Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning
|
|
- Torbjörn Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Bevattning - teknik Årlig vattenanvändning i världen Bevattning globalt 280 miljoner hektar = 18 % av den odlade arealen bevattnas. Ytbevattningsmetoder >80 % Ca 40 % av livsmedelsproduktionen sker på bevattnade arealer 20 % Ca 70 % av vattenanvändningen går till bevattning (1 ton spannmål ton vatten) Överexploatering av vatten- resurser, försaltning, försumpning, låg vatteneffektivitet 70 % Jordbruksproduktionen behöver öka med 70 % till 2050 = 9,1 miljarder människor. 1
2 Lagring och distribution av vatten Cirka stora dammar => m3 Dikesgrävning 1934 Totalt finns i Sverige cirka dikningsföretag. Exempel Staffanstorp kommun Underhållet av markavvattningen är ofta eftersatt. Rensning Ytvattenhantering Täckdikning 2
3 Täckdikning Reglerbar dränering Åker, hektar Systemtäckdikat 2,7 milj. 1,2 milj. Ca 1 m Årligt behov av underhåll Funktionstid 50 år ha 100 år ha Årlig täckdikning ha Årlig täckdikning ha Reglerbar dränering Kalkfilterdiken för minskade fosforförluster Fördelar Nackdelar Förbättrad Högre kostnader vattenhushållning Mer tillsyn Högre skördar Begränsning till Mindre kväve- och relativt plana fält och fosforförluster genomsläppliga jordar 3
4 Nederbörd Bevattning vattentillgång Avdunstning = Avrinning hektar bevattnas torrår Bevattning i Sverige Cirka 100 miljoner kubikmeter vatten Cirka 5000 anläggningar % av arealen frukt, bär, potatis och grönsaker kan bevattnas mm mm mm Bevattningsmaskiner Droppbevattning Underbevattning m 3 /hektar Vatten för bevattning Större bevattningsprojekt, exempel Ytvatten ca 65 % Grundvatten ca 20 % Byggda magasin ca 15 % 1975 Sävare, R-län 12 delägare 14 km ledning 1977 Skeby, R-län Hangelösa, R-län Lönsås, E-län Everöd, L-län Dimbo, R-län. Damm, 11 hektar 10 delägare 1984 Gotland. Fyra kommunala bevattningsdammar 2002 Emåns bevattningsamfällighet >100 medlemmar 2004 Listerlandet, Blekinge 27 bevattningsdammar 4
5 Listerlandet, Blekinge Grundvattenuttag 27 st bevattningsdammar Cirka m 3 Yt och dräneringsvatten Emåns bevattningssamfällighet Bevattningsuttag kompenseras genom flödestillskott (samordnad reglering) vid lågvattenföring 22 mil lång 4500 km 2 avrinningsområde 100 dammar, 43 kraftstationer 25 reglerade sjöar >100 bevattnare Vramsåns avrinningsområde Bevattning - vattenhushållning Grödans behov Markens egenskaper Väderleken Bevattningstekniken Vattentillgången 5
6 Temperatur Instrålning Luftfuktighet Vind Vattenbalans Växttillgängligt vatten på olika jordar Transpiration Nederbörd Bevattning Evaporation Dränering Perkolation Bevattningsgivor Metoder för att bedöma bevattningsbehovet 1. Grödan 2. Marken 3. Vattenbalans Grundrotade kulturer (ex. lök, purjolök, sallat, spenat) mm IR-termometer Avdunstningsmätare Djuprotade kulturer (ex. vitkål, blomkål, morot, bönor) mm Tensiometer 6
7 Mätinstrument för vatten i marken Bevattningsprognos. Internetbaserad tjänst. Uppgifter om jordart, gröda, tidpunkt för sådd, uppkomst och bevattning matas in Bevattningsbehovet för olika fält beräknas dagligen med klimatdata från närmaste SMHI-station Vatten i rotzonen 1. Fieldscout 2. Aquaflex 3. Easy Ag 4. Delta-T Från Ekelöf, J Utvärdering av prognosmetoder för bevattning i potatis Bevattning - teknik Spridningsbilder för storspridare och ramp Släpslangsbevattning? Diker 7-8 m/sek 7
8 Underbevattning Underbevattning, Estland, 250 hektar Plana fält Hög genomsläpplighet Hög naturlig grundvattennivå Ragnabo dämme Reglerbar dränering Underbevattning Damm för dräneringsvatten Våtmark Droppbevattning Försök på Gotland Andreas Wiklund, Joakim Ekelöf Droppbevattning i potatis Bäddodling med droppbevattning 8
9 Spridningsförluster vid bevattning 1. Avdunstning från dropparna i luften 2. Vindavdrift Normal sommardag (20-25 gr, 50 % rel fukt, 2-5 m/s Varm, torr, blåsig dag (25-30 gr, 30 % rel fukt, > 5 m/s) Bevattningsmaskin, Ramp mm munstycke < 5 % < 2 % 5-(10) % < 3 % Natt, svag vind < 2% < 1% Vatteneffektivitet för olika bevattningssystem % % % 3. Förluster på grund av ojämn spridning, för stora givor, nederbörd efter bevattning etc. kan vara mycket större än de direkta spridningsförlusterna % SMHI:s klimatscenarier för år framåt i tiden 3-6 grader varmare Längre växtperiod Högre årsnederbörd Torrare somrar Klimat- och sårbarhetsutredningen: Odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet Markavvattning, invallning, dränering, bevattning 9
