Det hydrologiska kretsloppet i stora drag

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det hydrologiska kretsloppet i stora drag"

Gustav Pålsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land= = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen = nederbörden; (419+69) ( ) = 0 Nederbörden över land evapotranspirationen = avrinningen; = 37

2 Den hydrologiska formeln, uttryckt beroende på hydrologens inriktning. Inom t ex bevattningskonst och vattenkraftutbyggnad är nr 2 aktuell Nederbörden = Avrinningen + magasinsförändringen + avdunstningen Avrinningen = nederbörden magasinsförändringen avdunstningen

3 Evaporation = avdunstning Transpiration = växternas och djurens utdunstning Evapotranspiration = evaporation + transpiration

4 En variant av modellen för det hydrologiska kretsloppet Markvatten= Soilmoisturezoneinklusive Gravitational water to groundwater. Grundvatten = Zone of saturation(mätta zon) Notera skillnaden mellan begreppen infiltrationoch perkolation

5 Nästa bild, nr 6 Övre zonen hygroskopiskt vatten, bundet till jordpartiklarna och inte tillgängligt, vare sig för växter, djur eller människor (nämndes inte i måndags). Mellersta zonen MARKVATTENZONEN, bestående av 1) jordpartiklar, 2) vatten och 3) luft. Undre zonen GRUNDVATTENZONEN, besståendeav 1) jordpartiklar och 2) vatten. Vattenmättad zon.

7 Gräv en grop i marken (jord). Fuktig jord = markvattenzonen En vattensamling uppstår på botten av gropen = grundvatten Borr genom berggrunden. Ur sprickor får du upp vatten = grundvatten. Ta upp för mycket vatten i kustzonen och du riskerar saltvatteninträngning eftersom sötvattentrycket blir för litet. Finns även fossilt, salt grundvatten från tiden strax efter istiden.

8 Så gott som alla följande begrepp togs upp i måndags. Kolla att du känner till deras innebörd i SNA eller tillförlitlig källa på Internet. Fråga annars nästas gång. Hygroskopiskt vatten Ytvatten Markvatten Grundvatten Kapillärt vatten Grundvattenyta Sänktratt BDT-vatten/bad-, disk- och tvätt- Svartvatten = BDT+avloppsvatten Slutet grundvattenmagasin Öppet grundvattenmagasin Utströmningsområde för grundvatten Källa Våtmark Sjö Brunn Flod Ytavrinning Infiltration Perkolation

9 Sänktratt runt de två vänstras brunnarna, alltså en sänkning av grundvattennivån pgaav uttag som överträffar tillrinningen. Den mellersta på väg att sina. Den högra torr eftersom den ursprungliga grundvattenytan sänkts av för stora uttag. OBS sambandet mellan grundvattenytan och flodens yta.

10 Artesisk källa/brunn togs inte upp i måndags, men finns med här. Går bilden att förstå? Var gör sig artesiskt vatten påmint i världen. Ta upp frågan om du inte förstår bilden.

11 Utströmningsområde för grundvatten. Vatten tränger ut ur marken bara så där

12 OBS flodernas och sjöarnas kontakt med, och beroende av, grundvattenytan.

16 zoneer

17 Hallandsåsen och dess spruckna, grundvattenrika berggrund samt tunnelbygget tas upp under moment 2, ht Här några bilder. Obs urberg här. Sprickorna är vattenförande. Se bild 19. Experimentet med sandstenens absorptionsförmåga! Alltså yngre sedimentär berggrund, ej Hallandsåsen. Hela bergmassan vattenförande. 1 m 3 sandsten kan teoretiskt innehålla 60 l vatten. Vi tänker oss ett litet lager på 100m x 1000 m x 200 m sandsten, alltså m 3 sandsten. Lagret kan hålla 60 x 20 miljl vatten = l vatten = m 3 vatten. Bäst att kontrollräkna I Sverige förbrukar generellt varje person 200 l vatten/dygn. Varför frågar alla geolärare efter var vi har sedimentär berggrund i Sverige..?

22 Efter repetition av klimatfaktorerna och utgångspunkt i ITC, kom vi fram till följande teckenförklaring till den mystiska kartan. Vi ägnade mest tid åt den centrala delen med Afrika och Europa. Man kan fortsätta försöka förstå den delen och sedan breda ut sig.

23 zoneer dominerande vinternederbörd. 4 = ingen eller ringa nederbörd

24 C.

25 Diagram 1 Diagram 3

26 zoneer

27 A = diagram 1. Regnskogsklimat under ITC B = diagram 5. Savannklimat på norra halvklotet C = diagram 2 (lite svårt kanske). Medelhavsklimat på södra halvklotet

28 Diagram 5 Diagram 2

29 C.

30 Kombinera plats med diagram PLATS A B C DIAGRAM 1 5 2

31 Vilka klimattyper är representerade nedan? Jämför platsangi- velsernamed olika relevanta kartor och sök förklaring (som läggs ut lite senare ) 1 Tropiskt regnskogsklimat. ITC vandrar men lämnar inte området helt 2. Polarklimat, norra halvkl. N Sibirien. Inger sommar, jfr nr 7! 3. Fuktigt polarklimat, södra. Lite norr om Eldslandet i södra västvindbältet 4. Varmtempererat klimat, norra. Bergen i Norge. Cyklonalnbmed kraftig orografisk förstärkning. 5. Medelhavsklimat, norra. Alger. 6. Medelhavsklimat, södra. Santiago? 7. Kalltempererat, norra. Verchoyansk i Sibirien. Jfr nr Varmtempererat, södra. Högtrycksöken S Australien

32 Forts 9. Savannklimat, södra Afrika. ITC m regntid nov-mars. 10. Varmtempererat, norra. En plats i Sahara. Ej tropiskt då temp under 18 o jan-feb (även subtropiskt ) 11. Tropiskt savanklimat norra. ITC med regntidstopp i juli.

33 Diagram 2 Diagram 4

34 Diagram 1 Diagram 2

35 9.

Relevanta dokument

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning