inte går att bemöta i detalj. Sid. 8, 2.1 Åtgäl'dspl'ogl'ammets syfte och innehåll "Den viktigaste lifmaningen i distriktet är all öka den ekologiska statlisen i vissa sjöar och vallendrag genom all införa åtgärder som avlägsnarfosiska hinder och öppnar IIpp vandringsvägarjorjisk och andra vallenlevande djllr. Andra problem i distriktet som behöver åtgärdas och tas IIpp i åtgärdsprogrammet är: miljögiftel', bristande skyddjoi' dricksvallentäkter, fi'älllmande arter, övergödning/läckage av näringsämnen och åtgärderjoi' all kunna hantera fi'amtidajorändringar i klimatet. " Direktivet är menat att etablera en ram för enhetliga regler på EU-nivå for skydd av europeiska vatten; sjöar, andra typer av vattendrag, kustvatten och glundvatten men dock inte hav. Det handlar främst om att forbättra miljöarbetet genom en gemensam lagstiftning för vatten, bland annat försöker man minska fororeningar, främja hållbar vattenanvändning, forbättra tillståndet for existerande akvatiska ekosystem samt reducera effekterna av översvämningar och torka. Uppfyllande av målen för relevanta internationella överenskommelser inbegriper sådana som syftar till att forebygga och eliminera förorening av den marina miljön. Bland annat genom gemenskapsåtgärder enligt artikel 16.3 för utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen. Det slutgiltiga målet är att uppnå koncentrationer i den marina miljön som ligger nära bakglundsnivåerna for naturligt förekommande ämnen och nära noll for av människan framställda syntetiska ämnen. Skellefteå kraft anser att det huvudsakliga syftet med vattendirektivet är att skydda vattenförekomsterna från forsämrad kemisk status.
4 4 Sid. 10,3.2 Ytvatten "Kontinuitets problem är huvudorsaken till allvallendragen inte uppnår god status, där olika typer av dall/mg!' och vägtrul/1mor bl.a. hindrar vandrande fiskfrån all nå sina uppväxtområden och lekplatser. Kontinuitetsproblem är också en vanlig orsak till all distriktets sjöar inte uppnår god status. " Skellefteå Kraft anser att det saknas en redogörelse for huruvida föreslagna åtgärder for vatje enskild vattenförekomst verkligen ger den effekt/miljönytta som beskrivs i texten ovan. D.v.s. att utrivning med automatik genererar fiskvandring tilllekområden utan resonemang kring kostnadsnyttoanalys. Sid. 20, Tabell 7 Miljömål: Levande sjöal' och vattendrag. "Mellan miljömålet och Ap:s mål att uppnå en god ekologisk och kemisk statusjöl' sjöar och vallendragfinns en nära koppling. Detfinns även i vissa vallen målkonjlikter mellan skydd av vallendrag och skydd av t ex jlolllämningar som kan innebära enmålkonjlikt, både mellan Ap och miljömål samt inom miljömålet. " Kommental' I ovanstående resonemang saknas en redovisning av målkonflikten mellan vattendirektivet, kraftproduktion och regeringens 20, 20,20 mål. Miljömål: Bam naturlig forsul'lling. "En viss del av försurningen orsakas av hur skogen brukas. Den största orsaken till jörsurning beror}i'ämst på lujiutsläpp av svaveldioxider, kväveoxider och ammoniak. De kalkningsåtgärder som genomförs och som skafortsäiia löser inte problemet utan lindrar symtomen, vilket har marginell positiv effekt. " Hur den ökande användningen av andra energislag till foljd av minskad produktionsförmåga av vattenkraft påverkar nedfall av försurande ämnen beskrivs inte. Ersättningen kommer till viss del att utgöras av icke förnybar energi med ökade utsläpp av växthusgaser som följd, vilket direkt står i konflikt med förnybarhetsmålet.
