Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Transkript

1 Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också ett beslut. Att göra samma som grannen är ett beslut. Att göra och följa en växtodlingsplan enl. SJV standardnormer är ett beslut. Att försöka anpassa kvävegödslingen till årets behov i det enskilda fältet kräver aktuellt beslutsunderlag. Oavsett hur starkt eller svagt underlag vi tycker att vi har måste vi fatta beslut. Varför inte försöka skaffa så bra underlag som möjligt! 2 1

2 Modell SJV, rek kg N/ha Optimal N-giva, kg/ha Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Beräknat optimal N-giva i förhållande till skörd vid optimum, Höstvete 64 försök M3-2278, y =.142x R² = Skörd vid optimal gödsling 3 Kväveförsöken ger vägledning! Höstvete. Rekommenderad giva, Jordbruksverket, justerad för skörd, förfrukt, stallgödsel och mullhalt, i jämförelse med optimal giva. Höstvete 61 försök y =.2833x R² = Optimal giva kg N/ha alla försök stallgödselg '1:1 4 2

3 Modell SN, rek kg N/ha Modell SN, rek kg N/ha Beräknad optimal giva utifrån skörd och SNvärde i DC 37 i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök y =.6846x R² = Optimal giva kg N/ha alla försök Stallgödselg '1:1 5 Beräknad optimal giva utifrån skörd och SNvärde i DC 37 i ogödslad ruta, Höstvete 61 försök Optimal giva kg N/ha '1:1 År 28 År 29 År 21 År 211 År

4 Opt N-giva Kvävegödsling Höstvete Bjertorp 214 -N rutor anläggs vid första gödsling Rak första giva ca 6 kg N beroende på tidpunkt Andra giva ev. med N-Sensor och om det finns tunna fläckar eller större variationer i kväveupptag ca 12 6 kg som max beroende på: om förfrukten är stråsäd och bra bestånd ca totalt 16 kg N i första och andra giva tillsammans om förfrukten är oljeväxter, åkerböna etc. ca totalt kg N i första och andra giva tillsammans -N rutor mäts med handburen N-Sensor för att få ett SN-värde i DC 37 Tredje giva vid DC bestäms med -N ruta. samt ev. N-tester för att bedöma ev. förluster. Behov totalt som foder el utsäde kg N/ha , x skörd i ton 2,25 x SN i -ruta ex vid 8 ton skörd = , x 8 2,25 x 15 = 184 vid SN 15 ex. vid 8 ton skörd = , x 8 2,25 x 5 = 16 vid SN 5 Behov totalt som brödvete kg N/ha ,8 x skörd i ton 2,34 x SN i -ruta ex. vid 8 ton skörd = ,8 x 8 2,34 x 15 = 193 vid SN 15 Skördenivån bestäms via skördestatistik och med tummen och pekfingret Tredje givan varieras med N-Sensor för att ta hänsyn till delar med större el. mindre kvävemineralisering alt. delar med svagt bestånd och är totalt ca -6 kg N. SN-värde i -N ruta i höstvete på Bjertorp har varierat mellan 15 6 mellan år, fält och förfrukt Totalt kan variation mellan fält och inom fält ge en variation mellan ca 2 kg N / ha i höstvete. 7 Kväveförsöken ger vägledning! Havre Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, Kreaturslös drift Förfrukt stråsäd, Lerjord y =.99x R² = Skörd vid optimum 8 4

5 Opt N-giva Kväveförsöken ger vägledning! Havre Havre, Optimal kvävegiva, 2 försök M3-2279, 27-21, y = x R² = N-giva modell rev SN, skörd N-giva = * skörd 3 * SN DC Kvävegödsling Havre och Korn, Bjertorp 214 -N rutor anläggs vid kombisådden Rak kombisådd giva ca. 8 kg N beroende på förfrukt mm -N rutor mäts med handburen N-Sensor för att få ett SN-värde i DC Andra giva vid DC bestäms med SN-värde -N ruta samt ev. N-tester för att bedöma ev. förluster. Behov totalt kg N/ha = x skörd i ton 3 x SN i -ruta ex. vid 6,5 ton skörd = x 6,5 3 x 1 = 133 vid SN 1 Skördenivån bestäms via skördestatistik och med tummen och pekfingret Andra givan varieras med N-Sensor för att ta hänsyn till delar med större el. mindre kvävemineralisering. I korn kan alternativt andra givan bestämmas med maltkornskalibreringen. SN-värde i -N ruta i korn och havre har varierat mellan 7 24 mellan fält och förfrukt år

6 Ingemars slutsatser om kväveanpassning Det finns mycket information att hämta i Sverigeförsökens material. Men vi gör inte försöken för att få reda på hur det var utan för att få en idé om hur vi skall göra i framtiden. Sluta fokusera på skördenivå som orsak till variation i optimal giva. Jobba med att få grepp på kväveleverans från mark det enskilda året och ev. förluster av gödselkväve. Växtodlingsplanen är mer att betrakta som en inköpslista än ett gödslingsråd. Inget redskap ger enskilt alla svar. Använd flera! Använd dessutom gärna huvudet! Vi kan göra mera än vi tror om vi bara vill! Om man vill ha enkla svar Välj en inomhussport! 11 6