Hydrologins vetenskapliga grunder
|
|
- Helena Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hydrologins vetenskapliga grunder Vattenbalansens huvudkomponenter Nederbörd Avdunstning Snö Markvatten Grundvatten Sjöar Avrinning 1
2 Vattenbalansekvationen P = Q + E + M P = nederbörd Q = avrinning E = avdunstning M = magasinering g Måttenhet millimeter = liter/m 2 Vattenbalansen i Sverige Nederbörd Avrinning Avdunstning 2
3 Vattenföring mäts oftast i m 3 /s Medelvattenföringen i några kända vattendrag: Göta älv 55 m 3 /s Luleälven 5 m 3 /s Motala ström 9 m 3 /s Amazonfloden 22 m 3 /s En dygnsenhet är 86 4 m 3 Varför? 3
4 Mellanårsvariation Norra Sverige Södra Sverige Sorsele 611 km 2 Torsebro 3676 km Snösmältning Snösmältningen styrs av tillgänglig energimängd short-wave radiation long-wave radiation rain wind evaporation sensible heat flux condensation soil heat flux Källa: Bengtsson,
5 Men graddag-metoden slår det mesta Snösmältning = C * (T - T ) C = graddagfaktor (mm/(dag* o C)) (skog ca 2; öppen mark ca 3.5) T = lufttemperatur ( o C) T = tröskeltemperatur (ca o C) Avdunstning 5
6 Evapotranspiration = evaporation + transpiration Transpiration Evaporation Potentiell (Ep) och verklig evapotranspiration (E) E/Ep 1, Fältkapacitet Markfuktighet 6
7 Markvatten och avrinning Vissningsgräns Fältkapacitet Avrinningsområdets mosaik 7
8 Markfuktighetens betydelse för flöden Vattenflöde (m3/s) Nederbörd (mm) Markfuktighet (mm) In- och utströmning i en sluttning 8
9 Sjöars påverkan på vattenföringen 2.2 % sjö 12.8 % sjö 9
10 Reglering och annan mänsklig påverkan Vattendomens betydelse för Mälarens nivåer 1
11 Vattendomens betydelse för tappningen från Mälaren Dec. 2 Dagens reglering Föreslagen reglering 1976 Mälarens beräknade medel-, min- och maxvattenstånd under förutsättning av regleringsstrategi enligt Nollalternativet (svarta kurvor) respektive Huvudalternativet (röda kurvor). Den analyserade perioden är åren och innehåller såväl det extremt torra året 1976 som det extremt blöta året 2. 11
12 24 23 Hjälmarens nivåer Hjälmarens tappning
13 naturlig tillrinning spillvatten reglerad vattenföring 3 m 3 /s Luleälven m 3 /s
14 Luleälven, Boden 36 m 3 /s Uppmätt reglerat flöde Naturligt rekonstruerat flöde J F M A M J J A S O N D 1993 J F M A M J J A S O N D 1994 J F M A M J J A S O N D m3/s Men vattenkraften dämpar inte alla flöden SOLLEFTEÅ Maxflöde åren m3/s 4 35 Vattenföringen reglerades Qmax Qmax "naturligt" 14
15 Vänerns och Göta älvs problem Vattendom från 1937, baserad på dåtidens kunskap Stort exploateringstryck längs stränderna, vattenkraft, sjöfart miljö, vattenförsörjning, jordbruk Stor sårbarhet under dagens klimatförhållanden (2/21!) Det krävs en ökning av avbördningskapaciteten Göta älv är skredkänsligt och havet hindrar höga tappningar Problemen förvärras en global uppvärmning Landhöjningen håller inte jämna steg med havsnivåhöjningen Vattenstånd i Vänern Vattendom
16 Tappning från Vänern Har höga flöden blivit vanligare? 16
17 Andel stationer som överskrider 1-års flödet per år i hela landet för 69 oreglerade stationer Andel 1-årsflöden (%) Andel 1-årsflöden (%) Årsmax Reg Reg Reg Reg
Hydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merGöta älv nedan Vänern
Göta älv nedan Vänern Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merExtrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI
Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Extrema väder ett ökande problem? Göran Lindström SMHI Avrinning Nederbörd Avrinning i Norden (Climate and Energy) Nederbörd, temperatur och avrinning,
Läs merBeräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven
Läs merNiclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning
Läs merHöga flöden en tillbakablick Riksmöte 2010 för vattenorganisationer Göran Lindström/SMHI
M Höga flöden en tillbakablick Riksmöte 21 för vattenorganisationer 21-9-27 Göran Lindström/SMHI allversion 1. 29-9-23 Innehåll Prognoser och varningar Höga flöden, en tillbakablick Modellberäknad vattenföring
Läs merHöga vattenflöden i reglerade älvar. Sten Bergström
Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström Fakta nr 1 mars 1999 Omslagsfoto: Göran Sandman Höga vattenflöden i reglerade älvar Sten Bergström är forskningschef på SMHI och har mångårig erfarenhet
Läs merKlimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström
Klimatet förändras hur påverkas vattenkraften? Sten Bergström Nordic-Baltic projects on the impact of climate change on renewable energy Climate Water and Energy 21-22 Climate and Energy 23-26 Climate
Läs merKlimat- och sårbarhetsutredningen
Klimat- och sårbarhetsutredningen (M 2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Direktiv - översikt Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimat-förändringar kort, medellång,
Läs merVeckomedelflöde vid Viforsen Veckonummer
m3/s Ljungan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merMölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder
Mölndalsån Översvämningsbegränsande åtgärder C-G Göransson, Sweco Environment AB Vattendag Hydrotekniska Sällskapet 30 januari 2013 1 Mölndalsån avrinningsområden Avrinningsområde för Mölndalsån. Oreglerade,
Läs merDe Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser
De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser Väderhändelser i Sverige senaste 18mån Raset i Ånn Översvämningar i söder Skredet i Munkedal Extremvarm höst-06 10-11 månader/12 varmare än normalt,
Läs merFigur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.
