Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning
|
|
- Filip Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 k7soxnox, , Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter diskuteras hur vi påverkar miljön genom utsläpp av försurande och gödande ämnen. Hydrosfären Det mesta av vattnet i hydrosfären är saltvatten, men icke desto mindre finns betydande lager av sötvatten i form av exempelvis grundvatten, F7.2. Även om det finns stora sötvattenlager så är det det hydrologiska kretsloppet som begränsar vattentillgången på lång sikt. Vatten avdunstar, bildar moln och regn, och en del regnar ner på land där salter i markvattnet lakas ut och där nya salter tillkommer genom vittring. Dessa vattenlösliga ämnen från marken gör att vatten i vattendrag och sjöar kan få en annan saltsammansättning, F7.3 (=j3.20). Regnvatten innehåller i stort sett samma salter som havsvatten men bara en 5000-del. Droppar som bildas av havsvatten (spray) avdunstar och bildar små luftburna saltpartiklar och dessa löses i regnvattnet vilket förklarar varför regnvatten har samma saltsammansättning som havsvatten. Havets saltsammansättning har varit konstant i uppemot en miljard år, dvs. det råder balans i bortfört och tillfört. En viktig egenskap hos vatten är att det är tyngst vid 4 C, F C är alltså normalt temperaturen i botten på svenska någorlunda djupa sjöar. På sommar och vinter fås stabil skiktning, men på vår och höst fås en omblandning, F7.5 (=j3.24). Men detta gäller inte saltvatten, F7.6. I havet är salthalten 3,5%, vilket ger maximal densitet vid fryspunkten, c:a -1,9 C. Djuphaven är kalla, runt 2 C, F7.7. Hälften av havens ytvatten har en årsmedeltemperatur över 20 C, men trots detta är medeltemperaturen i haven endast 3,5 C. Kallt bottenvatten tillförs från norra och södra ishavet. Vid Island finns ett gigantiskt "vattenfall" (under vattnet) där tungt vatten (kallt, hög salthalt) rasar ner i djuphavet, F7.8. Detta har stor betydelse för klimatet i Europa, genom att det bildas en motriktad ytlig ström, Golfströmmen. Troligtvis är Nordeuropa ungefär 6 C varmare på grund av denna. Denna tillförsel av kallt vatten syresätter djuphaven, och även ytvattnet är normalt väl syresatt (genom fotosyntesen). Det är gott om både O 2 och CO 2 (i första hand i form av HCO 3 - ) i havet. Haven är mycket djupa och har ett medeldjup på 3700 m, F7.9. Trots att havsytan är mer än dubbelt så stor som landytan är havens produktion av biomassa betydligt mindre - kanske en tiondel av produktionen på land. Det är stor skillnad mellan olika områden främst beroende på tillgången av närsalter. Havet löser CO 2 i form av karbonater, eftersom havet är svagt basiskt (ph = 8,2), F7.11. Mängden karbonater i havet motsvarar 50 ggr mängden CO 2 i atmosfären. Havet är därför en koldioxidsänka och en stor del av människans utsläpp, 85%, förväntas lösa sig i havet. Men tyvärr är detta en process som kommer att ta många hundra år då omblandningen i haven är mycket långsam. Idag hamnar hälften av människans CO 2 -utsläpp i atmosfären, drygt hälften av den CO 2 som inte hamnar i atmosfären löses i haven, F7.12. Resten, runt en femtedel av utsläppen eller 4 miljarder ton CO 2, vet man faktiskt inte säkert vart den tar vägen, men man tror att mycket binds i mark och växtlighet på norra halvklotet.
