Ångermanälven. Beskrivning av vattendraget
|
|
- Anders Sandström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens placering och det geografiska område som föreslås pekas ut som riksintresse. Beskrivning av vattendraget Ångermanälvens huvudfåra är 460 km lång och har ett avrinningsområde som är km 2, av dessa omfattas 1300 km 2 av riksintresseklassningen. Ångermanälven har två stora reglerade och utbyggda biflöden; Fjällsjöälven och Faxälven, som båda mynnar i Ångermanälvens nedre del. I avrinningsområdet finns 38 kraftverk som tillhör klass 1 i rapporten Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet (ER2016:11). Årsmedelvattenföringen är vid Ångermanälvens lägst belägna kraftverk Sollefteå ca 500 m 3 /s och vid Fjällsjöälvens och Faxälvens utlopp 140 respektive 170 m 3 /s. Ångermanälven tillhör prisområde SE2 har en medelårsproduktion om 11,4 TWh vilket motsvarar runt 17 % av Sveriges totala vattenkraftproduktion.
2 m3/s Vattendragets längd [km] 460 Avrinningsområdets yta [km 2 ] Installerad effekt (totalt i älven) [MW] Årsmedelproduktion [GWh] Medelvattenföring (vid mynningen) [m 3 /s] 505 Total kapacitet årsmagasin [Mm 3 ] Regleringsgrad (vid mynningen) [%] * 38 * Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i älvens magasin, beräknad för åren I Ångermanälvens övre delar finns flera stora magasin för års-och korttidsreglering. Från Volgsjöfors till havet ligger kraftverken på rad i älvens huvudfåra. Kraftverkens dämning har här medfört att tidigare strömsträckor överdämts och magasin skapats för kraftverkens korttidsreglering. Biflödena Fjällsjöälven och Faxälven karakteriseras på samma vis av stora magasin för års-och korttidsreglering i älvens övre delar och kraftverk med korttidsmagasin i älvens nedre delar. En schematisk bild av älvens magasin och kraftverk visas i bilaga 1. I årsmagasinen lagras vattnet från vårflod för att nyttjas i älvens alla kraftverk under vinterperioden då den naturliga tillrinningen avtar och energi och effektbehovet generellt ökar. Jämfört med oreglerade förhållanden medför denna reglering en drastisk dämpning av vattenföringen i hela älven under vårflod. Därmed möjliggörs ökning av flöde och energiproduktion under vinterperioden (figur 1). Genom kraftverkens korttidsreglering anpassas sedan tappningarna för att under veckan och dygnet svara mot samhällets energi- och effektbehov. Veckomedelflöde vid Sollefteå kraftverk Uppmätt vattenföring Rekonstruerad naturlig vattenföring Vecka Figur 1. Årsregleringen ger en förändrad flödesprofil i hela älven, här illustrerad genom uppmätt vattenföring jämfört med rekonstruerad naturlig vattenföring vid Sollefteå kraftverk. Reglerbidraget från vattendraget Ångermanälvens bidrag till balansering av elsystemet givet som summan av relativa reglerbidraget* för kraftverk i klass 1 och 2 enligt rapporten ER2016:11: 1 dygn: 26,0 28 dygn: 18,8 1 år: 12,4 * För varje tidshorisont används maxvärdet som respektive kraftverket uppnått något av åren
3 Förutsättningar för flexibel elproduktion Vid kraftproduktionsplanering hanteras Ångermanälvens huvudfåra, Fjällsjöälven och Faxälven i stor utsträckning som tre separata älvar och beskrivs därför nedan separat. Ångermanälvsgrenen Reglermagasinen I Ångermanälvsgrenen finns fem årsregleringsmagasin (bilaga 2), varav två saknar kraftverk. Sammantaget lagras en vattenvolym som motsvarar ca GWh i elproduktion i alla nedströms liggande kraftverk. Denna magasinkapacitet ger en regleringsgrad 1 om 30 procent vid Lasele kraftverk innan Fjällsjöälvens inflöde i Ångermanälven. Samtliga kraftverk i älvens huvudfåra har korttidsmagasin som ger en ökad flexibilitet under dygnet. Korttidsmagasinen nyttjas till att öka eller minska produktionen utan att invänta ett ökat eller minskat flöde från uppströmsliggande kraftverk. Magasinet vid Hällby kraftverk nyttjas för dygns- och veckoreglering till förmån för samtliga nedströms liggande kraftverk. Gällande vattendomar I årsmagasin med kraftverk finns även tillstånd för korttidsreglering vilket