Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping"

Christian Jan Åström
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

2 Växtnäringsförluster

3 Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet!

4 Kväve ett svårfångat näringsämne Försvinner i form av: NH 3 (ammoniak) NO - 3 (nitrat) NO x (kväveoxider) N 2 O (lustgas) N 2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav,

5 Vad händer i atmosfären? Utsläpp: Reagerar med: Omvandlas till: NH 3 H 2 O NH OH - NO x O 2, H 2 O HNO 3 H + + NO - 3 SO 2 O 2, H 2 O H 2 SO 4 2H + + SO 2-4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) NH 4 NO 3, (NH 4 ) 2 SO 4 I marken: NH O 2 NO H + + H 2 O (nitrifikation)

nu Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medelvärden

6 Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar Källa: Miljömålsportalen, Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medelvärden baserat på mätningar i krondroppsnätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011)

7 Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), Mätningar inom Krondroppsnätet EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och Källa: KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012)

Krondroppsnätet EMEP, LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och

10 Ammoniakavgången i siffror Totalt ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra, knappt ton 2011) Jordbruket står för nästan 88 % ( ton) Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jordbruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket

11 Det innebär att 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 383 Mkr per år (räknat på kvävepriset 11 kr/kg) På gårdsnivå: 18 kr per ton stallgödsel 455 kr per ha stallgödslad åkermark

383 Mkr per år (räknat på kvävepriset 11 kr/kg) På

12 Ammoniakavgång källor och trender Källa: SCB

13 EU:s takdirektiv (NECD) Sveriges åtaganden Förorening Utsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2011, tusen ton Ungefärlig utsläppsminskning , % Svaveldioxid, SO Kväveoxider, NOX Ammoniak, NH Flyktiga organiska ämnen, NMVOC Källa: Naturvårdsverket,

Svaveldioxid, SO 2 67 30 71 Kväveoxider, NOX 148 146 46 Ammoniak, NH 3 57 52 5

14 Ammoniakavgång var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2011 fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen,

15 Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt ph genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid

16 Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare m 3 Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 år) Värdet av sparat kväve Minskad spridningskostnad Summa besparing, kr/år Investeringsutrymme, kr Flytande plastduk (10 år) Värdet av sparat kväve Ökad spridningskostnad Summa besparing, kr/år Investeringsutrymme, kr (4 m djup behållare, N-pris 11 kr/kg, ränta 4 %, spridningskostnad 22 kr/m 3 )

Investeringsutrymme, kr 126 000 130 000 267 500 Flytande plastduk (10 år) Värdet av sparat kväve 8 045 8 375 20 790 Ökad spridningskostnad -1 650-1 650-1

17 7 tips för minskad ammoniakavgång 1. Anpassa fodret till djurens behov 2. Vid ny-, till- och ombyggnad välj i första hand flytgödselsystem 3. Rensa urindräneringen regelbundet 4. Sänk temperaturen i stallet 5. Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djupströsystem 6. Täck urinbehållaren 7. Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt

Rensa urindräneringen regelbundet 4. Sänk temperaturen i stallet 5.

Relevanta dokument

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till