Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Transkript

1 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående de älvar där Fortum äger vattenkraftverk. Fortum lämnar följande kompletterande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver elproduktion med vattenkraft. Övergripande om Bottenhavets vattendistrikt: Av totalt ytvattenförekomster är 428 utpekade som KMV, d.v.s. 4 %. I ett distrikt med en betydande delen av Sveriges vattenkraftproduktion (ca 57% år 2013) är det en orimligt låg andel. 1 av KMV-förekomsterna har Dålig ekologisk potential, 425 av KMV har otillfredsställande potential, 2 st har Måttlig ekologisk potential och ingen God. Den låga andelen KMV speglar inte den fysiska påverkan som finns i vattenförekomster i Bottenhavet. Detta riskerar att kraven på åtgärder i många vattenförekomster blir allt för kostsamma samt innebära en kraftig minskning av kraftproduktion och reglerförmåga. Detta kan få konsekvenser för Sveriges elsystem och skulle strida mot den Strategi för åtgärder i vattenkraften som Havs- och Vattenmyndigheten tillsammans med Energimyndigheten har arbetat fram. Upptagna kostnader för åtgärder bygger endast på schabloner och är underskattade, dessutom har inte kostnad för bortfall av elproduktion och reglerkraft medtagits. Sammanställd kostnad blir med anledning av ovanstående missvisande. Andelen, 4 % KMV, är något högre än vid klassificeringen 2009 då den var 2,4 %, men den är för låg. Trots synpunkter från Fortum i samband med samråd 2009, samt i samband med samråd om väsentliga frågor 2013 så har antalet KMV inte ökat. Slutsatsen blir att vattenmyndigheten inte nyttjar möjligheten att peka ut KMV på ett sätt som gagnar Sverige. Att en vattenförekomst är utpekad som KMV innebär inte att den blir befriad från åtgärder, men kraven blir lägre. Fortum har kommenterat klassificering och MKN på vattenförekomstnivå i VISS webverktyg. Kommentarerna bifogas i en bilaga. Ångermanälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 3 delägda kraftverk i Faxälvens avrinningsområde, den totala årliga produktionen är 427 GWh och installerad effekt 137 MW. Faxälven ingår i Ströms åtgärdsområde. Enligt klassificeringen i VISS framgår att endast 14 av 78 vattenförekomster som Fortums

2 Appendix 1 2 (5) vattenkraft påverkar utpekade som KMV samt har klassificerats otillfredsställande ekologisk potential, OEP, d.v.s. endast 14 %. Denna klassificering speglar inte situationen i Faxälven och kan komma att innebära en minskning av reglering och produktion beroende på åtgärder som kan aktualiseras. Enligt samrådsmaterialet framkommer att det saknas nödvändiga underlag för att beräkna åtgärdskostnader för vandringshinder och för att införa miljöanpassade flöden/minimitappning för de 32 kraftverk/regleringsdammarna som finns. Mer detaljerad kunskap i frågor som rör utpekande av kraftigt modifierade vatten (KMV) och bedömning om god ekologisk potential (GEP) är nödvändig för att ge åtgärdsförslag. Fortum deltar gärna i detta arbete i vilket en prioritering av var åtgärder gör mest nytta till en rimlig kostnad är nödvändig. Det är viktigt att kommande åtgärder stämmer överens med Strategi för åtgärder i vattenkraften. När det gäller Lill-Väktaren som ett exempel så anges konnektivitet som motivering till klassificeringen av ekologisk status (MES). Lill-Väktaren hör till kategorin sjö och för sjöar finns ej konnektivitet (kontinuitet) med som hydromorfologisk faktor som stöd för de biologiska faktorerna. Motiveringen saknar stöd enligt Bilaga V i RDV. Detta är något som använts i hög utstäckning och redovisas i VISS, konnektivitet i sjöar men är vad vi kan förstå felaktigt. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. kompetens om vattenkraften och dess värde i Faxälven i samverkan med de Indalsälven åtgärdsområden Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 10 vattenkraftverk i Indalsälvens avrinningsområde, den totala årliga produktionen är 3671 GWh och installerad effekt 737 MW. 37 av 67 vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar är utpekade som KMV dvs. 55 %. De har alla klassificerats som otillfredsställande ekologisk potential, OEP. Av vattenförekomster uppströms Storsjön är Liten bedömd att vara en naturlig vattenförekomst och har klassats till dålig ekologisk status. Liten är magasin till Mörsils kraftverk som har 44 MW installerad effekt, här bedrivs korttidsreglering. Liten och vattenförekomsten nedströms borde pekas ut som KMV. Att älvens huvudfåra nedströms Storsjön inte är KMV utpekad fullt ut är märkligt då älven bidrar med betydande kraftproduktion och reglerförmågat i ett stort antal stora kraftverk. Hur miljökvalitetsnormer för naturliga vatten ska kunna uppnås är en fråga som måste ställas. Gesunden, som exempel, hade god ekologisk status i förra förvaltningscykeln men nu klassats som dålig ekologisk status. Enda skäl till