skapar god möjlighet att under veckan och dygnet anpassa tappningarna från årsmagasinen efter elbehov. Tillstånd för korttidsreglering i Malgomaj är en förutsättning för korttidsreglering i övre delen av Ångermanälven. Utöver minimitappningar i några naturfåror medger dagens vattendomar nolltappningar i turbin vid alla kraftverk utom i Sollefteå vilket ger stor möjlighet att styra produktion mot efterfrågan. Alla kraftverk har rätt till momentan förändring mellan nolltappning och utbyggnadsvattenföring. Utbyggd effekt Sammanlagt finns en installerad effekt om drygt MW vilket ger en årsproduktion om ca GWh i ångermanälvsgrenen. Som framgår ovan medger vattendomarna i det närmaste full flexibilitet i körning mellan lägsta och högsta effekt. Figur 2. Effektreglering under ett år i Forsmo kraftverk. 1 Hur stor del av årsflödet som kan lagras
4 Tillgången till lämpligt placerade magasin inklusive respektive kraftverks tillstånd till korttidsreglering innebär att effekten kan variera från en lägsta effekt om ca 10 MW till en högsta effekt om ca MW inom loppet av cirka minuter. Motsvarande nedreglering kan ske inom samma tidsrymd. Anläggningarna kan därmed i mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de tidpunkter när samhällets behov är som störst. Anläggningarnas stora flexibilitet gör att kraftverken har mycket goda möjligheter att bidra med systemtjänster för balansering och reglering av elnätet, vilket bidrar till att trygga leveranssäkerheten i elnäten. Fjällsjöälvsgrenen Reglermagasinen I Fjällsjöälvsgrenen finns 14 magasin med tillstånd för årsavsänkning varav sex har en volym större än 150 Mm 3 (bilaga 2). Tre av magasinen saknar kraftverk. Några av de mindre årsmagasinen finns på sträckan mellan de större magasinen och älvens egentliga huvudfåra. Dessa magasin fungerar främst som korttidsmagasin och nyttjas till att under dygnet öka eller minska produktionen, utan att invänta ett ökat eller minskat flöde från uppströmsliggande kraftverk. Kraftverk utan årsmagasin har ett korttidsmagasin. Sammantaget kan i Fjällsjöälvsgrenen lagras en vattenvolym som motsvarar ca GWh i elproduktion i kraftverken ned till havet. Denna magasinkapacitet ger en regleringsgrad 2 om 50 procent vid Fjällsjöälvens utlopp i Ångermanälven. I Övre Fjällsjöälven finns ett flertal överledningar som flyttar vatten från Korpån, via Saxån till Sjoutälven och Tåsjön. Överledningarna passerar ett par årsregleringsmagasin och kraftverk och tack vare dessa överledningar skapas balans- och reglerkraftsmöjligheter vid års- och korttidsreglering liksom en ökad produktion i hela Fjällsjöälven. Den ökade produktionen som möjliggörs tack vare överledningarna motsvarar 340 GWh. Gällande vattendomar I årsmagasin med kraftverk finns även tillstånd för korttidsreglering vilket skapar god möjlighet att under veckan och dygnet anpassa tappningarna från årsmagasinen efter elbehov. I alla Fjällsjöälvens kraftverk finns rätt till momentan förändring mellan nolltappning och utbyggnadsvattenföring. I Fjällsjöälven finns ett flertal tillstånd för överledning av vatten mellan olika älvgrenar (se ovan). Utbyggd effekt Sammanlagt finns i fjällsjöälvsgrenen en installerad effekt om ca 550 MW och en årsproduktion om ca GWh. Effekten kan variera från 0 MW till 535 MW inom 15 minuter och till högsta effekt om ca 550 MW inom loppet av ytterligare tio minuter och nedreglering kan ske inom samma tidsrymd. Anläggningarna kan därmed i mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de tidpunkter när samhällets behov är som störst. Vidare så medger anläggningarnas stora flexibilitet att kraftverken har mycket goda möjligheter att bidra med systemtjänster för balansering och reglering av elnätet vilket bidrar till att trygga leveranssäkerheten i elnäten. Diagrammet nedan visar effektreglering i Kilforsens kraftverk i nedre delen av Fjällsjöälven innan inflödet i Ångermanälvens huvudfåra. 2 Hur stor del av årsflödet som kan lagras