Motala ström Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merFramtida klimat i Stockholms län
Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur
Läs merIndalsälven. Beskrivning av vattendraget
Indalsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merLule älv. Beskrivning av vattendraget
Lule älv Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merUmeälven. Beskrivning av vattendraget
Umeälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels kraftverkens
Läs merMycket nederbörd och hög tillrinning
Mycket nederbörd och hög tillrinning Sverker Hellström, Anna Eklund & Åsa Johnsen, SMHI År 212 var ett ovanligt nederbördsrikt år och stora mängder snö gav en rejäl vårflod i landets norra delar. Därefter
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merGöta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n
Göta älv - Klarälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merFigur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.
Göta älv - Norsälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merPåverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Läs merDelångersån och Svågan
Delångersån och Svågan Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar
Läs merVattenreglering vad är det?
VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall
Läs merFigur 1. Dalälven med dess tre huvudgrenar Västerdalälven, Österdalälven och Oreälven samt några framträdande biflöden.
Dalälven Österdalälven, Västerdalälven och Oreälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen
Läs merNaturanpassade erosionsskydd
Naturanpassade erosionsskydd Gunnel Göransson, Per Danielsson, Anette Björlin Statens geotekniska institut Avd. Klimatanpassning Foto: Anette Björlin Foto: Anette Björlin Hårda ingenjörsmässiga skydd skyddar
Läs merHYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment
Avbördningskurvans roll i hydrologiska modellberäkningar Göran Lindström & Joel Dahné, 29-12-1 HYPE-modellen Hydrological Predictions for the Environment Markklasser = kombination av jordart och markanvändning
Läs merStigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström
Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström Utsläppen fortsätter att öka även i Sverige Källa: Naturvårdsverket I statistiken ingår inte utsläpp i andra länder från produktion av varor för
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merInstruktioner. Utformning av projektredovisning MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMSF75 PROJEKTUPPGIFT HT-18 Instruktioner I kursens projektuppgift arbetar du tillsammans med
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen
Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Klimat- och Sårbarhetsutredningen Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth (M2005:03) Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merFramtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson
Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier
Läs merLärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare. Redovisa tydligt beräkningar, förutsättningar, antaganden och beteckningar!
Magnus Persson, Linus Zhang Teknisk Vattenresurslära LTH TENTAMEN Vatten VVR145 24 februari 2012, 8:00-10:30 Tillåtna hjälpmedel: Kom ihåg: För samtliga uppgifter: Lärobok, föreläsningsanteckningar, miniräknare
Läs merKlimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011
Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra
Läs merPrognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder
Prognosstyrning av Mölndalsån samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder 1 Hur kan Mölndalsåns tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt - hur säkerställs en kontrollerad flödesavledning? 2
Läs merKlimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen
Klimat och sårbarhet i dagvattenhanteringen Applicerat på Gullbergsvass, Göteborg ett försöksområde Henrik Kant, Göteborg Vatten Havsnivå Global havsnivåhöjning 0,18 0,59 m (skillnad mellan perioden 1980-1999
Läs merVattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merÅngermanälven. Beskrivning av vattendraget
Ångermanälven Denna värdebeskrivning är en del av det underlagsdata som definierar Energimyndighetens förslag på riksintressen för Vattenkraft. Förutom värdebeskrivningen finns GIS-data som visar dels
Läs merÅrsrapport Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela.
