Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Transkript

1 Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit upp 5 kg N/ha sedan förra mätningen och fälten har tagit upp 20 kg N/ha. Totala upptaget i nollrutorna ligger i genomsnitt på 46 kg/ha medan upptaget i fälten ligger på 113 kg/ha i genomsnitt. Det börjar nu bli dags att ta beslut om eventuell kompletteringsgödsling. Veckans mätningar gjordes den 6 juni förutom Veckholm som mättes den 3 juni och Västerås som mättes den 7 juni. I Örsundsbro har vi haft problem med presenningen vid gödslingen och därför har vi avslutat mätningarna där. Det har inte kommit något regn sedan förra veckans mätning och på vissa platser börjar det bli torrt i marken. Marktemperaturen ligger på ca grader. Utvecklingen i grödan går framåt och de flesta fält är nu uppe i DC 41-45, medan några fält med tidiga sorter och gynnsamma lägen är i DC Några av fälten har redan kompletteringsgödslats och det börjar blir dags att ta beslut om eventuell kompletteringsgödsling även på övriga fält. Bild 1. Kväveupptag i nollrutor och i fält den 6 juni 2016

2 Fortsatt god mineralisering I snitt har upptaget i nollrutorna ökat med 5 kg N/ha sedan förra veckan. Det totala upptaget i nollrutorna ligger mellan 11 och 97 kg/ha. Jämfört med tidigare år så ligger det genomsnittliga upptaget i nollrutorna i samma nivå eller något högre (Bild 2). Upptaget sedan mätningarna startade i våras har varit större än föregående år. Vi ser fortsatt stora skillnader mellan olika förfrukter. Upptaget i nollrutor efter goda förfrukter är nu cirka 35 kg/ha högre än i nollrutor efter stråsäd (Bild 2). Bild 2. Kväveupptag vid olika utvecklingsstadier 2014, 2015 och Utnyttjat gödselkväve Det totala upptaget i fälten varierar mycket och ligger mellan 66 och 151 kg/ha. Differensen mellan upptag i fält och nollrutor, som kan sägas ge ett mått på upptaget gödselkväve, varierar mellan 44 och 102 kg/ha. Det motsvarar % av tillfört gödselkväve (Tabell 1). Procentsiffran för upptag av tillfört gödselkväve ger en indikation på hur mycket som återstår att ta upp för grödan. Vissa av fälten har dock redan kompletteringsgödslats och där är procenttalet därför relativt lågt.

3 10 Börje 9 Uppsala 8 Lövstalöt 7 Örsundsbro 6b Torstuna 6a Torstuna 5 Enköping 4b Svinnegarn 4a Svinnegarn 3 Enköpingsnäs 2c Veckholm 2b Veckholm 2a Veckholm 1b Västerås 1a Västerås Uppland/Västmanland, vecka 23, 2016 Tabell 1. Total kvävegiva på de olika fälten samt procentuellt upptag av gödselkväve. kg N/ha maj 26% 29% 28% 40% 38% 25% 43% 14% 36% 63% 36% 47% 06 juni 34% 54% 43% 40% 41% 25% 49% 35% 49% 75% 44% 58% Kompletteringsgödsling Det är nu hög tid att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling, för er som ännu inte varit ute. Erfarenhet från försök visar att komplettering runt DC45 ger en högre proteinhalt men kan även ge skördehöjande effekter. Det kan vara aktuellt att justera givan uppåt jämfört med den planerade givan om skördepotentialen bedöms vara god och grödan har tagit upp en stor andel av det tillförda kvävet. En justering nedåt kan vara lämplig om skördepotentialen är lägre eller om markmineraliseringen är god. Bestånden i området är ganska varierande, liksom upptaget i nollrutorna. Därför är det viktigt att justera kompletteringen jämfört med den planerade givan efter förutsättningarna på varje enskilt fält. Om det torra vädret fortsätter kan prognosen för förväntad skörd vara osäker. Nästa mätning Nästa mätning planeras måndag 13 juni.

4 Risk för kväveförluster vid kraftig nederbörd i nordöstra delen av vårt område Under några få dagar i slutet av maj kom det runt 100 mm regn på flera håll i sydöstra Norrland och nordöstra Svealand (Bild 3). Vid så stora regnmängder kan det ofta bli stående vatten på fälten och grödan kan lida av syrebrist som påverkar grödans rötter och gör att tillväxten och näringsupptaget avstannar. Men det finns även risk att kväve går förlorat framförallt i gasform till luften genom denitrifikation och på lättare jordar även genom utlakning. Det är svårt att säga hur stora förlusterna är, men i tidigare undersökningar har man uppmätt förluster på upp till 20 kg kväve per ha. Förlusterna varierar dock kraftigt inom fälten med störst förluster i områden med stående vatten under en längre tid. Var observant på hur grödan ser ut När marken blir vattenmättad brukar grödan gulna och tillväxten hämmas men det kan vara svårt att avgöra om det beror på syre- eller näringsbrist. Man kan prova att lägga ut motsvarande kg kväve per hektar i en ruta om 3*3 meter på fältet. Om plantorna repar sig snabbare i rutan kan det vara idé att kompletteringsgödsla. Kvävet behöver vara tillgängligt för grödan senast i början av stråskjutningen (DC 31-32) i korn och i slutet av stråskjutningen (DC 39) i havre för att det ska vara lönsamt att kompletteringsgödsla. Bra dränering minskar risken för förluster I och med att klimatet förändras kommer risken öka för perioder med stora nederbördsmängder under kort tid. För att minska risken att grödorna tar skada och att växtnäring försvinner i sådana lägen är det viktigt med en bra dränering. Så tänk på att underhålla befintlig dränering och fundera på om dräneringen har tillräcklig kapacitet. Bild 3. Nederbörd den 26 maj 2016 Katarina Börling och Ulrika Listh, regionkontoret i Uppsala

