Ramdirektivet för f r Vatten

Transkript

1 Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten Anders Finnson Svenskt Vatten

2 Vattenpoesi Ramdirektivet för Vatten 2

3 Nationella och internationella vattendistrikt i Europa 3

4 Ramdirektivet för f r vatten Syftet är att för EU:s vattendrag, sjöar och kustområden: hindra och minska föroreningar främja hållbar användning skydda miljön förbättra tillståndet för akvatiska ekosystem mildra effekterna av översvämningar och torka. 4

5 För VA-branschen innebär Ramdirektivet för Vatten: Bättre skydd för vattentäkter Strängare utsläppsvillkor enskilda avlopp, avloppsvatten, bräddvatten och dagvatten Ökat behov av uppströmsarbete Ökade kostnader investeringar och drift Ökat behov av forskning och teknikutveckling och ökat behov av hög kompetens Ökat behov av regionalt samarbete Detta genomför vi gärna men det ska leda till bättre tillstånd i miljön och det måste vara sannolikt och rimligt att kunna nå målen/statusen. ( ej tekn omöjligt el. ekonomiskt orimligt) 5

6 Överg vergödning Största utsläppsk ppskällorna av P och N är r från n livsmedel -Produktion av livsmedel -Konsumtion av livsmedel

7

8

9

10

11

12 ca 40% rött sjöar/vattendrag 100% rött vid kust

13

14 Inte lova mer än n man kan hålla h EU-kommissionen utvärderar efter vad man lovat vilka MKN som beslutats

15 ÅP Västerhavet Tabell 11 sid 179 Miljökvalitetsnormer Västerhavet

16

17 ca 33 % rött sjöar/vattendrag 100% rött vid kust

18

19 ca 50% rött sjöar/vattendrag Ca 95% rött vid kust

20

21

22

23 ca 4% rött sjöar/vattendrag ca 30 % rött vid kust

24 Inte lova mer än n man kan hålla h EU-kommissionen utvärderar efter vad man lovat vilka MKN som beslutats

25

26 Generella synpunkter 1 Ett imponerande, viktigt och unikt arbete har gjorts för att kartlägga vattenförekomster och åtgärdsbehov inom vattendistrikten 26

27 Generella synpunkter 2 God Ekologisk status Det finns en rad vattenförekomster där det överhuvudtaget inte går att nå MKN god ekologisk status inte ens med undantag till Exempel Vege å (VH). Beting P-reduktion för att nå god status kg P/år. Förväntad fosforreduktion med ÅP = 1550 kg P/år. I dessa fall måste permanent undantag för God status begäras = sänkt kvalitetskrav. Det finns även en rad vattenförekomster där det är mycket svårt att nå god ekologisk status på ett sätt som är ekonomiskt rimligt. Se över sänkta kvalitetskrav även här. God ekologisk status är knutet till en miljökvalitetsnorm=lag, MKN, är det rimligt eller ska de vara uttryckta som mål? Hur får vi mest miljöarbete utfört? ÖVERSYN PÅGÅR! Strategi MKN: Klokare att vara rimligt säker på att det går att nå föreslagen MKN (sänkt kvalitetskrav + tidsundantag) för att i kommande cykler successivt skärpa MKN än att försöka backa och med tiden motivera allt fler undantag. 27

28 Generella synpunkter 3 Principen att förorenaren betalar gäller Vi saknar avvägningen mellan olika miljömål övergödning energianvändning Viktigt att tydliggöra koordinering mellan åtgärder för Ramdirektivet för vatten, Baltic Sea Action Plan (BSAP), Marina direktivet och Avloppsvattendirektivet Hur kan kopplingen öka mellan tjänstemännens förslag till åtg.plan och politikens avvägningar mellan olika samhällsområden? VATTENSAMORDNARE HÅKAN LARSSON TILLSATT! 28

29 VA-relaterade synpunkter En generell föreskrift för ARV kan aldrig bli en kostnadseffektiv lösning ett branschspecifikt avgiftssystem för ARV bör utprovas i ett pilotområde I Norra Östersjöns vattendistrikt tar ARV sedan 70 talet bort mer än 1200 ton P/år. Finns det någon prognos på vilken skillnad en halvering av utsläppen av de sista 75 ton P kan betyda för vattenmiljön? Går det att nå MKN God ekologisk status med maximal insats? 29