5 Figur 4. Effektreglering under ett år i Kilforsens kraftverk. Faxälvsgrenen Reglermagasinen I Faxälvsgrenens avrinningsområde finns åtta årsregleringsmagasin som omfattas av riksintresseklassningen varav sex har en volym större än 150 Mm 3 (bilaga 2). Utöver det finns i avrinningsområdet ytterligare ett stort magasin (Limingen) i Norge. Med Limingen inräknat kan en vattenvolym lagras som sammantaget motsvarar ca GWh i elproduktion i kraftverken ned till havet. Den totala magsinkapaciteten ger en regleringsgrad om 46% vid Faxälvens utlopp vid Hjälta. I Faxälvens huvudfåra nedströms Ströms Vattudal har de flesta kraftverken ett korttidsmagasin som under dygnet nyttjas till att öka eller minska produktionen utan att invänta ett ökat eller minskat flöde från uppströmsliggande kraftverk. Gällande vattendomar I magasinen i avrinningsområdets översta del finns tillstånd för korttidsreglering som sedan återregleras i Kvarnbergvattnet till en årsreglerad tappning genom Gäddede och Bågede kraftstationer. I Ströms Vattudal finns tillstånd för korttidsreglering till förmån för Faxälvens huvudfåra. För kraftstationerna ovan Kvarnbergsvattnet finns utöver minimitappning till naturfåror under vissa perioder tillstånd till nolltappning genom turbin och momentan förändring mellan nolltappning och utbyggnadsvattenföring. Från Ströms Vattudal och nedåt finns tillstånd till nolltappning i alla anläggningar förutom i Edsele. Kraftverken har rätt att momentant öka produktionen från minsta till högsta effekt. I trakten av Stamsele så överleds merparten av Vängelälvens vatten till Faxälvens huvudfåra vilket dels bidrar till en ökad energiproduktion och dels till en ökad effekt och därmed också ökade möjligheter till leverans av systemtjänster. Den ökade produktionen som möjliggörs tack vare Vängelöverledningen motsvarar 145 GWh. Utbyggd effekt Sammanlagt finns i faxälvsgrenen en installerad effekt om drygt 700 MW och en årsproduktion om ca GWh. Som framgår ovan medger vattendomarna i det närmaste en full flexibilitet i körning mellan lägsta och högsta effekt. Tillgången till lämpligt placerade magasin inklusive respektive
6 kraftverks tillstånd till korttidsreglering innebär att effekten kan variera från ca 25 MW till ca 650 MW inom loppet av cirka 15 minuter och nedreglering kan ske inom samma tidsrymd. Anläggningarna kan därmed i mycket hög grad anpassas till att leverera effekt och energi vid de tidpunkter när samhällets behov är som störst. Vidare så medger anläggningarnas stora flexibilitet att kraftverken har mycket goda möjligheter att bidra med systemtjänster för balansering och reglering av elnätet vilket bidrar till att trygga leveranssäkerheten i elnäten. I figur 5 visas effektregleringen i Faxälvens övre del under ett år. För kraftverk i nära anslutning till älvens årsmagasin är perioder med ingen eller lågtappning betydligt längre än i älvens nedre del där en mindre andel av tillrinnande vatten lagras i magasin (jmf figur 3 och 4). Figur 5. Effektreglering under ett år i Linnvasselvs, Blåsjöns och Junsterforsens kraftverk uppströms magasinet Kvarnbergsvattnet. Korttidsregleringen i dessa kraftverk återregleras i Kvarnbergsvattnet. Hur påverkas riksintresset av förändrade förutsättningar Sammantaget svarar Ångermanälvens tre grenar för en årsproduktion om ca GWh och en installerad effekt om ca MW. Älven är därmed Sveriges näst största kraftproducerande älv. Åtgärder som minskar möjligheten till säsongslagring i älvens årsmagasin skulle innebära ökat spill vid högflödessituationer och därmed minskad produktion sett på årsbasis. Möjligheten att leverera energi och effekt under de tider som samhällets efterfrågan är som störst försämras också. Konsekvensen skulle då bli ökad produktion på vår och försommar när behovet av energiproduktion typiskt sett är lägre. Som en naturlig följd av detta påverkas också möjligheterna att leverera önskade systemtjänster i form av balans- och reglerkraft och frekvensstyrning till elnäten. Även korttidsregleringsmöjligheterna i nedströms liggande kraftverk försämras av minskade magasinsvolymer då det finns risk för