5 Kfäft~ 5 Sid, 25, Målkonflikter "En annan målkonjlikt som skulle kunna uppstå är den mellan klimatmålet och miljökvalitetsmålen levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv. Föl' att uppnå klimatmålet behövs det fornybar energi, där vattenkraji är en energikälla som utan att avge lujiutsläpp gel' mycket energi. Däremot förstörs landskapet och livsmiljöerna föl' djur och växter av vattenkraji genom att skapa fysiska hinder i sjöar och vattendrag. Riksdagen hal' dälför bestämt att vattenkraften inte]ar byggas ut mer än i en mycket liten omfattning. " Skellefteå Kraft delar vattenmyndighetens uppfattning om att begränsningar i vattenkraftsproduktion kommer att få negativ påverkan på möjligheten att klara bl.a. 20, 20,20 målen. Sid, 26, Åtgäl'del' mot fysiska stöl'llingal' Restaurering av vattendrag "Restaurering av vattendrag bedöms ge en mycket stol' och positiv påverkan på vatten, biologisk mångfald, djurliv, växtliv och landskap genom att landskapsbilden åtminstone till viss del återskapas till det naturliga tillståndet vilket kol/1iner att gynna den biologiska mångfalden. Befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkad då och rekreations värdet föl' människor ökar närjlsket och den biologiska mångfalden ökar. Positiva förutsättningar till ekonomisk utveckling genom ökad turism/besöksnäring uppstår av denna såväl som övriga åtgärder mot fysiska störningar. Atgärden bedöms kunna ge en negativ påverkan på forn- och kulturlämningar om vattendraget/oll/rådet hal' ett kulturhistoriskt värde. " Miljökonsekvensbeskrivningen saknar belägg för påståenden som t.ex. att "Befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkad då och rekreationsvärdet föl' människor ökar när fisket och den biologiska mångfalden ökar". Befolkningen är ett vitt begrepp och utgörs av individer med mycket skiljda intressen. Skellefteå Kraft finner det anmärkningsvärt att Vatterunyndigheten på detta sätt generaliserar befolkningen och påstår att alla skulle bli märkbal't positivt påverkade vid restaurering av vattendrag. Att bygga sitt resonemang på sådana långtgående generaliseringar kan leda till felaktiga slutsatser. Skellefteå Kraft anser att liknande påstående skall styrkas och att kostnadsnyttan för respektive åtgärd skall utredas ytterligare.
6 6 Fisktrappa "Anläggning av ftsktrappa bedöms ge en mycket stor och positiv påverkan på vallen, biologisk mångf{lid och djurliv. Växtliv och befolkningen bedöms bli märkbart positivt påverkade, genom ökade i>pridningsmöjligheterfor växter och ell ökat rekreationsvärde for sportfiskare och naturintresserade människor. Fo/'l1- och kultudämningar bedöms bli märkbart negativt påverkade eftersommiljöe/'l1a med anknytning tillfosiska stö/'l1ingar i vallen oftast har en koppling till kulturmiljö" Skellefteå Kraft anser att ovanstående påstående skall beläggas och ställas i relation till kostnad/nytta och då inte endast på det lokala planet utan ställt i relation till åtaganden som regering och riksdag antagit. Att befolkningen blir märkbart positivt påverkad saknar underbyggd dokumentation. Val' finns de dokument som styrker ovanstående påståenden. Se även kommentar ovan. Sid, 31, Tabell 8, Åtgärder reglcl"ingsdammal'/rivning Skellefteå Kraft anser att man inte kan se valje åtgärd i en vattenförekomst som en isolerad företeelse med måttlig påverkan eller ingen konflikt med t.ex. förnybarhetsmålet. Sammantaget kommer alla tänkta åtgärder få stol' betydelse föl' möjligheten att producera klimatneutral energi och möta kommande reglerkraftsbehov till följd av bl.a. vindkraftsetableringar. SKELLEFTEÅ KRAFT AB ~~~~ Sture Lestander
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merFörslag till energiplan
Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merFörvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet
Ragnar Asklund 2015-04-30 Dnr Jämt: 063-149346 ragnar.asklund@jamtkraft.se YTTRANDE Ert dnr 537-7197-14 Vattenmyndigheten Bottenhavet Förvaltningsplan Karakterisering och statusklassning Det är svårt att
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merFöreningen Vattens Hydrologisektion
Föreningen Vattens Hydrologisektion 5 november 2008 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi gun.ahrling-rundstrom@svenskenergi.se 1 Kort om Svensk Energi 171 medlemskoncerner (totalt 354 företag) - 119 elhandelsföretag
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merNy vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson
Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Varför ny lagstiftning? Vattenverksamhetsutredningen
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merPiteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä
Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merRemissvar på förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt,
Skellefteå 2015-03-03 1(6) Referens Dokumentnummer 625807-v6 Handläggare Rolf Lindgren Personal/Miljö HXM Telefon 0910-77 25 00 Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk
Läs merFyrkantens vattensrådsområde
Fyrkantens vattensrådsområde VRO 5 Klöverträsk 2009-03-24 Maria Widmark Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring -Hållbartutnyttjande - Framtida generationer ska få