5 1 Västerås I Västerås är bestånden ganska olika. Fältet med ärter som förfrukt har ett mycket bra bestånd, medan beståndet med höstvete som förfrukt är ett ojämnt bestånd. Den här veckan har dock upptaget i fältet med höstvete som förfrukt ökat med över 30 kg/ha. Tyvärr saknar vi fortfarande flera grunduppgifter om dessa fält. 1a Västerås 1b Västerås Jordart Mullhalt Stallgödsel Sort Julius Julius Förfrukt ärter höstvete Sådatum ca 4 sep ca 4 sep Skott/m 2 på våren

6 1a Västerås (ff ärter) DC43, 7 juni, b Västerås (ff höstvete) DC43, 7 juni, 2016

7 2 Veckholm Juliusvetet i fält 2c var i DC 49 medan Norinvetet (2a och 2b) var i DC när mätningarna gjordes. Det gör att osäkerheten i mätningarna ökar igen i samband med axgång. Trenden är densamma som tidigare förutom att värdet på upptag i fältet 2b har ökat kraftigt sedan förra mätningen och det kan vara ett tecken på att det är en större osäkerhet i mätningarna efter axgång. 2a Veckholm 2b Veckholm 2c Veckholm Jordart ML ML ML Mullhalt Stallgödsel nej nej nej Sort Norin Norin Julius Förfrukt höstvete höstvete höstvete Sådatum 06 september 06 september 12 september Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 8 ton/ha 8 ton/ha 8 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 11 april juni

8

9 2a Veckholm (ff höstvete) DC53, 3 juni b Veckholm (ff höstvete) DC57, 3 juni c Veckholm (ff höstvete) DC49, 3 juni 2016

10 3 Enköpingsnäs I Enköpingsnäs hade Norinvetet kommit upp i DC 57 när mätningarna gjordes vilket gör att osäkerheten i mätningarna ökar igen i samband med axgång. 3 Enköpingsnäs Jordart ML Mullhalt 2 Stallgödsel nej Sort Norin Förfrukt träda svart Sådatum 12 september Skott/m 2 på våren 870 Förväntad skörd 8 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 13 april Enköpingsnäs (ff svartträda) DC 57, 6 juni 2016

11 4 Svinnegarn I Svinnegarn har fälten relativt lika förutsättningar men vi kan se en förfruktseffekt där upptaget i nollrutorna skiljer mer än 40 kg/ha mellan de olika fälten. Även i fälten skiljer kväveupptaget och bestånden en hel del mellan de olika förfrukterna. Här kommer ytterligare en komplettering att göras så småningom med N-sensor. 4a Svinnegarn 4b Svinnegarn Jordart ML ML Mullhalt Stallgödsel Rötslam Rötslam Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 02 oktober 02 oktober Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 7 ton/ha 7 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 15 april maj 45 45

12 4a Svinnegarn (ff höstvete) DC 43, 6 juni a Svinnegarn (ff ärter) DC 41, 6 juni 2016

13 5 Enköping I Enköping är trenden samma som förra veckan. Ingen ytterligare mineralisering har skett i nollrutan så fältet är helt beroende av det tillförda gödselkvävet. 5 Enköping Jordart mmh SL Mullhalt 4,6 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstvete Sådatum 04 oktober Skott/m 2 på våren 960 Förväntad skörd 6,8 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 01 april maj 60 5 Enköping (ff höstvete) DC 43, 6 juni 2016

14 6 Torstuna Det är relativt stor skillnad på bestånden på de olika fälten i Torstuna även om förutsättningarna på de båda fälten är likartade förutom förfrukten. Upptaget i 6a har dock ökat väsentligt sedan förra mätningen. 6a Torstuna 6b Torstuna Jordart ML ML Mullhalt mmh mmh Stallgödsel nej nej Sort Julius Julius Förfrukt höstvete ärter Sådatum 04 oktober 04 oktober Skott/m 2 på våren Förväntad skörd 6,5 ton/ha 6,5 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 21 april

15 6a Torstuna (ff höstvete) DC 43, 6 juni b Torstuna (ff ärt) DC 43, 6 juni 2016

16 8 Lövstalöt I Lövstalöt har mineraliseringen gått trögt den senaste tiden. Upptaget i fältet fortsätter dock och hade ökat med 12 kg/ha sedan förra mätningen. 8 Lövstalöt Jordart ML Mullhalt 0 Stallgödsel 0 Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 10 september Skott/m 2 på våren 887 Förväntad skörd 7,5 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 16 april Lövstalöt (ff höstraps) DC 41, 6 juni 2016

17 9 Uppsala Fältet i Uppsala är frodigt och även nollrutan har ett högt upptag på nästan 90 kg/ha. 9 Uppsala Jordart ML Mullhalt 3 Stallgödsel nej Sort Julius Förfrukt höstraps Sådatum 08 september Skott/m 2 på våren 1027 Förväntad skörd 7,5 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 04 april Uppsala (ff höstraps) DC45, 6 juni 2016

18 10 Börje I Börje har nollrutan inte tagit upp något mer kväve sedan förra mätningen, medan fältet har tagit upp drygt 10 kg/ha. 10 Börje Jordart ML Mullhalt 3,9 Stallgödsel nej Sort Olivin Förfrukt höstvete Sådatum 21 september Skott/m 2 på våren höstvete Förväntad skörd 7,5 ton/ha Kvävegödsling (kg N/ha) 15 april Börje (ff höstvete) DC 41, 6 juni 2016