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet
Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3
Läs merJordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv
Jordbrukets vattenhantering i ett historiskt perspektiv Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning P E = Q 6-800 mm 4-500 mm 2-400 mm
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merTillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?
Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och bevattningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och bevattningen Hur påverkas bevattnings - anläggningarna? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merLandsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat
Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets
Läs merFramtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson
Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE Erik Mårtensson emn@dhi.se Agenda Bakgrund Klimatmodeller Framtida klimat på Kristianstadsslätten Klimat- och uttagsscenarier
Läs merHur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning
Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick
Läs merVattenhushållning i ett framtida klimat
Vattenhushållning i ett framtida klimat Abraham Joel och Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och biobaserade utveckling Globala
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merGrävd bevattningsdamm med plastduk
Grävd bevattningsdamm med plastduk Traktordragen täckdikningsplog Foto: Jens Blomquist 1 Omläggning av dikningsföretag. Matjord på ena sidan alv på andra. Laser är ett bra hjälpmedel. Viktigt att koppla
Läs merJordbruksproduktionens behov av bestående dränering
Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Ingrid idwesström Jordbruksproduktionens behov av bestående dränering Faktorer som påverkar dräneringsbehovet Effekter av dränering gpå skörden Dräneringssituationen
Läs merSvaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).
Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med
Läs merBevattning i grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Bevattning i grönsaksodling (Foto: RMV, Kristianstad) Bevattning i grönsaksodling Text: Sven-Erik Svensson, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik, SLU
Läs merA changing climate för Findus Grönsaker
A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas
Läs merTillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
Läs merBORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET. Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör. HIR Skåne
BORGEBY FÄLTDAGAR REGLERBAR DRÄNERING I EGNA LANTBRUKSFÖRETAGET Bertil Aspernäs Lantbrukare Ingenjör HIR Skåne DEN RÖDA TRÅDEN Många nyanser av Reglerbar Dränering Gård i Ragnabo Framtidstankar 5:e Generationen
Läs merRagnabo DämmeD. Ett kretsloppstänkande i vatten. Copyright Bertil Aspernäs
D Ett kretsloppstänkande i vatten Agenda Syfte med Funktioner & Begrepp Vad är? Förutsättningar för Genomförande av Kretsloppet Året runt på Ragnabo Dämme Teknik Uppföljning Diskussion om framtida möjligheter
Läs merEtt gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin
Ett gott exempel på vattensamverkan Karl W Sjölin Sölvesborgs kommun Ett gott exempel på vattensamverkan Jordbrukare Sölvesborgs kommun Grundvatten Yt- och dräneringsvatten 16 000 p +10 000 p ~7000 ha
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merAvvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Läs merJordbrukets behov av vattenförsörjning
Jordbrukets behov av vattenförsörjning Rapporten innehåller reviderade beräknings- och kunskapsunderlag som beskriver vattenbehovet för både växtodling och djurhållning. Dessa kan länen använda som underlag
Läs merNiclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton?