3 Appendix 1 3 (5) försämringen är HaVs föreskrift, 2013:19, som särskilt trycker på hydromorfologiska faktorer. En faktor konnektivitet i sjöar tycks dessutom vara felaktigt använd enligt RDV. Biologiska data saknas helt. Gesunden är kraftverksmagasin till Krångede kraftverk, Fortums största vattenkraftverk, vilket producerar ca 1,7 TWh ett normalår. Eventuella inskränkningar i Gesundens reglering får konsekvenser för Krångede och för övriga kraftverk längre ned i Indalsälven. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. kompetens om vattenkraften och dess värde i Indalsälven i samverkan med de Ljungan Fortum äger (helt eller delägt) 3 vattenkraftverk, i huvudfåran, i Ljungans avrinningsområde. Den totala årliga elproduktionen ett normalår är 505 GWh och installerad effekt 106 MW. Enligt klassificeringen i VISS har, av de 1027 ytvattenförekomsterna i Ljungans avrinningsområde, endast 57 pekats ut som KMV, d.v.s. 5,5 %. Detta låga antal KMV speglar inte situationen i området med de betydande fysiska förändringar som finns och den omfattande kraftproduktionen som är samhällsnyttig. Av de 18 KMV har samtliga klassificerats som otillfredsställande potential. Av de 134 vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar har 46 utpekats som KMV, dvs. 34 %. Förslag till åtgärder finns ej med i samrådsunderlaget. Slutsats: Fortum stödjer att huvudfåran i hög utsträckning är utpekad som KMV, åtminstone den del där Fortums kraftverk är belägna. Ljusnan Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 23 vattenkraftverk i Ljusnan avrinningsområde. Den totala årliga elproduktionen i kraftverken ett normalår är 3770 GWh och installerad effekt 807 MW. Enligt klassificeringen i VISS har av de 1357 ytvattenförekomsterna i Ljusnan/ Voxnans avrinningsområde har 61 pekats ut som KMV, d.v.s. 4,5 %. Detta låga antal KMV speglar inte situationen i området med de betydande fysiska förändringar som finns. Av de 61 KMV når ingen GEP eller måttlig ekologisk potential utan de har bedömts ha otillfredsställande potential. Endast 12,7 % av vattenförekomsterna som når god status. Av de 146 vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar har 46 utpekats som KMV, dvs. 32 %. Av dessa når inge GEP utan samtliga bedöms ha otillfredsställande potential. 11,6 % av vattenförekomsterna har hög eller god status. Man inser att en mängd åtgärder kommer att behövas för att nå dessa orimligt höga målsättningar som