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30
Läs merSvenska pärlor Världsnaturfonden WWF
TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser
Läs merHur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad
Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren 2017-04-20 Vattendagen Kristianstad Södra Östersjön Miljökvalitetsnormer Anger den kvalitet vattnen ska ha och vid vilken tidpunkt normen ska vara
Läs merVattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010. Johan Tielman, E.ON Vattenkraft
Vattenkraftens miljöfrågor SVC-dagarna 2010 Johan Tielman, E.ON Vattenkraft Vattenkraften är en mycket värdefull tillgång för produktion av förnybar el och spelar en central roll i Sveriges elförsörjning
Läs merJONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Läs merVattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter
Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i
Läs merFÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN MÅLKONFLIKTER
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR INOM EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN DEN RÄTTSLIGA HANTERINGEN AV MÅLKONFLIKTER Per Hallström, s rättssekretariat Stockholms miljörättscentrum, 24/4 2013 Gällande regelverk och lagstiftarens
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merSVENSKA KRAFTNÄT. Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande (SOU 2014:35) (M2014/1451/N111)
SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Miljödepartementet m.registrator(a)regeringskansliet.se mattis.ioberg(a)regeringskansliet.se 2014-10-30 2014/1263 REMISSVAR Vattenverksamhetsutredningens slutbetänkande
Läs merGotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?
Gotlands miljö Hur går det och vad kan vi göra? Titel: Gotlands miljö - Hur går det och vad kan vi göra? Foto omslagsbild: Mostphotos. Foto inlaga: Sidan 3, foton från vänster: 1 Scandinav Bildbyrå, 2
Läs merStatens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT. Vattenhantering i Sverige
Statens Vegvesen Teknologidagane 2014 NORWAT Vattenhantering i Sverige Svensk vattenförvaltning Havs- och vattenmyndigheten är förvaltningsmyndighet på miljöområdet för frågor om bevarande, restaurering
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merKlassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten
Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merDEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning
DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan
Läs merDET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till
Läs merHur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015
Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Beskriver vad som ska göras för att miljökvalitetsnormen ska följas visar på vad som behöver uppnås och definierar vem som är
Läs merPraktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet
Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium
Läs merEN DROPPE AV H 2 OPP
EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.
Läs merVärldsnaturfonden WWF och vattendirektivet
Världsnaturfonden WWF och vattendirektivet Omslag: Text: Vattendirektivets logotyp Lennart Gladh och Lennart Henrikson January 2006 Världsnaturfonden WWF Världsnaturfonden WWF och Vattendirektivet Om vattendirektivet
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merRegeringens prövning av åtgärdsprogrammet. Irene Bohman
Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Irene Bohman Maj 2015 PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell prövning enligt VFF 6 kap 4 punkt 1 och/eller
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merMiljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland
Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merStatkra~ , 'III II 02. S37-!S67b og i
Statkra~ Vatlenmyndigheten i Botlenvikens vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Botlenhavets vatlendistrikt Vatlenmyndigheten i Västerhavet vatlendistrikt S37-!S67b og i, 'III II 02. Statkraft SverIge AB
Läs merVattenkraft möjligheter till miljöhänsyn. 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1
Vattenkraft möjligheter till miljöhänsyn 2012-10-24 Dialogprojektet Anders Skarstedt 1 Dialogprojektet Vattendagarna Uppdraget Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merMiljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har
Läs merÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021
ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun
Läs merBehovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Läs merHaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030
1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande
Läs merBedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning (näringsbelastning) Försurning Fysisk
Sjöar och vattendrag i Bottenvikens vattendistrikt status, miljöproblem och förslag till åtgärder Bedömning av Ekologisk status genom påverkansanalys av miljöproblem Sammanvägd bedömning av Övergödning
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merVatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare
Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län
Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.
