Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Transkript

1 Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren. 1

2 Bakgrund Försöksutförande Kvävestege kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält april, mars, april T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög maj, april, maj 2

3 Försöksutförande Kvävestege kg N/ha Vid T1 lades 60kg N komplettering vid T2 Flytgödsel T1 eller T2 Kycklinggödsel T1 eller T2 T1 = När våren börjar, möjligt att köra med tunna i fält. T2 = Dc 30, dvs ungefär när veten är 10 cm hög. Mål: Kväveutnyttjande Målet med försöket är att veta vilket kväveutnyttjande vi kan räkna med vid spridning. Kväveutnyttjandet räknas ut genom att jämföra skörden i stallgödslat led med skörden i mineralgödslat led. Detta förhållande anges MFE Mineral Fertilizer Equivalent. i internationell skrift och förslag är att det svenska namnet blir Mineralgödselvärde. 3

4 Mineralgödselvärde Metodik Kvävestegen i Försöket ger en kurva Kurvan ger en formell y = -0,0438x ,129x ,1 R² = 0,9968 Med formeln räknas N-givan av handelsgödsel som hade gett samma skörd som de organiska leden fram Genom att dividera vad som tillförts enligt analys med Det framräknade värdet, får vi fram Mineralgödselvärde eller enklare uttryckt kväveutnyttjande EX. Kycklinggödsel gav 6760kg kärna Via formlen motsvarar det 69 kg N i handelsgödsel Enligt analys: 71,4kg N Enligt formel: 69kg N Mineralgödselvärde: 69/71,4 = 96,7% Mineralgödselvärde Flytgödsel från Slaktsvin Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 115% 128% 80% 97% 83% 80% 78% 81% 88% 97% 86% 73% 74% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Mineralgödselvärde i % av ammoniumkväve 4

5 Mineralgödselvärde Fastgödsel Slaktkyckling Tidpunkt 1 Tidpunkt 2 49% 50% 41% 41% 30% 37% 31% 36% 32% 35% 28% 25% 17% Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Österlen Söderslätt Mineralgödselvärde i % av totalkväve Väderanalys Fastgödsel från Slaktkyckling Stor Spridning i Mineralgödselvärde mellan åren nästan 50% effekt 2013 bara 17% effekt Varför! Kan vi hitta orsaken i väder skillnader mellan åren. Hypotes Bäst effekt vid fuktig väderlek och varmt väder under sommaren, flera regndagar. 5

6 Väderanalys Väderdata 2011 och Spridningstipunkt T1 T2 T1 T2 Datum för spridning 11-apr 05-maj 18-apr 16-maj Datum för att uppnå 450 daggrader 30-maj 11-jun 02-jun 18-jun Jordtemp spridningsdagen 12 C 10 C 8 C 10 C Lufttemp Spridningsdagen 16 C 17 C 9 C 15 C Solighet 50% 100% 0% 90% Från första spridningsdag+2 månader Medel temp 10,4 13,0 11,2 11,8 Medel max temp 14,8 17,3 16,0 16,8 Medel min temp 5,8 7,9 5,8 6,2 Nederbörd ack: 65,4 89,6 113,2 145,4 Dagar med nederbörd % dagar med nederbörd 27,4% 36,8% 43,5% 49% MFE av total kväve 49% 41% 32% 17% Mineralgödselvärde Tidigare norm: Svinflytgödsel Tidig vår: 65% av ammoniumkväve Sen Vår: 70% av ammoniumkväve Kycklinggödsel Spridning vår i växande gröda 80% av Ammonium kväve Försöken ger stöd för att ändra till 80% av ammoniumkväve. Försöken ger inte stöd för att ha uppdelning på Tidpunkt. Försöken ger stöd för att ändra till 130% av ammoniumkväve. Bättre att använda % av totalkväve. Värdet blir då 30% 6