att vatten måste spillas vid högflödessituationer som snösmältning och höstregn. Detta innebär dessutom en minskad energiproduktion totalt sett över året. Utökade miljökrav, i form av införda och/eller ökade minspillkrav skulle påverka hela Ångermanälvens värde för energisystemet i negativ riktning. Inskränkningar i korttidsregleringarna slår i första hand mot möjligheten att leverera energi, effekt och systemtjänster i tider när efterfrågan och därmed belastningen på elsystemet är hög. Utbyggnad av intermittent kraft riskerar att påverkas negativt då minskade korttidsmöjligheter innebär volatila elpriser.
7 De överledningar som finns i Övre Fjällsjöälven och Vängelöverledningen vid Faxälven är viktiga för Ångermanälvens totala produktion av dels energi och dels systemtjänster i form av bland annat balansoch reglerkraft. Utökade miljökrav vid dessa överledningars dammanläggningar, i form av införda och/eller ökade minimispillkrav kommer påverka Ångermanälvens värde för energisystemet i negativ riktning. I takt med renoveringar av anläggningarna finns goda möjligheter till effektiviseringsåtgärder främst i form av möjligheter till ökad effekt men även en viss, om än mindre, ökning av energiproduktionen. Dessa åtgärder som utförs i befintliga anläggningar innebär ingen eller en marginell fysisk påverkan och är därmed relativt enkla att utföra samtidigt som renoveringsåtgärder utförs.
8 Bilaga 1 Schematisk bild
9 Bilaga 2. Uppgifter om magasin Årsmagasin Volym - Mm 3 Volym GWh* Regleringsgrad % ** Ångermanälven Ransaren Kultsjön Malgomaj Vojmsjön Volgsjön Fjällsjöälven Borgasjön Dabbsjön Stora Raijan Storsjouten Nåsjön Bergvattnet Tåsjön Flåsjön Ormsjön Rörströmssjön Hotingsjön Bodumsjön Fjällsjön Vängelsjön Faxälven Semmingssjön Blåsjön Jormsjön-Kycklingvattnet Limingen (Norge) Kvarnbergsvattnet Hetögeln-Fågelsjön Ströms Vattudal Graningesjön Lafssjön * Vattenvolym uttryckt i den elenergi som produceras på denna i alla nedströms liggande kraftverk ** Den andel av medelårstillrinningen som kan lagras i magasin uppströms given punkt. Beräknad för åren
Umeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merVeckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merFigur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merLjusnan och Voxnan. Beskrivning av vattendragen
Ljusnan och Voxnan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29
Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående
Läs merDalälvens vattenkraftssystem
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merBilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg
Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg Kommentarer Dalälven Österdalälven Hösthån: Hösthån regleras av kraftverket Båthusströmmen, ett kraftverk som bidrar med så pass mycket
Läs merHälsningar. Mikael Strömberg. Länsstyrelsen Västernorrland
Från: Till: Kopia: Ärende: Datum: Bilagor: Mikael Strömberg Länsstyrelsen Västernorrland Leif Jougda Samråd kraftigt modifierade vatten dnr 537-3521-2016 den 13 september 2018 10:18:59 Ytrande Vilhelmina
Läs mer1 (12) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli Härnösand
1 (12) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Vattenmyndigheternas samråd synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer gällande kraftigt modifierade vatten på grund
Läs merHur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Skellefteälven
Hur möjliggörs 100% förnybart till 2040? Möjligheter i Hur möjliggörs vägen till 100 % förnybart 2040 Riksdagen har pekat ut målet om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. I den blocköverskridande
Läs merNationell strategi för hållbar vattenkraft
Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merVattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga
1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merEN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT December 2015 INNEHÅLL 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund till rapporten... 4 3. Kraftsystemets uppbyggnad...