Läs merHur svårt kan det vara?
Hur svårt kan det vara? Slutseminarium projekt Umeälven Umeå, 21-2 maj 2015 Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten Bottenviken Foto: Andreas Broman WFD Torrfåra GEP Svämplan Morfologi Reglerkraft Produktionsförlust
Läs merYttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se
Läs merFör att ändra/uppdatera/ta bort Presentationsnamn och Namn i foten, gå in på Infoga - Sidhuvud/sidfot
Presentation Niklas Egriell (M.Sc) Utredare och ansvarig för HaV:s arbete med frågor kring vattenkraft och vattenreglering Niklas.egriell@havochvatten.se 010-698 60 86 9/28/12 1 9/28/12 2 Pågående arbeten
Läs merFÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING
FÖRSLAG TILL MILJÖKONSEKVENS BESKRIVNING Bottenvikens vattendistrikt Samrådsmaterial för perioden 1 mars 1 september 2009 Var med och påverka vattnets framtid! År 2000 blev startskottet för en ny europeisk
Läs merVattenkraften och miljön
Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall
Läs merVERKSAMHETSPLANERING 2019 RELATION TILL GLOBALA MÅLEN & MILJÖMÅLEN
11. Hållbara städer 15. Ekosystem och 4. God utbildning för alla 12. Hållbar 6.Rent vatten och 14. Hav och marina 3. Hälsa 10.Minskad ojämlikhet 5.Jämställdhet 13. Bekämpa 9.Hållbar industri 8.Anständiga
Läs merKommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008
Kommittédirektiv Styrmedel för bättre vattenkvalitet Dir. 2008:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda användningen av ekonomiska och andra
Läs merREGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM
REGERINGENS BESLUT I PRÖVNINGEN AV VATTENFÖRVALTNINGENS FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM INNEHÅLL I BESLUTET Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021.
Läs merMiljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
Läs merPromemoria vattenmiljö och vattenkraft
1(5) YTTRANDE 2017-09-28 Dnr 4.1.17-11523/17 Divisionen för främjande och förvaltning Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Promemoria vattenmiljö och vattenkraft
Läs merRemiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft. Katrin H Sjöberg
Remiss av promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft Katrin H Sjöberg 2017-09-21 1. Genomföra vattenkraftsdelen i energiöverenskommelsen, som träffades i juni 2016
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merSynpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.
Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Global Unit Generation E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 312 21 Laholm www.eon.se Johan Tielman Tel 0705-73 44 14 johan.tielman@eon.se Besöksadress: Industrigatan
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Läs merTällberg Gun Åhrling-Rundström
Tällberg 2016-12-07 Gun Åhrling-Rundström Energiöverenskommelsen Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leverenssäkerhet, en låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser Vattenkraften
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs mervattenmiljö och vattenkraft
vattenmiljö och vattenkraft Förslag till ändrade bestämmelser energiöverenskommelsen, tillkännagivande och genomförande av ramdirektivet för vatten Miljö- och energidepartementet 1 Vägen hit Tillkännagivande
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merFörslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten
Läs merVA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP
VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merKammarkollegiet. Grundat 1539
Kammarkollegiet Grundat 1539 Kammarkollegiets uppgift är att bevaka allmänna miljö- och naturvårdintressen enligt miljöbalken från juridiska utgångspunkter Föra talan som motpart vid tillståndsprövningar
Läs mer