30 Utgångspunkter för f r styrmedel För att klara målen för fosfor- och kväveminskningar behöver Sverige: - enkla och effektiva avgiftssystem där kronor omsätts till åtgärder - snabbare åtgärder än vad som är möjligt med Miljöbalken - trovärdiga avgiftssystem som omfattar minst 80 % av utsläppskällorna av fosfor och kväve

31 Ramarna för f r respektive avgiftssystem: Miljöbalken är basen vad gäller styrmedel för utsläpp från miljöfarlig verksamhet -Tidplan fastställs av Regeringen för när respektive bransch ska inkomma med förslag till hur ett system bör vara utformat - Utsläppsmål för P och N tilldelas respektive sektor utifrån målen i BSAP och Ramdirektivet för vatten och per vattendistrikt - Avgifter baserat på utsläppt/använt ton P och N samt enkla återbetalningssystem som gynnar de lantbrukare, avloppsreningsverk pappers/massaindustri som har minst utsläpp per producerad produkt/service

32 Avgiftssystem för f r VA-branschen idéskiss enligt NOx NOx-systemet systemet -Avgiftssystemet för reningsverken bygger på att en avgift tas ut per utsläppt kg P och kg N - Pengar betalas tillbaka från avgiftssystemet till reningsverken beräknat på hur många personer som är anslutna till reningsverken -För att få en nära koppling kan avgiftssystemet administreras regionalt av respektive Vattenmyndighet. Avgiftssystemet ska täcka sina egna administrativa kostnader -Ett pilotområde bör utses av Regeringen i ett av vattendistrikten i södra Sverige för att där införa och utvärdera ett branschvist avgiftssystem för VA-verken

33 Namn på Styrmedel Föreslaget av Fördelar Nackdelar Miljöbalken Befintligt styrmedel Ett befintligt system med färdig struktur. Med god kunskap hos tillstånds- och tillsynsmyndigheter kan miljöbalken ge bra beslut med balans mellan miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och rimliga kostnader Orimlig arbetsbelastning för tillståndsmyndigheterna att ompröva alla verksamheter för att klara utsläppskrav på N och P Med sämre kunskap hos tillstånds- och tillsynsmyndigheter ger miljöbalken liksom en generell föreskrift fyrkantiga beslut med dålig balans mellan miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och rimliga kostnader. Föreslår inget styrmedel Vattenpris-utredningen Inga nya regler att förhålla sig till Brist på konkreta förslag från vattenprisutredningen innebär större risk att Regeringen går på Naturvårdsverkets eller Vattenmyndigheternas linje. Utsläppsrätter Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om avgifter - Systemet med utsläppsrätter är mycket komplext, oöverblickbart och kommer att innebära avsevärda administrativa kostnader. Generell föreskift för utsläppskrav på reningsverk Svenskt Vattens förslag till avgiftssystem enligt den s k NOx-modellen Vattenmyndigheterna i sina åtgärdsprogram Svenskt Vatten diskuterat och analyserat tillsammans styrelse och Avloppskommittén under 2009 samt med medlemmarna på avloppsdagen i januari 2010 För myndigheterna till synes enkelt att införa. Gynnar teknikutveckling och kostnadsoptimering hos alla reningsverk. De punktkällor som släpper ut mindre än genomsnittet i sin bransch får nettointäkter. Systemet driver snabbt fram de mest kostnadseffektiva lösningarna. Förutsägbart och enkelt att förhålla sig till som ansvarig för reningsverk Utredarna själva framhåller att det kvarstår ett stort utredningsarbete. Styrmedel som slår mycket fyrkantigt och som tvingar fram många ickekostnadseffektiva åtgärder bland reningsverken Nytt system att förhålla sig till Vid felaktigt satta avgifter på utsläppt kg P och kg N blir utsläppsminskningen ringa. Låg administrationskostnad.

34 Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningens Vatten Anders Finnson Svenskt Vatten