7 Känslighetsanalys, Svinflyt Vad händer om vi räknar med 90% effekt men når 75%. Svinflytgödseln innehåller 2,8 kgn/ton Ger ett kväve tapp på 10,5 kg N/ha. Siktade på 170 kgn/ha 2011 Tappade 236 kg/ha 2012 Tappade 248 kg/ha 2013 Tappade 15 kg/ha Om man har kommit rätt i N-givan i förhållande till optimum är påverkan liten. Medan den blir stor om man är fel i förhållande till optimum Känslighetsanalys, Kycklinggödsel Vad händer om vi räknar med 30% effekt men når 20%. Totalkväve innehåll 26 kg/ton Ger ett kväve tapp på 10,5 kg N/ha. Siktade på 170 kgn/ha 2011 Tappade 236 kg/ha 2012 Tappade 248 kg/ha 2013 Tappade 15 kg/ha Om man har kommit rätt i N-givan i förhållande till optimum är påverkan liten. Medan den blir stor om man är fel i förhållande till optimum 7

8 Restkväve Resultat Rest kväve Efter skörd togs det ut N-Min analyser i 0-30 och cm. 4,0 Restkväve i Ogödslat 0-60 cm 28,9kg/ha. Diagrammet anger differans mot ogödslat. 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 1 Ogödslat 3 NS N 5 Flytgödsel slaktsvin - T1 6 Flytgödsel slaktsvin - T2 7 Kycklinggödsel -8 Kycklinggödsel - T1 T2-2,0-3,0-4,0 Utblick på andra försök 8

9 Sammanställning danska försök - Kycklinggödsel Torkild Birkmose, Agrotech, Skejby Danmark Sammanställt 21 danska försök 12 i vårsäd 9 i höstvete Gödseln har spridits för hand på 30m2 rutor. Handelsgödselstege. Kycklinggödsel höst och vår. Samma upplägg som M Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year 2011 Resultat Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year

10 Nitrogen effects of poultry manure to winter wheat and spring barley Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, NJF Report vol7 No8 Year 2011 Svenska resultat Resultat från fältförsök i havre Lanna, Västergötland och Lilla Böslid, Halland Vinass Kycklinggödsel Biogödsel Pelleterad köttbenmjöl Nötflytgödsel Svinflytgödsel Mineralgödselvärde, % av total N Källa: Sofia 18 juni Delin, SLU Skara 10

11 Danskt försök - Svin flytgödsel Torkild Birkmose, Agrotech, Skejby Danmark Slutsatser God kväveeffektivitet, små ammoniakförluster och bra skördeutbyte vid gödsling mellan ca 15 februari till 1 maj Frusen jord ökar risken för avrinning, ammoniakförluster och brännskador på grödan Högt utbyte får man om gödseln sprids på mornar med frost som precis bär och som sedan tinar under dagen så gödseln kan tränga ner i marken Udbringning af gylle til vinterhvede sent vinter eller tidligt forår Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, Planteavlsorientering Nr , 2007 Skördeutbyte för höstvete beroende av gödslingstidpunkt Källa: Udbringning af gylle til vinterhvede sent vinter eller tidligt forår Torkild Birkmose, senior adviser, AgroTech, Skejby, Denmark, Planteavlsorientering Nr ,

12 Tekniker för ökad kväveeffektivitet Vad har vi för möjligheter att öka kväveeffektiviteten i den organiska gödsel som körs? Surgörning av gödsel Mätning av ammoniakavgång vid spridning av svinflyt och nötflyt. 5 försök i Foulum, Danmark Referens; slangspritt. Lägre förlust om försurningen gjorts på gård, troligen på grund av ett lägre ph. Likvärdig effekt som nedmyllat! Acidification of animal slurry and succeeding effect on ammonia emissionfollowing land spreading Assistant professor, Tavs Nyord, Faculty of Science and Technology, Aarhus University, Blichers Allé 20, 8830 Tjele, Denmark. Tavs.nyord@agrsci.dk 12

13 Effekt av Försurad flytgödsel Sammanställt 17 försök i danmark I genomsnitt har kväveutnyttjandet ökat med 14% över dessa försök. Lägre ph ger mer ammonium och mindre ammoniak. Virkningen af forsuret gylle på udbytte og kvalitet Specialkonsulent Torkild Birkmose Videncentret for Landbrug, Planteproduktion. Plantekongress 2011 Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4 -N) av flytgödsel från slaktsvin, vid spridning i höstvete på våren. Räkna med 30% kväveutnyttjande (tot-n) vid spridning av fastgödsel från slaktkyckling i höstvete på våren. Det finns tekniker för att öka kväveutnyttjandet! 13

14 Tack till: The ABSOLUT Company SBI Trading Svensk Fågel & Skåneförsöken för finansieringen! Mattias Hammarstedt , 14