2012-01-20 Årsrapport 2013 Vattenreglering i Emåns avrinningsområde av Södra Cell i Mönsterås regleringsrätter samt Vetabs regleringsrätt vid Mela. Sjön Grumlan utanför Vetlanda låg på en kritisk nivå
Läs merFrekvensen hos långvariga vårflöden har cykler
Frekvensen hos långvariga vårflöden har cykler !? Uppmätt Q i Långhag Simulerad QN i Näs snö mm vattenekvivalent 250 200 150 100 50 0 Snötäckets maximala vatteninnehåll uppströms Näs snö mm vattenekvivalent
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merKlimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)
Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03) Utredare: Bengt Holgersson Sekretariat: Huvudsekreterare: Tom Hedlund Sekreterare: Christina Frost Per Rosenqvist Sofia Ahlroth Slutbetänkande 1 oktober 2007
Läs merHöga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15
Höga Flöden Bodens tätort 2008-05-06-2008-05-15 Tommy Lindvall Säkerhetssamordnare Tommy.lindvall@boden.se 0921-623 02 Robert Johansson Gis samordnare Robert.johansson@boden.se 0921-682 17 Bild Bodträsket
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merska tillämpa dina kunskaper och med hjälp av Matlab analysera ett miljöstatistiskt datamaterial;
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK MATEMATISK STATISTIK AK FÖR EKOSYSTEMTEKNIK, FMS 140 PROJEKTUPPGIFT HT-15 Instruktioner I kursens projektuppgift arbetar du tillsammans med
Läs merVattenståndsberäkningar Trosaån
UPPDRAG Infart västra Trosa UPPDRAGSNUMMER 2203080 UPPDRAGSLEDARE Mats Pettersson UPPRÄTTAD AV Anders Söderström DATUM GRANSKAD AV Anders Söderström Vattenståndsberäkningar Trosaån Samtliga nivåer anges
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merMinskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö
21 september 2010 Minskade översvämningsrisker, Mälardalen Monica Granberg Projektledare miljö Slussen är i dåligt skick Nuvarande slussen måste rivas Nya Slussen Anpassas till vår tids förutsättningar
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merSkellefteälvens VattenregleringsFöretag
Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag
Läs merVänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv
Vänern Problematiken sett ur Vattenfalls perspektiv HUVA-dagen 15.00 15.45 Claes-Olof Brandesten Vattenfall AB Vattenkraft Disposition Vattenfall Vattenkraft Dammsäkerhet Vänern Anläggningarna i Göta älv
Läs merBILAGA 4 PM SAMLAD REGLERINGSMODELL
14 UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV C-G Göransson och Jonatan Larsson DATUM 2014-08-27, rev 2015-04-17 Regleringsmodell för automatisk styrning
Läs merTappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern
2014-04-22 Anna Eklund och Sten Bergström SMHI:s Dnr: 2013/343/9.5 Länsstyrelsens Dnr: 502-6290-2012 Tappningsstrategi med naturhänsyn för Vänern -Strategi1 och Strategi2 Under våren 2013 tog Calluna fram
Läs merRegional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen
Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg,
Läs merVATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merGöta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU 2009-2011
Göta älvutredningen (2009 2011) Skredriskanalys i Göta älvdalen 2013-04-19 Varför utreda Göta älvdalen? En av de mest skredfrekventa dalgångarna i Sverige. Foto: Thomas Samuelsson Konsekvenserna vid skred
Läs merDet hydrologiska kretsloppet i stora drag
Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land=419+69 = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen
Läs merBilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.
Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft. Tabell 1. Samtliga huvudavrinningsområden som innehåller KMV på
Läs merBILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19
UPPDRAG Stensjö Dämme UPPDRAGSNUMMER 1321069000 UPPDRAGSLEDARE C-G Göransson UPPRÄTTAD AV Jonatan Larsson, C-G Göransson DATUM 01 Klassificering av vattenförekomster påverkade av nuvarande och framtida
Läs merVÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN. Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik
VÄGVERKETS BIDRAG TILL KLIMAT & SÅRBARHETSUTREDNINGEN Ebbe Rosell, Sektion bro- och tunnelteknik 1 Klimatfaktorer som vi bedömt påverkar vägtransportsystemet Temperatur Nederbörd Flöden Vind Isbeläggning
Läs merMetodkonferensen Norrköping, Osäkerheter i hydrologiska modeller
Metodkonferensen Norrköping, 13-9-27 Osäkerheter i hydrologiska modeller Principen för ensemble-prognoser En deterministisk prognos (kontroll) Små störningar i starttillståndet kan ge olika utvecklingar
Läs merKälla: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag
Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande
Läs merKlimatet och våra utomhusanläggningar
Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå
Läs merVattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28
Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra
Läs merSMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp
SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden 2018-10-24 Sara-Sofia Asp Hur säkerställer vi uppdraget Meteorologi Prognos och varningar 365/7/24 Tjänsteman i beredskap
Läs merGällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby Thomas Ericsson Byålderman
Gällande vattendomar och nuvarande regleringsstrategi vid varje dämme som handhas av Mölndals Kvarnby 2009 12 02 Thomas Ericsson Byålderman Orientering av Mölndalsån vattensystem Avrinningsområde övre
Läs merHur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar?
