Kväve i höstvete 2013
|
|
- Ola Ivarsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne
2 Organiskgödsel till Höstvete
3 Försöksutförande Kvävestege kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält april, mars, april T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög maj, april, maj
4 Försöksutförande Kvävestege kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög.
5 Mål: Kväveutnyttjande Målet med försöket är att veta vilket kväveutnyttjande vi kan räkna med vid spridning. Kväveutnyttjandet räknas ut genom att jämföra skörden i stallgödslat led med skörden i mineralgödslat led. Detta förhållande anges MFE Mineral Fertilizer Equivalent. i internationell skrift och förslag är att det svenska namnet blir Mineralgödselvärde.
6 Mineralgödselvärde Flytgödsel från Slaktsvin Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 115% 128% 80% 97% 83% 80% 78% 81% 88% 97% 86% 73% 74% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Mineralgödselvärde i % av ammoniumkväve
7 Mineralgödselvärde Fastgödsel Slaktkyckling Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 49% 50% 30% 41% 41% 37% 28% 31% 36% 32% 35% 25% 17% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Mineralgödselvärde i % av totalkväve
8 Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren.
9 Försök Sort-Kväve
10 L Axeltitel Bollerup 2015 skörd och optimum Skörd Bollerup Praktik Mariboss Cumulus Brons Kväveoptimum Axeltitel
11 Axeltitel L skörd 2015, Klagstorp Skörd Klagstorp Cumulus Brons Praktik Mariboss Kväveoptimum Axeltitel
12 Kväveoptimum Sammanställning Plats Sort Kväveoptimum skörd vid optimum Proteinhalt vid optimum Stärkelsehalt vid optimum Låg Mariboss ,0 71,0 Mineralisering Praktik ,9 71,9 Cumulus ,4 72,9 Hög Mariboss ,2 70,4 Mineralisering Praktik ,6 72,0 Cumulus ,1 72,8
13 Gödslingsstrategier i Höstvete 2017
14 Höstvete 2017 Sort Optimal N-giva brödvete kg/ha Skörd vid optimum kg/ha Protein vid optimum % i ts N-skörd i 0-led kg N/ha Halland Harplinge Ceylon ,0 28 Västergötland Lidköping Brons ,0 49 Västergötland Grästorp Reform ,8 49 Skåne Ängelholm Ellvis ,6 57 Skåne Lund Norin ,2 66 Västmanland Västerås Julius ,0 70 Uppsala Enköping Norin ,0 107 Östergötland Linköping Julius ,0 87 Närke Örebro Reform ,0 53 Kalmar Mörbylånga Julius ,2 116 Skåne Hammenhög Praktik ,3 81
15 Kan vi förutsäga optimal giva? Kväveupptag i DC 37 i 0-ruta enligt N-sensor Rek. N-giva N-sensor och skörd Optimal N-giva i försöket Harplinge Lidköping Grästorp Ängelholm Lund Västerås Enköping Linköping Örebro Mörbylånga Hammenhög
16 6 försök 2017 Tidpunkt för komplettering
17 Sortanpassad kvävegösling 2017
18 L7-150 Sortanpassad kvävegödsling i höstvete Skörd kg/ha Torp Hereford Mariboss Brons Reform Linus Julius Ellvis Praktik Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
19 L7-150 Sortanpassad kvävegödsling i höstvete 13,0 12,5 12,0 Brons har svårt att komma upp i proteinhalt Protein % av Ts Praktik Linus Ellvis Julius Reform Brons 11,5 11,0 10,5 Hereford Torp Mariboss 10,0 9,5 9,0 8, Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford
20 L försök 2017 Sverige 350 Brödvete optimum Optimal kvävegiva Linus, Praktik och Julius Högproteinsorter! Samma proteinhalt oavsett avsättningsmål , , ,5 Ellvis, Reform och Brons 11 Mellanproteinsorter Variation i proteinhalt beroende på avsättningsmål Ellvis Reform Praktik Brons Julius Linus Fodervete Brödvete proteinhalt Brödvete proteinhalt fodervete 10,5
21 försök 2017 Vete till eget foder Gödsla fodervete till egna djur som kvarnvete! 350 Optimal kvävegiva Värdeökning 5 öre , , , , ,5 0 Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Fodervete Fodervete eget proteinhalt Foder eget proteinhalt fodervete 10
22 L7-150 Proteinhalten visar på optimal giva Proteinhalt vid optimum Hög-proteinsorter 11,5-12,5 % Medel-proteinsorter 10,5-11,5 % Låg-proteinsorter 9,5-10,5 % Högre proteinhalt om gödslingsstrategi med sent kväve Hög-proteinsorter: Praktik, Julius, Linus Mellan-proteinsorter: Reform, Brons, Ellvis Låg-proteinsorter: Mariboss, Torp, Hereford
23 6 försök 2017 Kr/kg Fodervete 1,41 Stärkelsevete 1,48 Brödvete 1,52 Torkn., transport mm 0,25 N-pris 10,13 Netto och optimal kvävegiva Linus bäst Brödvete Eget foder Foder avsalu Torp Stärkelsevete bäst ekonomi Optimalgiva till ekonomi Optimal- till Netto (kg brödsäd stärkelsevete giva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr/ha) Optimalgiva (kg N/ha) Netto ekonomi (kr/ha) N/ha) ekonomi (kr) Ellvis Reform Torp Mariboss Praktik Brons Julius Linus Hereford Protein 5 öre
Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne
Sortanpassad kvävegödsling Mattias Hammarstedt, HIR Skåne 0708-94 53 56 Mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se L7-150 Sortanpassad kvävegödsling till Höstvete L7-150 Proteinhalten visar på Optimalgiva
Sortanpassad kvävegödsling
Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara
Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn 2016 Ingemar Gruvaeus, Yara 2 3 Kväve till höstvete, L3-2299, 2016 L3-2299, Kväve till höstvete, Försöksplan Led Tidig giva Huvudgiva DC 37-39 Totalt kg N/ha
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan
Vi ser ingen omkullkastning av sorternas
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete
Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla
Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla 2018-01-12 Skördeutveckling i Sverige 2 Skörd, kg/ha 8000 7000 6000 5000 4000 3000 Skörd, Sverige 1965 2017,
Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård
Anpassad kvävegödsling Gunilla Frostgård Anpassad kvävegödsling kräver engagemang och eftertanke! Vi vet att: Höga skördar och liten miljöpåverkan går att kombinera! Vi vet att Gödslingsbehovet varierar
Kvävepass med Gunsorna
Kvävepass med Gunsorna Låga proteinhalter i korn och vete - Hur skulle vi ha kvävegödslat? Kvävestrategier i höstvete och vårkorn i södra Sverige (L3-2290 och L3-2291) Gunnel Hansson, HIR Skåne Gunilla
N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290
Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290 Gunilla Frostgård Tre år, 40 försök L3-2290, kvävegödsling till höstvete Inledning 3 Speciella år - dvs helt normala Stor variation i skörd, proteinhalt
Kvävestrategi i höstvete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Markens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Kvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Kvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Organiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar M3-2278 Optimala kvävegivor varierar från 129 till 234 kg kväve. Skördarna har varierat mellan cirka
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård
Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har
Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:
Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004
Kvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Utnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte Linköping
Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20180206 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ämneskommitté Odlingsmaterial
Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Markens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Kväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se
Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,
Kvävestrategier i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser
Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Utsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete. under olika odlingsförutsättningar. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Det är stor variation mellan olika platser i optimal kvävegiva i höstvete även om skördenivån
Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser
Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa
Gödsling i varje sort VÄXTNÄRING
Sortanpassad kvävegödsling till maltkorn Mattias Hammarstedt, mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se, HIR Skåne AB Magnus Nilsson, magnus.nilsson@hushallningssallskapet.se, Hushållningssällskapet
Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse
Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Nu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 24 2017 Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax Höstvetet håller nu på att gå i ax på de flesta håll. Det gör att vi får färgskiftningar
Kvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Proteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Kväveform i höstvete Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg
Kväveform i höstvete 2016 Anna-Karin Krijger Försöksledare Hushållningssällskapet Skaraborg Bakgrund Sverigeförsöken har provat effektiviteten hos olika gödselmedel, L3 2300 Kvävet har tillförts som nitrat,
Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Varmt väder och högt upptag senaste veckan
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor
Ganska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar Johanna Wetterlind, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara Optimal kvävegiva varierar mycket både mellan år och
Det varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera
Varmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Långsam plantutveckling och litet kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.
Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Reform och Linus är mycket intressanta sorter för brödveteproduktion.
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Kväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 21 215 Kväveupptaget fortsätter med god fart Denna vecka kan vi presentera resultat från mätningar i Örebro och Södermanland. Tyvärr lyckades
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18
Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget
Organiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 2, 215: Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve Veckans mätning, 8 maj, visar att veteplantornas är i stadie DC 31-32. Upptaget av kväve har ökat den
Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult anders.ericsson@hushallningssallskapet.se Höstvete Torp är det högst avkastande fodervetet sett till hela området. Hereford och Mariboss är fortsatt
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson
Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:
Fina höstveten och varierande kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 17, 15: Fina höstveten och varierande kväveupptag Generellt ser höstvetet i området mycket bra ut och kväveinnehållet i grödan ligger ganska högt jämfört
Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält
Till hemsidan Prenumerera : Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält Utvecklingen har gått relativt fort denna vecka och utvecklingsstadierna i fälten varierar mellan DC 43-59. Trots det varmare vädret
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet
Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också
Fortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,
Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök Ingemar Gruvaeus, Yara, 20190115 Maltkornsmästaren Högsta kvalitetskorrigerade intäkt vinner! Att träffa rätt med kvävegödslingen borde vara en nyckelfråga
Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Kväveupptaget har tagit fart
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 19-20 2015 Kväveupptaget har tagit fart Tredje mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län den 8 och 11 maj visar
Årets kvävemätningar har startat
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 19-2019 Årets kvävemätningar har startat Vi har nu börjat mäta kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält i Kalmar, Östergötlands och Södermanlands län.
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB anders.ericsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Höstvete Linus och Reform är mycket bra sorter för brödveteproduktion. Brons, Julius
Varmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De
Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av