Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Transkript

1 Dränering och växtnäring Katarina Börling Jordbruksverket

2 Dränering och växtnäring Vad händer vid dålig dränering? Denitrifikation och lustgas Vad händer då dräneringen förbättras? Kalkfilterdiken Underhåll av öppna diken Växtnäringsåtgärder och dränering

3 Vad händer vid dålig dränering? Ytavrinning - erosion Vattenmättad mark stående vatten

4 Ytavrinning - erosion Mättad ytavrinning som samlas i kanaliserade flöden erosion De finaste och mest fosforrika partiklarna följer med Sediment i dikena har oftast högre P-AL än matjorden på fälten Ytavrinning - fosfor Raviner Rännilar Diffust flöde

5 Ytavrinning - fosfor Dåligt fungerande diken mot skogen Vatten strömmar ut över fältet - ytavrinning Marken och grödan förmår inte hålla emot Erosion partikulär fosfor

6 Stående vatten fosfor och kväve Vattenmättad mark stående vatten N 2,N 2 O Denitrifikation (kväve) Leraggregat slammas upp Makroporflöden (fosfor)

7 Stående vatten - fosfor Leraggregat slammas upp Regnvatten med låg salthalt De finaste och mest fosforrika partiklarna slammas upp Risk för förluster via dränering

8 Stående vatten - fosfor Makroporflöden Marken vattenmättad - aggregat slammas upp Vatten rinner undan - undertryck i makroporerna Vattnet transporteras snabbt i makroporerna med partiklar och fosfor De små porerna är inaktiva

9 Stående vatten - kväve Denitrifikation Syremättnad ger denitrifikation Önskvärt i våtmarker Men på åkermark förloras värdefullt kväve Ofullständig denitrifikation kan ge lustgas (N 2 O) N 2,N 2 O Lustgasbildning sker på fler sätt...

10 Lustgas bildas från kväve N 2 O NO N 2 O N 2 Ammonium NH 4 + Nitrifikation Kräver god tillgång på syre och ammonium NH 4 + Nitrat NO 3 - Denitrifikation Kräver syrefattig miljö Parametrar som påverkar: Tillgång på kväve Syretillgång och markfukt Temperatur

11 Lustgas (N 2 O) Bildas vid två olika processer: Nitrifikation: NH + 4 NO - 3 Denitrifikation NO - 3 N 2 Vid nitrifikation bildas lustgas om syretillgången är för låg Vid denitrifikationen bildas lustgas om syre tillförs Produktion av lustgas är som högst vid ca 60% vattenfylld porvolym (Wesström och Joel, 2007). N 2 O är ca 300 gånger kraftigare växthusgas än CO 2

12 Förbättrad dränering Fosfor Ökad infiltration minskad ytavrinning och erosion Minskad uppslamning av leraggregat färre partiklar i vattnet Mer vatten passerar genom en större del av jordprofilen - ökad kontakt mellan mark och vatten

13 Förbättrad dränering Kväve Mer vatten går genom profilen ökad läckagerisk Mer syre i profilen ökad mineralisering (nitrifikation) Mer nitratkväve i profilen ökad läckagerisk MEN det kan kompenseras av ökad rottillväxt kväveupptaget ökar

14 Kalkfilterdiken Strukturkalk i återfyllnadsmassorna Infiltrationen ökar Aggregat stabiliseras Mer vatten passerar genom jorden Kan minska fosforförlusterna Ska ligga tvärs lutningen för att få effekt Film på You Tube (sök på strukturkalk)

15 Underhåll av öppna diken Inte självklart hur det påverkar Vegetation i diket ger retention och denitrifikation Sediment måste på sikt tas bort Dräneringen måste fungera för produktionen Klippning av vegetation Varsam rensning vid rätt tidpunkt

16 Växtnäringsåtgärder och dränering Andra växtnäringsåtgärder som kan påverka dräneringen Våtmarker Fosfordammar Tvåstegsdiken Foton i presentationen av: Katarina Börling, Janne Linder, Anuschka Heeb, Dennis Wiström, Pernilla Kvarmo, Ronny Sköller