Hur kan vi med ny teknik och nya idéer åtgärda hot om framtida översvämningar? Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavets vattendistrikt Länsstyrelsen i Västra Götaland 031-605945 johan.kling@lansstyrelsen.se
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merKlimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI
Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI 2.0 1.5 1.0 0.5 1924 2000 Mälarens nivåer 0.0-0.5 1846-01-01 1871-01-01 1896-01-01 1921-01-01 1946-01-01 1971-01-01 1996-01-01 1000 750 500 250 Mälarens
Läs merAvrinning. Avrinning
Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag
Läs merHur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten
Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten Ramdirektivet syfte Syftet med detta direktiv är att upprätta en ram för skyddet av inlandsytvatten,
Läs mervatten - en (o)ändlig resurs Vattenpaketet Fördjupningstext moment 1
vatten - en (o)ändlig resurs Vattenpaketet Fördjupningstext moment 1 Detta material får användas icke-kommersiellt. För publicering av bildmaterial kontakta ursprungskällan. Ange Vattenpaketet som källa
Läs merUppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg. Holsbybrunn
Uppbyggnad och tillämpning av en vattendragsmodell för Emån Ola Nordblom Lars-Göran Gustafsson Mona Sassner Paul Widenberg Holsbybrunn 2016-03-09 DHIs uppdrag Bygga upp en vattendragsmodell som beskriver
Läs merGrundvatten i ett förändrat klimat. Emil Vikberg, SGU
Grundvatten i ett förändrat klimat Emil Vikberg, SGU Emil.vikberg@sgu.se Grundvattenregimer Visar grundvattnets variation över året och hur dessa varierar i landet Norra Sverige Snösmältning Mellersta
Läs merPM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND
PM KARAKTERISTISKA NIVÅER FÖR BÅVEN VID JÄLUND Inledning WSP har fått i uppdrag att för broläget vid Jälund beräkna karakteristiska vattenstånd i Båven. Vattenståndsberäkningar i sjöar omnämns inte explicit
Läs merProjekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna
Projekt Sjölyftet - bättre kunskap om sjöarna SMHI expertorgan för hydrologi H står för hydrologi Hydrologiska stationer och fältmätningar Statistik och information Beräkningssystem för vattenflöden och
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merFöljder av 1933 års vattendom
Följder av 1933 års vattendom Lite bilder och kommentarer om hur 1933 års vattendom slår i Strålsnäs när vattenflödet överstiger 28 m 3 /s. Bilderna är från trädgården i Villa Solvik belägen i södra änden
Läs merHotkartor Detaljerad översvämningskartering
Hotkartor Detaljerad översvämningskartering Barbro Näslund-Landenmark, MSB Avd för risk- och sårbarhetsreducerande arbete barbro.naslund-landenmark@msb.se Magnus Jewert, Norconsult magnus.jewert@norconsult.com
Läs merVatten, VVRA05. Inlämningsuppgifter. Magnus Persson, Rolf Larsson
2019-01-15 Teknisk Vattenresurslära Magnus Persson, Rolf Larsson Sid. 1 Instruktioner görs i grupper om två (till tre) studenter. Individuell inlämning är inte tillåten. Det finns två inlämningar (1 och
Läs merSkogsbruket. och kvicksilver
Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver
Läs merFuktcentrums informationsdag 2014-11-21
Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar
Läs merGrundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se
Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merVatten Avlopp Kretslopp 2016
Vatten Avlopp Kretslopp 2016 2016-03-10 Sveriges geologiska undersökning Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Expertmyndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten Emil Vikberg, SGU emil.vikberg@sgu.se
Läs merSammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån
PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har
Läs merVattnet i staden. Gilbert Svensson Urban Water Management AB
Vattnet i staden Gilbert Svensson Urban Water Management AB Dagvatten ett problem eller ett positivt inslag i staden Motstående krav att hantera Upp med husen ned med gatan kontra tillgänglighet Närhet
Läs mer