Läs merDel 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av Gideälvens avrinningsområde... 8 2.1. Vattenkraft inom Gideälvens avrinningsområde...
Läs merLule älv Åtgärder som påverkar produktionen
Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (23) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för att anpassa flödena mellan
Läs merHydrologins vetenskapliga grunder
Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merSynpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt
1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merHej! Med vänlig hälsning. Fredrik Stjernholm. Du hittar information om hur länsstyrelsen behandlar personuppgifter på
Från: Stjernholm Fredrik Till: Länsstyrelsen Västernorrland Ärende: Yttrade över samråd miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten - vattenkraft Datum: den 13 september 2018 15:23:52 Bilagor:
Läs mer1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde
1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1.
Läs merVindenheten, Lars Andersson 2015-06-08
Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen
Läs merPraktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet
Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium
Läs merDalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer
Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer 20 oktober 2016 Gysinge Dalälvens avrinningsområde Pilotprojekt Hållbar vattenkraft i Dalälven Bakgrund organisation
Läs merVattenkraft. Bra Miljöval Anläggningsintyg. 1. Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten) Kontaktperson. 3. Producentens revisor
Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion skall ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval. Ansökan skickas till:
Läs merSchematisk skiss över vattenkraftutbyggnaden. avrinningsområde. Åseleälven benämns idag vanligen Ångermanälven [1].
Å N G E R M A N Ä L V S M O D E L L E N Utbyggnaden av vattenkraften i Sverige ägde, liksom i övriga världen, rum i huvudsak under 1950- och 1960-talen och är idag mycket omfattande. Huvuddelen av Sveriges
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merFrekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Läs merPraxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version: 2015-12-15 Kriterier 1.4 och 1.6 Att den el som säljs som märkt Bra Miljöval klarar kriterierna måste årligen verifieras i revisionen. Kriterierna 1.4 och 1.6
Läs merAtt definiera god ekologisk potential
Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015
Hållbar vattenkraft i Dalälven EID styrgrupp 8 december 2015 Per-Erik Sandberg Vatten påverkade av vandringshinder Underlag till vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vi behöver prioritera våra
Läs merVattenkraft. En oändlig energi.
Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens
Läs merSportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft, dnr
2018-09-26 sid 1 (8) Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Sportfiskarnas synpunkter på samråd om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft,
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017
Läs merVarför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH
Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Lennart Söder, KTH Varför utnyttjas inte hela den installerade effekten i vattenkraften? Installerad effekt i vattenkraften i Sverige
Läs merPotentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län
Potentiella miljöåtgärders påverkan på elproduktion och reglerkraft PM 2018 Per-Erik Sandberg Länsstyrelsen i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion. Vattenkraften
Läs merDel 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde
Innehållsförteckning Förslag på åtgärder för att följa föreslagna miljökvalitetsnormer... 3 1. Inledning... 7 2. Beskrivning av området... 7 2.1. Områdesbeskrivning Hamrångeån... 7 2.2. Vattenkraft inom
Läs merLänsstyrelsen Jämtlands län Fiske Joakim Svensson
Joakim Svensson Datum Dnr (anges vid skriftväxling) OMPRÖVNING AV VILLKOREN FÖR VATTENKRAFTSANLÄGGNINGAR I ÖVRE LJUSNAN Sammanfattning Länsstyrelsen i och Härjedalens kommun föreslår som ett förstahandsalternativ,
Läs merNaturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund
Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele 140507 Ingemar Näslund Öring igår och idag Mkt öring-möda nedlagd FÅK Fiskevårdande Åtgärder i Kraftverksmagasin Mängder
Läs merMöjligheterna att balansera vindkraftens variationer
Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft
Läs merKraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand
Kraftigt modifierade vatten vattenkraft Andreas Bäckstrand Syfte Ta fram förslag på miljökvalitetsnormer för de vattenförekomster som idag är utpekade som Kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft.