4 Appendix 1 4 (5) presenteras i samrådsmaterialet. Förslag till åtgärder och dess kostnader finns ej med i samrådsunderlaget. Miljöproblemen som beskrivs i samrådsmaterialet har i hög utsträckning bäring på fysisk påverkan såsom flödesförändringar, kontinuitetsförändringar samt morfologiska förändringar. Det framgår även att åtgärder som kan komma ifråga är bl.a. fiskvägar eller utrivning av vandringshinder samt miljöanpassat flöde. Kostnader är inte redovisade för denna typ av produktionspåverkande åtgärder. Den föreslagna klassificeringen stämmer inte överens med Havs- och Energimyndighetens gemensamma Strategi för åtgärder i vattenkraften. Kvarstår denna klassificering och bristande utpekande av KMV så finns risk för orimliga krav på vattenkvalitén med omfattande åtgärder på vattenkraften som skulle resultera i liten förbättring i ekologin, orimliga kostnader samt en påverkan på landets elförsörjning. Ett stort antal vattenförekomster i Ljusnans huvudfåra uppströms Sveg samt nedströms Laforsen som är naturliga vatten och har som målsättning god ekologisk status. För GES bedöms att åtgärder som miljöanpassade flöden ska genomföras. Naturliga vatten med målet GES innebär att regleringar uppströms behöver miljöanpassas. En ändrad reglering i de övre stora magasinen såsom Lossen, Särvsjöarna, Grundsjön och Svegssjön skulle innebära mycket stora följder för kraftproduktionen, hela årsregleringen i Ljusnan skulle gå förlorad. I Voxnan finns många mindre regleringsmagasin och inga av dessa är utpekade som KMV. Dessa bidrar tillsammans till en årsreglering av Voxnan som leder till en ökad produktion vintertid och minskat spill och översvämningsrisk i vårflod. Den årsreglerade vattenföringen möjliggör korttidsregleringen i Alfta. kompetens om vattenkraften och dess värde i Norsälven i samverkan med de Dalälven Fortum har regleringsmagasin för vattenkraftändamål samt 38 vattenkraftverk i Dalälvens avrinningsområde. Den totala årliga elproduktionen i kraftverken ett normalår är 4008 GWh och installerad effekt 967 MW. Enligt klassificeringen i VISS har av de 1676 ytvattenförekomsterna i Dalälvens avrinningsområde har 19 pekats ut som KMV, d.v.s. 1,1 % (!). Detta låga antal KMV speglar inte situationen i området med de betydande fysiska förändringar som finns. Av de 19 KMV når ingen GEP utan samtliga har bedömts ha otillfredsställande potential. 28 % av vattenförekomsterna har hög eller god status. Av de 443 vattenförekomster som Fortums vattenkraft påverkar i Dalälven har 19 utpekats som KMV, dvs. 4,3 %, alla har otillfredsställande potential. 13,8 % av de 443 når hög eller god status. Man inser att en mängd åtgärder kommer att behövas för att nå dessa orimligt höga målsättningar som presenteras i samrådsmaterialet. Förslag till åtgärder och dess kostnader finns ej med i samrådsunderlaget.

5 Appendix 1 5 (5) Siljan är det näst största regleringsmagasinet i Dalälven och mycket viktigt för årsregleringen av Dalälven och för att dämpa flöden från Österdalälven och Ore älv. Både Orsasjön, Siljan och deras utlopp har målsättningen GES. I Siljan motsvarar varje cm vattenstånd ca 1 GWh. En anpassning från nuvarande vattenstånd skulle innebära att stora volymer som nu kan tappas under vinter måste tappas under våroch sommar. För att uppnå god status för hydrologisk regim i dessa vattenförekomster skulle årsregleringen från de KMV-klassade magasinen i Trängslet och Vässinjärvi i stor utsträckning också behöva upphöra. I princip skulle då alla möjligheter till mer omfattande årsreglering i Dalälven försvinna. Kostnader presenterade i VISS bygger på schabloner och de är felaktiga. Produktionsförluster är bl.a. inte inräknade. Kostnaden för en fiskväg i Trängslet, en damm som är 125 m hög, är angiven till 0,5 Mkr. Detta är helt orimligt. kompetens om vattenkraften och dess värde i Norsälven i samverkan med de