Niclas Hjerdt Sveriges vattenbalans nu och i framtiden: Välfyllda eller övertrasserade konton? Vattenbalansen Nederbörd Avdunstning Snö Nederbörd Avdunstning Avrinning Mark- och grundvatten Ytvatten Avrinning
Läs merFosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?
Fosforförluster från åkermark vad har hänt hur går vi vidare? Hur är anslutningen till stöd i landsbygdsprogrammet? Emma Svensson, EU-programenheten, Jordbruksverket 24 april 2018 Åtgärder med koppling
Läs merFysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket. Ingrid Wesström
Fysikaliska orsaker till dräneringsbehov i jordbruket Ingrid Wesström Jordbruksmarkens dräneringsstatus i Sverige Från början på 1800-talet till 1960 Jordbruksarealen ökade från 1,5 till 3,8 milj. ha 1
Läs merREGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING
REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING SLUTRAPPORT SLF, Projektnummer: 25-5234/01 Ingrid Wesström BAKGRUND Väl fungerade markavvattning är en grundförutsättning i
Läs merIgor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI
Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:
Läs merVärdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån
Värdering av ekosystemtjänster och samhällsnyttor i och i anknytning till Emån Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund
Läs merBevattning och växtnäringsutnyttjande
Bevattning och växtnäringsutnyttjande Bevattning och växtnäringsutnyttjande 1 Innehåll INLEDNING.............................. 3 VATTNETS KRETSLOPP - GRUNDEN FÖR BEVATTNING........ 4 Vattnet i marken.........................
Läs merProjekt Lantbruk. Rapport avseende spridning av bekämpningsmedel intill dräneringsbrunnar 2018
2018-09-11 LAN.2018.2317 Projekt Lantbruk Rapport avseende spridning av bekämpningsmedel intill dräneringsbrunnar 2018 Ystad-Österlenregionens miljöförbund Gladanleden 2, 273 36 Tomelilla, telefon: 0417-57
Läs merMänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen
Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi
Läs merOlika perspektiv på för mycket och för lite
1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merKan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter?
Kan vi undvika allvarlig vattenbrist med hjälp av föreskrifter? Konferens om vattenbristuppdragen i Kalmar 30-31 augusti 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Uppdraget
Läs merB e m ä s t r a r e g n e t utan magi
B e m ä s t r a r e g n e t utan magi Regn kan vara skillnaden på ett dåligt år och ett bra år. För många till och med på ett dåligt liv och ett bra liv. Människan har i alla tider försökt bemästra vädrets
Läs merMarkavvattning och aktuell lagstiftning
Markavvattning och aktuell lagstiftning Norra Sandsjö Bygdegård 26 september Charlotta Carlsson, Jordbuksverkets vattenenhet 2012-09-26 Vattenenheten Vattenenheten finns på tre platser Linköping Jönköping
Läs merKlimatförändringarna och vår anpassning
Klimatförändringarna och vår anpassning Hur påverkas ditt företag av ett förändrat Line klimat? Strand, HS Konsult AB Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till
Läs merTid Programpunkt Inledare
Fältforsks ämneskommitté Vatten, möte i Nässjö 8 mars 2018 Tema Bevattning Tid Programpunkt Inledare 10:15 10:30 Presentation av Ämnesgruppen Vatten. Ordförande Helena Aronsson, SLU 10:30 11:15 Bevattningsbehov
Läs merTidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd
Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merKrav på dränering vid ett förändrat klimat. 31 oktober 2018
Krav på dränering vid ett förändrat klimat 31 oktober 2018 Bakgrund Carl-Johan Rangsjö 2015-1975-2015 Lantbruksingenjör Jordbruksverket, Vattenenheten 1975-2018 Egen företagare, Jordbruk, Vindkraft Kompetens
Läs merTillstånd för bevattning
Tillstånd för bevattning Många är helt beroende av bevattning för att kunna bedriva sin verksamhet. Utan vatten blir avkastningen väsentligt lägre och i vissa fall blir den nuvarande odlingsinriktningen
