Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten"

Mona Gunnarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk status Tillståndet får inte försämras.

2 Kvalitetsfaktorer ekologisk status/potential: Biologiska (ex vattenväxter, växtplankton, fisk) Hydromorfologiska (ex hydrologisk regim, kontinuitet, strandzonens struktur) Kemiska och fysikal-kemiska (ex näringsförhållanden, försurningsstatus, särskilda förorenande ämnen) Bedömning av maximal/god ekologisk potential Den ekologiska potentialen är vattenförekomstspecifik Naturvårdsverkets handbok för status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon (2007:4) För de kvalitetsfaktorer som är påverkade av den hydromorfologiska modifieringen ska en specifik bedömningsgrund upprättas för relevanta kvalitetsfaktorer för varje enskild vattenförekomst där det framgår vilket värde som måste nås för att en kvalitetsfaktor ska uppnå maximal och god potential. De kvalitetsfaktorer som inte är påverkade av en förändrad hydromorfologi klassificeras med hjälp av de vanliga bedömningsgrunderna för den vattenkategori som bäst stämmer överens med det modifierade vattnet. Resultera i ett kvalitetskrav för den specifika vattenförekomsten.

3 Svårt att fastställa den ekologiska potentialen utifrån WFD:s krav Kräver bra dataunderlag samt goda kunskaper om sambanden mellan biologi och miljöförhållanden. Kan vara svårt att peka ut vilka kvalitetsfaktorer som inte påverkas av en så dramatisk förändring som ex kraftverksutbyggnad. Är svårt att jämföra förhållandena i ex kraftverksdamm med en naturlig sjö. Dålig kunskap om nuvarande tillstånd i många KMV - bedömningen av ekologisk potential försvåras, bl a bedrivs ingen recipientkontroll i de utbyggda vattnen.

4 Förslag till alternativt angreppssätt för bedömning av ekologisk potential - utgår från vilka åtgärder som ger mest positiva effekter Maximal ekologisk potential är det ekologiska tillstånd som ett kraftigt modifierat vatten kan uppnå sedan man vidtagit alla fysiska förbättringsåtgärder som inte har betydande negativ effekt på ändamålet för modifieringen. God ekologisk potential är det ekologiska tillstånd som ett kraftigt modifierat vatten kan uppnå sedan man vidtagit de fysiska förbättringsåtgärder som har en betydande ekologisk effekt och som inte har betydande negativ effekt på ändamålet för modifieringen.

5 Två rapporter som behandlar bedömning av ekologisk potential samt åtgärder i utbyggda vatten: Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland. Roland Jansson, Landskapsekologigruppen, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå Universitet. Åtgärdsprogram i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven. Erik Sjölander, Mikael Strömberg, Erik Degerman, Leif Göthe, Leif Jougda.

6 Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland Frågor som utreds i rapporten är: 1. Hur ska god ekologisk potential definieras i vattendrag påverkade av vattenkraft framförallt i norra Sverige? 2. Hur ska man fastställa den ekologiska potentialen för olika KMV? 3. Vilka miljöförbättringsåtgärder kan bli aktuella för att ytvattenförekomster i utbyggda vattendrag ska uppnå god ekologisk potential?

7 MEP = Maximal Ekologisk Potential GEP = God Ekologisk Potential Denna definition ger goda förutsättningar för att föreslå miljöförbättrande åtgärder och förutsäga dess effekter. Sammanfattning: Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland

8 Tabeller med förslag på åtgärder samt bedömning av ekologisk effekt samt påverkan på kraftproduktion Ökad tappning i torrfåror: föreslås endast om tappningen gynnar särkskilda värden t ex fiskvandring eller att sannolikheten för etablering av växter på stranden är god. Orsakar kraftbortfall. Öka säsongsvariationer i flödet: efterlikna naturliga flöden har störst förutsättning att nå god potential, ger stor ekologisk effekt på förhållandevis kort tid. Orsakar kraftbortfall. Minska förändringshastighet i flöden eller vattenstånd: kan leda till stora ekologiska vinster nedströms liggande torrfåror och strömsträckor. Svårt att undvika flödestoppar vid extremt höga flöden pga dammsäkerhet. Sammanfattning: Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland

9 Åtgärder och effekt, forts Åtgärder som befrämjar konnektiviteten: fisktrappor/omlöp, stor permanent potential och litet kraftproduktionsbortfall. Åtgärder som förbättrar strukturer: spegeldammar, lekbottnar, erosionsskydd i strandzoner m.m, leder endast till en liten höjning av den ekologiska statusen/potentialen. Åtgärder för att förbättra vattenkvalitet och näringsflöden: finns viss potential för att höja statusen men är även förenad med vissa risker (övergödning). Införsel av arter: fisk inplantering, sådd av växter, endast liten höjning av potential. Vid utplantering av fisk bör det endast ske där arten tidigare har funnits. Sammanfattning: Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland

10 Sammanfattningsvis: Åtgärderna bör vara både objektsspecifika och ses på ur ett avrinningsområdesperspektiv Effekten av åtgärden varierar beroende på var den utförs I vissa fall kan det totala ekologiska utbytet bli större om stora insatser görs vid ett enskilt KMV. I extremfall kan det vara bättre att riva ett enskilt kraftverk än att göra små insatser vid många kraftverk Ekologisk potential inget argument för att man kan bygga ut kvarvarande vattendrag. Skillnaderna mellan utbyggda och fritt strömmande vattendrag är väldokumenterade. Sammanfattning: Bedömning av ekologisk potential i utbyggda vatten i Norrland

11 Ångermanälvsmodellen Steg-för-steg-modell för att ta fram förslag på åtgärder för att nå god ekologisk potential i reglerade vatten Projektet lett av Vilhelmina Model Forest Styrgrupp med representanter från Skogsstyrelsen, Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, Fiskeriverket, Naturvårdsverket Sammanfattning: Åtgärdsprogram i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven

12 Rapporten innehåller bland annat: Ekologiska miljöproblem i reglerade vatten Förslag till arbetsgång vid åtgärdsplanering - Fastställ ekologisk status - Sammanställ vattendomar - Uppskatta ekologiska skador - Ta fram åtgärdsförlag - Bestäm effekter, kostnader och nytta av åtgärder Hantering av vattendomar Biologisk återställning - möjliga åtgärder Fallstudie av pilotområdet övre Ångermanälven inom Vilhelmina kommun Sammanfattning: Åtgärdsprogram i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven

13 Vad händer nu? Samråd kring FP, ÅP, MKN Fortsatt kvalitetsgranskning av förslag till KMV Kontroll av ekologisk status - biologisk information Kontroll av konflikt med mål för skyddade områden Kontroll av fysisk förändring (dämningsområden och rinnsträckor) Vattenmyndigheternas MKN-grupp: diskussioner kring hur MKN för ekologisk potential ska definieras En KMV-grupp har bildats bestående av både VM och länsstyrelser Diskussion mellan myndigheter inom distriktet kring krav på åtgärder.

14 Avslutande frågor till publiken: Har vi långt kvar till en god ekologisk potential i Bottenvikens vattendistrikt? Hur vill ni arbeta vidare med den ekologiska potentialen i Bottenviken??

15 Tack för er uppmärksamhet! Patrik Olofsson Beredningssekretariatet Länsstyrelsen i Norrbotten patrik.olofsson@lansstyrelsen.se Mats Johansson Beredningssekretariatet Länsstyrelsen i Västerbotten mats.e.johansson@lansstyrelsen.se Lisa Lundstedt Vattenmyndigheten i Bottenviken lisa.lundstedt@lansstyrelsen.se

Relevanta dokument

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,