Läs merEnergimyndigheten Box Eskilstuna
Diarienr 2018-007307 Vårt dnr: 317 Energimyndigheten Box 310 63104 Eskilstuna Stockholm 23 oktober 2018 Yttrande över Energimyndighetens förslag gällande Riksintresse Energiproduktion: Vattenkraft. Sammanfattning
Läs merKraftverken i Umeälven
RAPPORT 1 (60) Handläggare Dag Wisaeus Mobil 070-539 69 15 dag.wisaeus@afconsult.com Datum 2015-11-05 Uppdragsnr 604 80 66-1 Kraftverken i Umeälven Beräkning av kostnader för mintappningar under nuvarande
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merVattenkraft. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Anläggningsintyg. Ansökan Ansökande näringsidkare (i avtalet kallad Producenten)
Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Anläggningsintyg Vattenkraft Ansökan 2009 Denna handling är en Ansökan om Anläggningsintyg för Produktionsenhet vars produktion ska ingå i en Produkt märkt med Bra Miljöval.
Läs merMiljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft
Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster vattenkraft Utgiven av vattenmyndigheterna Diarienummer: 537-14769-2017 (Vattenmyndigheten Bottenviken) 537-3521-2016 (Vattenmyndigheten
Läs merSune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Läs merKlarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet
KLARÄLVENS VATTENRÅD Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet Fortum Generation har ett mindre kraftverk i Halgån, Hagfors kommun, som nyttjar
Läs merMiljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén
Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén (Umeå universitet), Erik Degerman (SLU), Dag Wisaeus (ÅF
Läs merHållbar vattenkraft i Dalälven. Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län
Hållbar vattenkraft i Dalälven Prioriteringsarbete i Dalälven Ann-Louise Haglund Länsstyrelsen i Dalarnas län Bakgrund och syfte: Nationell strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning miljöåtgärder
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merKylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under vecka 48.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 48 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Kylan gör att elpriserna stiger och därmed bröts trenden med lägre spotpriser än föregående år under
Läs merHur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten?
PM Hur långt når åtgärderna i åtgärdsplanen i förhållande till miljökvalitetsnormerna för vatten? Beredningssekretariatet i Dalarnas län Förord Vattenkraften svarar för 40 50 % av Sveriges årliga elproduktion.
Läs merProjektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015
Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merVindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?
Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten? ENERGIVÄRLDEN tema vind: Mot ett 100 procent förnybart elsystem - hur kan utbyggnad av produktion och tillgång på systemtjänster gå hand i hand?
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merSummering Så här går vi vidare
Hållbar vattenkraft i Dalälven Summering Så här går vi vidare Per-Erik Sandberg m fl 15 september 2016 Borlänge Avvägning miljöåtgärder - energinytta Vandringsmöjligheter Reglerkraft 0/+ Ekologiskt anpassat
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merVATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T
VATTENKRAFT INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T 2017 Information om renovering av Långforsens vattenkraftstation 1 LÅNGFORSEN IDAG KRAFTVERK 33M3/S 8M3/S Oförändrad vattenmängd Vi vill renovera stationen där
Läs merBeräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet
Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar Miljönytta åtgärder i reglerade älvar Kan vara svår att ge ekosystemet rättvisa! Hur ska den mätas korrekt?