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merVattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite
Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har
Läs merNästan en tredjedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. 4 av 10 planerar dikesunderhåll
JO 41 SM 1402, korrigerad version 2014-04-14 Dränering av jordbruksmark 2013 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Resultaten har ändrats på grund av att en felaktig
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merBevattningsstrategier
Bevattningsstrategier Hållbara bevattningsstrategier i ekologisk växthusodling Wim Voogt Wageningen Greenhouse Horticulture Översättning till svenska Christina Winter, Jordbruksverket Regelverk kring vattenhushållning
Läs merKlimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden
Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april
Läs merKraftsamling Växtodling. Bevattning
Kraftsamling Växtodling Bevattning Redaktör: Elin Windfäll, LRF Skåne Författare: Beatrix Alsanius, SLU Alnarp Joakim Ekelöf, SLU Alnarp Bertil Svensson, Jordbruksverket Vattenenheten Sven-Erik Svensson,
Läs merHoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras
Hoten mot marken Att bevara marken som odlingsresurs när förutsättningarna förändras Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Produktionsförmågan är god i svensk åkermark idag! - jordarna
Läs merDISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer
DISPOSITION FÖREDRAG Kvalitetskrav för Södervidinge gård, en av Odling i Balans pilotgårdar Hässleholm 1 oktober 2009 Inriktning för gården, uppbyggnad av företaget, Per Nordmark Kvalitetskrav på Södervidinge
Läs merVatten till och från markavvattningssamfälligheter
Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning
Läs merNästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras. Lite mindre täckdikad areal 2016
JO 41 SM 1701 Dränering av jordbruksmark 2016 Slutlig statistik Drainage of agricultural land, final statistics I korta drag Nästan en fjärdedel av åkermarken behöver nydräneras eller omdräneras Jordbruksverket
Läs merKonsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat
FÖRSTUDIE Konsekvenser för jordbrukets vattenanläggningar i ett förändrat klimat Dagens markavvattningsanläggningar är ofta underdimensionerade. Klimatförändringen försämrar situationen ytterligare med
Läs merHydrologi, grunder och introduktion
Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens
Läs merDränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket
Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merWHO 2017: Tobacco and its environmental impact
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact * Tobaksindustrin har negativ påverkan på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål. * För att klara FN:s hållbarhetsmål måste rökningen elimineras. Förstör jordbruksmark
Läs merFinns det vatten så det räcker?
Finns det vatten så det räcker? Foto: M. Thorsbrink Hydrotekniska sällskapets Vattendag den 1 februari 2017 Magdalena Thorsbrink, SGU Grundvattenbildning: i ca 100 400 L/m 2, per år Uttag av grundvatten:
Läs merEN KONFERENS KRING MODERN VATTENPLANERING
DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN 19 20 oktober 2011 konferens på SLU Alnarp EN KONFERENS KRING MODERN VATTENPLANERING SAMVERKAN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD FÖRORD I samhället pågår i dag en intensiv diskussion
Läs merBibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling
Bibliografiska uppgifter för Förbättrad miljö och ekonomi går att förena i potatis- och grönsaksodling Författare Rosenqvist H. Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt
Läs merVattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd
Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd
Läs merTäckdikning en viktig och lönsam investering
Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre
Läs merHur påverkas lantbruket av ett. förändrat klimat?