2 Försurning Som tidigare nämnts är marken en mycket viktig och begränsad resurs. Om femtio år är den tillgängliga marken per människa ungefär en hektar i genomsnitt, vilket är ungefär 1½ fotbollsplan. Från marken skall vi få vår mat, vårt papper, vårt virke, vår bomull, vår energi (?), och marken skall också räcka till alla andra användningsområden som skolor, bostäder, sjukhus, vägar osv. Dessutom skall det finnas goda naturmiljöer för den ekologiska mångfalden kan fortleva. Marken är därför viktig att vårda både som produktionsresurs och som naturmiljö. För närvarande är nog försurningen ett av de viktigaste hoten mot marken i Sverige. Tidigare har försurningen förknippats med svavelutsläpp från förbränning av kol och olja. Idag har svavelutsläppen minskat mycket och det har gjort att nedfallet av försurande ämnen har minskat. Men trots detta är inte faran över, och det beror till stor del på svårigheterna att minska utsläppen av försurande kväveoxider från dieselfordon. Därmed har försurningen en viktig koppling till fordonsindustrins arbete med att minska emissionerna. Innan försurningen diskuteras är det lämpligt med en mycket kort repetition av begrepp som syra, bas, ph och buffert, F7.13, F7.14, F7.15. Med buffertverkan menas närvaro av ämnen som gör att ph ändras långsamt när man tillsätter syra. När bufferten är förbrukad faller dock ph snabbt. (Se också F7.21 nedan.) De gasemissioner som ger upphov till försurning är svaveldioxid, SO 2, och kväveoxider, NO x (dvs. NO och NO 2 ). SO 2 oxideras i luften till SO 3 som med vatten bildar svavelsyra, H 2 SO 4, en mycket stark syra som avger båda sina protoner även vid lågt ph. Svavelsyran löser sig i vatten och deponeras med regn eller snö, eller bildar aerosoler (små partiklar) som torrdeponeras. Även SO 2 torrdeponeras. Man skiljer alltså på våtdeposition och torrdeposition. Med våtdeposition menas alltså att de försurande ämnena kommer till marken med nederbörden, medan torrdeposition innebär att de försurande ämnena deponeras direkt på ytan av växter och mark. Torrdeposition är betydligt större i skogsområden än på öppna fält på grund av den större ytan av växtdelar (barr, blad etc.) som är i kontakt med luften. Huvudsaklig källa till svaveldioxidutsläpp är förbränning av svavelhaltiga bränslen som kol och olja. NO oxideras i luften till NO 2, som oxideras vidare till salpetersyra, HNO 3, också den en mycket stark syra (men med bara en proton). Salpetersyra löser sig i vatten och våtdeponeras. HNO 3, som kan förekomma både i form av aerosoler och i gasform, torrdeponeras också. Huvudsaklig källa för kväveoxidutsläpp är trafik och förbränning. Tidigare var SO 2 helt dominerande för försurningen i Sverige, men betydelsen av NO x har stadigt ökat. Idag står NO x för ungefär hälften för det försurande nedfallet, och om man enbart ser till försurande utsläpp i Sverige står kväveoxider numera för den största delen. Men den försurande effekten av NO x är inte riktigt så stor som man skulle tro om man ser till nedfallet av syra. Om nitratjonen, NO 3 -, tas upp av växtligheten så förbrukas samtidigt en proton vilket innebär att den försurande effekten av salpetersyran uteblir. Den försurande effekten beror alltså på hur mycket av nitratkvävet som tas upp av växtligheten och hur mycket som läcker ut ur marken. 7:2
3 Utsläpp av gasen ammoniak, NH 3, som är basisk, neutraliserar en del av de försurande ämnena i regnvattnet. Ammoniakutsläppens roll i försurningen är dock komplicerad. Visserligen fungerar ammoniak som bas (protontagare) i regnvattnet, men om sedan ammoniumjonen, NH 4 +, tas upp av växtligheten avges en proton. Då blir nettoeffekten av ammoniak noll när det gäller försurning. Ännu värre är det om ammoniumjonen omvandlas till nitrat och om denna nitrat dessutom inte tas upp av växtligheten, då frigörs två protoner totalt, vilket innebär att ammoniakens nettoeffekt blir försurande. Effekten kan alltså variera från fall till fall, men ur marksynpunkt kan man nog oftast anta att ammoniak inte bidrar nämnvärt till att motverka