Läs merVatten och Vindkraft Stefan Skarp Stefan Skarp
Vatten och Vindkraft Stefan Skarp 2007-03-21 Innehåll Case Study Innebörd för vattenkraft och reglering Varför samkörning? Bakgrund Studier Framtiden Case study - Uljabuouda (The picture is a photomontage)
Läs merFiskens väg till Fiskeby
Fiskens väg till Fiskeby Simon Karlsson, Limnolog, Tekniska kontoret Jan Lidström, Holmen Energi Fredrik Nordqvist, Holmen Energi Hanna Domfors, Stadsantikvarie, Kultur och Fritidskontoret Bakgrund till
Läs merVärldsnaturfonden WWFs remissvar över Promemoria med förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft
Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Växel: 08 624 74 00 Direkt: 08 546 575 13 Fax: 08 85 13 29 Allmänt: info@wwf.se www.wwf.se Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merVATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT
VATTENKRAFTENS FÖRMÅGA ATT BALANSERA STORA MÄNGDER VINDKRAFT NEPP seminarium den 17 mars 2016 Johan Bladh, Vattenfall R&D, Power Tech. BALANSERINGSBEHOVET MÅSTE KOPPLAS TILL EN TIDSSKALA Förbrukningen
Läs merSamrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft
Samrådsmöte Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft 1 Välkomna! Vilka är vi? Praktikaliteter 2 Vad ska vi göra idag? Om samrådet - inledning och bakgrund Presentation
Läs merKRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF
KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.
Läs merTable A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]
Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft
Läs merTillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd
Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd Utrivning av Milsbro och Gällsta kraftverk i Gnarpsån samt omledning av Lunnsjöbäcken vid Lunnsjöns utlopp och vid bäckens utlopp
Läs merÅtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden
Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och
Läs merSäkerheten vid våra kraftverk
Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna
Läs merMiljökvalitetsnormer och miljöundersökningar
Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merEkologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk
Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer i Sverige Erik Sparrevik Henrik Viklands
Läs merLångfors kraftverk. Teknisk beskrivning. Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken
Långfors kraftverk Teknisk beskrivning Bilaga till tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken 2013 06 14 Inledning 2 Planerade åtgärder 2 Kraftstation 2 Maskineri 3 Isgrindar/fiskavledare 3 Överfallsdamm
Läs merFörslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan
PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag
Läs merRemissvar avseende Vattenmyndigheternas samråd Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten på grund av vattenkraft
Vattenfall AB Evenemangsgatan 13 16979 Solna Sverige Länsstyrelsen Västernorrland Att. Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Per e-post: vasternorrland@lansstyrelsen.se Diarienummer 537-3521-16 Datum:
Läs merKorttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Läs merKonsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)
Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Christian Bostorp Claes Hedenström Olof Nilsson Erik Sparrevik Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Sammanfattning...
Läs merMaximal Ekologisk Potential i Umeälven
Maximal Ekologisk Potential i Umeälven Oktober 2015, uppdaterad januari 2016 www.umealven.se 1 2 Författare Åsa Widén Roland Jansson, Umeå Universitet Mats Johansson, Länsstyrelsen Västerbotten Mikael
Läs merYttrande över Vattenmyndigheternas rapport om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten vattenkraft, er referens
Näsåker 2018-09-30 Länsstyrelsen Västernorrland Vattenmyndighetens kansli 871 86 Härnösand Yttrande över Vattenmyndigheternas rapport om miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vatten vattenkraft,
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merNy vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån
Ny vattenkraftstation i nedre delen av Iggesundsån SAMMANFATTNING Holmen Kraft AB äger tre vattenkraftstationer som ligger i anslutning till Iggesunds samhälle. De tre vattenkraftstationerna heter Järnfallet,
Läs merVattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet
Vattenkraftens reglerbidrag och värde för elsystemet Rapport från Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Havs- och vattenmyndigheten ER 2016:11 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet
Läs merFortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens förväntningar på vinterns elpriser.
1 (1) Läget på elmarknaden Vecka 5 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lungren@ei.se Veckan i korthet Fortsatt varmt väder och prognoser med fortsatt värme och ytterligare nederbörd fortsätter att pressa marknadens
Läs merRapport: Dalälvens korttidsreglering
Rapport: 2018-02 Dalälvens korttidsreglering Miljöeffekter och potentiell effektutbyggnad Omslagsbild: Rossö kvarn, Bysjön, nedströms Näs kraftverk i Dalälven. Foto: Mats Forslund Rapporten kan laddas
Läs mer3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp
P och P till Gustav Hartzell Tel: 0611-18 5 E-post: gustav.hartzell@fiskeriverket.se YTTRANDE Datum Beteckning 007-11-1 Dnr 61/48-8-06 Ert Datum Er beteckning 007-07-16 M 15-07 Östersunds tingsrätt Miljödomstolen
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs mer