Hur påverkas lantbruket av ett förändrat klimat? Hur påverkas ditt företag av ett förändrat klimat? Syfte:Rusta svenska lantbrukare med kunskap, så att de kan anpassa sina företag till ett förändrat klimat
Läs merVattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken. Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund
Vattenverksamhet enligt 11 kapitlet miljöbalken Verena Danielsson och Magdalena Lindberg Eklund 2013-04-24 Vad är vattenverksamhet? (11 kap 2 MB) 1. Uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar
Läs merKlimatanpassning - i ett föränderligt klimat
David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,
Läs merBibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun
Bibliografiska uppgifter för Miljödammars funktion som kväve- och fosforfälla samt som bevattningsdamm i Sölvesborgs kommun Författare Nörregård J. Utgivningsår 21 Tidskrift/serie Examensarbeten - Sveriges
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merEkosystemtjänster och samhällsekonomi: Emån
Dricksvatten, produktion av mat och el, lekbottnar för fisk, våtmarker som renar och buffrar eller en avkopplande fiskestund i ett vackert landskap hur mycket betyder det? Vad är det värt för oss? Öka
Läs merTäckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson
Täckdikning och juridik Nässjö 2017-03-08 Tilla Larsson gällande rätt Dikningslagen 1879 Vattenlagen 1918 Vattenlagen 1983 Miljöbalken 1998 Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet markavvattning
Läs merNederbörd. VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL
Nederbörd VVRA05 Vatten 1 Feb 2019 Erik Nilsson, TVRL Innehåll Uppkomst Olika typer av nederbörd Nederbörd och vattenbalans Variation i tid och rum Mätningar och analys Uppkomst Uppkomst - Kondensering
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merVattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen?
Bosse Olofsson Vatten och miljöteknik, KTH Vattenbrist i Sverige? Hur kan forskningen bidra till lösning på vattenbristen? 2019-03-21 200 m Så såg det ut enligt SMHI och SGU när det var som värst 1961-2014
Läs merUnderlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merVad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark
Vad kan vi göra för att minska fosforförlusterna från åkermark Var är vi Vad vill vi Vad kan vi (inte) Vad gör vi (i alla fall) Martin Larsson Vattenmyndigheten Norra Österjöns Vattendistrikt / Länsstyrelsen
Läs merVad händer när vattnet tar slut?
Vad händer när vattnet tar slut? Seminarium på SIWI 1 mars 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Vattenanvändningen i Sverige I Sverige tar vi ut drygt 1 procent av
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Tillrinning. Björn Norell
Tillrinning Björn Norell Innehåll Vad är tillrinning? Mätning av tillrinning Beräkning av tillrinning Korta tillrinningsprognoser Vårflodsprognoser 1 Vad är tillrinning? Flåsjöns avrinningsområde (Ljungan)
Läs merStatsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning
1 Utkast 7.1.2016 Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om miljöersättning I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) 16, 19-23
Läs merKan vi förebygga vattenbrist?
Kan vi förebygga vattenbrist? Nationella dricksvattenkonferensen 24 oktober 2018 Susanna Hogdin, Enheten för tillsynsvägledning och miljöbalksprövning Vattenbrist = obalans mellan tillgång och efterfrågan
Läs merKort kring markavvattningsföretag. Översyn av dränering
Kort kring markavvattningsföretag Översyn av dränering Disposition i korta drag Introduktion av Pernilla Kvarmo, Carl-Johan Rangsjö och Magdalena Nyberg Kartövning hur läser man t ex täckdikningsplaner
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs merVarför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?
Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage
Läs merMätningar och Modeller. Hydrologi för länsstyrelser
Mätningar och Modeller Hydrologi för länsstyrelser Mätning av nederbörd P, T, vind P P, T Mätning av nederbörd 200 cm² SMHIs hydrologiska grundnät Nationellt stationsnät av 330 vattenföringsstationer,
Läs merFramtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län. 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län
Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län 2011-05-19 Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län Upplägg Snabb introduktion till klimat och klimatmodeller Hur tror vi att framtidens
Läs merÖversvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån
Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merInfomöten via LRF-lokalavdelningar
www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus
Läs merMorotsproduktionen i Sverige
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter
Läs merAntal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar
59 Betodling i Danmark och Sverige myter och sanningar Del 1 Sockerskördarna ligger högre i Danmark än i Sverige. Det är lika bra att få det sagt med en gång. Det är i och för sig inget konstigt med det.
Läs merBevattningsstrategier på friland
Miljömålsseminarium från miljömål till handling i yrkesmässig trädgårds- och potatisodling. 5-6 nov 2003 Bevattningsstrategier på friland Av Harry Linnér, Institutionen för markvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs mer