försurningen. Depositionen av ammonium, NH 4 + är i ungefär samma storleksordning som depositionen av nitrat, NO3 -. Huvudsaklig källa till ammoniakutsläpp är jordbruksmark och utsläppen är en följd av att marken tillförs stora mängder kväve i form av gödsel. Depositionen av ammonium och nitrat ger även problem med övergödning vilket behandlas avslutningsvis. Tabellen nedan sammanfattar hur växtupptag (U) påverkar om dessa luftföroreningar är försurande. (IU = inget upptag) Det framgår av tabellen att om växterna kan ta upp kväveföreningarna så försvinner den försurande effekten. På vintern när växternas upptag är litet, eller om kvävehalten är hög i marken så att läckaget blir stort, blir däremot den försurande effekten stor. Därmed är den försurande effekten delvis länkad till övergödningen, som behandlas avslutningsvis. Utsläppen av försurande ämnen ger knappast globala, utan främst regionala effekter, då uppehållstiden för dessa ämnen bara är några dagar, F7.17. Haven är basiska och så stora att det inte påverkas av försurande utsläpp. Försurande utsläpp ger korrosion av metaller och byggnadsmaterial, speciellt känsliga material som sandsten, kalksten och brons. Försurande gaser kan också påverka hälsan, vilket behandlas i nästa föreläsning. Nedan kommer effekter på vatten, mark och vegetation att diskuteras, 7.19, liksom den utveckling som sker när det gäller utsläpp och deposition. Sjöar och vattendrag. Sjöar har ofta en viss buffertkapacitet i form av karbonater. När buffertkapaciteten har förbrukats faller ph snabbt, F7.21. I vissa fall kan vattendrag med normalt högt ph utsättas för försurningschocker i samband med snösmältning, Det är väl dokumenterat att många sjöar försurats, exempelvis mätningar i sediment visar att ph sjunkit snabbt sedan 50/60-talet. Sjöar påverkas dels av direkt nedfall, men ofta är tillförseln från omgivande land dominerande. ph på detta vatten är beroende av transportväg, ytligt markvatten har lågt ph medan vatten som transporterats längre ner i marken normalt har högre ph. Redan under ett ph av 6,5 börjar man få förändringar i artsammansättning och om ph går under 5 är normalt liv utslaget, F Mindre sjöar är ofta mer drabbade. I stora delar av 7:3
4 sydvästra Sverige är mer än hälften av sjöarna skadade av försurning, För att motverka försurningen har över 7000 sjöar och 600 mil rinnande vatten kalkats. Marken Det finns flera buffertsystem i marken som verkar vid olika ph, och när ett buffertsystem förbrukats och ph faller tar nästa över, F7.30. Vid försurning frigörs näringsämnen bundna till partiklar och kan lakas ur, F7.31, och vid låga ph kan även aluminium (Al 3+ ) frigöras och lakas ut, F7.32. Al 3+ är giftigt för rötter och för fiskar. Barrträd är betydligt mera försurande än lövträd, F7.33. Det beror i första hand på en mycket större atmosfärisk deposition på barrskog (torrdeposition), men också på att barrträd är mera naturligt försurande. Med naturligt försurande menas att rötterna avger syror för att ta upp näringsämnen. (Egentligen beror denna "naturliga" försurning på att skogen avverkas och förs bort. Om träden förmultnar på plats så återgår de positiva jonerna till marken och då sker ingen nettoförsurning.) F7.34 visar hur stor andel av skogsmarken som är försurad i olika delar av Sverige, dvs. som har ph under 4,5 i rostjorden. Mätningar har också gjorts som visar att ph i marken har minskat med tiden. Ett mått på markens tillstånd är den molära kvoten mellan näringsämnen och aluminium: (Ca + Mg + K)/Al Ibland används också (Ca + Mg )/Al. När denna kvot är under ungefär ett skadas rötter och tillväxten försämras, F7.36. Denna kvot är låg i sydvästra Sverige. Flera undersökningar har visat att lagren av näringsämnen har minskat i marken, F7.38. Vegetation, skogsdöd Begreppet skogsdöd blev allmänt känt i början av 80-talet. Skogsdöden observerades först i Centraleuropa/Tyskland och väckte uppseende då effekten var oväntad, man ansåg sig ha god marginal till den typen av effekter. Man har inte heller hittat någon entydig förklaring till skogsdöden. Självfallet har en mängd mer eller mindre tänkbara förklaringar framförts i efterhand. (Det lär nu finnas 167 olika förklaringar.) Allmänt brukar man anse att det är en effekt av flera saker i kombination med naturlig stress: SO 2, markförsurning, ozon och andra oxidanter (t. ex. PAN, peroxyacetylnitrater), F7.39. Naturlig stress kan orsakas av skadedjur, kalla snöfattiga vintrar då tjälen går djupt, torra somrar osv. Tillståndet i skogen kan mätas i form av kronutglesning, F7.41, och ofta använder man flygfotografering (IR). I södra Sverige finns tecken på att kronutglesningen ökat. Någon egentlig skogsdöd förekommer dock inte och det bör påpekas att skogen växer fortare än någonsin i Sverige, men det beror på att kvävenedfallet har en gödslande effekt. Det finns en hel del indikationer på att allt inte står rätt till, både om man tittar på vad som händer i marken och vad som händer med en del träd. Om man ser till skadad barrskog och lövskog så ligger nog Sverige ganska bra till i jämförelse med Centraleuropa och England, F7.43. Europa har stora områden med försurningsskadade skogar, sjöar och vattendrag. Deposition/utsläpp Flera olika mätningar visar entydigt att depositionen av svavel har minskat i Sverige, medan däremot salpetersyran minskar mycket långsamt, F7.45. F7.45 visar att kväveoxider står för en allt 7:4
5 större andel av försurningen. Figuren visar milliekvivalenter, dvs. den tar hänsyn till att svavelsyran är en tvåprotonig syra. När kurvorna möts kommer kväveoxider alltså att stå för hälften av det försurande nedfallet. (Som ovan nämnts är dock nettoeffekten av salpetersyran mindre.) För skogsmarken bedöms en fjärdedel av skogsarealen få en försurande belastning som överskrider kritisk belastning för långsiktiga effekter. För sjöar gäller samma sak i västra Sverige. Det svavel som faller ner i Sverige kommer huvudsakligen utifrån, F7.48. För kväve är den svenska andelen större. De europeiska svaveldioxidutsläppen har minskat men inte alls på samma sätt som i Sverige, F (Dessa figurer visar utsläpp i vikt: 1 kg SO 2 är lika försurande som 1,44 kg NO 2.) NO x -utsläppen har däremot inte minskat så mycket och här är utvecklingen inom transportsektorn av stor betydelse. Det finns nu internationella överenskommelser om kraftiga minskningar, framför allt av SO 2 -utsläpp, men också för NO-utsläpp i Europa. F7.52 visar hur mycket det försurande nedfallet måste minska för att markförsurningen inte skall förvärras. Det krävs en 70%-ig minskning, jämfört med år 1990, för att få stabila förhållanden för skogsmarken. Sammanfattning Markförsurningen är i hög grad kumulativ process, vilket innebär att det är den totala mängden av försurande ämnen som tillförts marken som har betydelse. Precis som i en sjö så finns en punkt där den totala tillförseln av syra är så stor att bufferten förbrukas, se F7.21. Minskande utsläpp gör självfallet att processen går långsammare, men det är fortfarande så att den kritiska belastningen överskrids på många håll i landet. Därför är det angeläget att ytterligare minska belastningen. I takt med att svavelutsläppen har minskat har kväveoxidutsläppen från trafiken, framför allt från dieselfordon, fått en allt större betydelse. Övergödning Övergödning innebär att tillförsel av närsalter till vatten ger ökad biologisk tillväxt. Organiskt material ramlar ner på botten och syre hinner inte transporteras ned. Det uppstår syrebrist, giftiga ämnen bildas och bottnen "dör", Övergödning kan också ge algblomning och fleråriga brunalger som t.ex. blåstång kan bli övervuxen och utkonkurrerad av fintrådiga alger. (Det kan också vara otrevligt när man vill bada.) Vilka närsalter är det då som ger övergödning? I sjöar är fosfor, P, begränsande för tillväxten. Fosforrening av avloppsvatten byggdes ut redan omkring 1970 och rening av avloppsvatten från organiskt material och fosfor är ekonomiskt sett en av Sveriges viktigaste miljövårdssatsningar. I havet däremot är kväve, N, begränsande. Östersjön kan i det här avseendet räknas som hav upp till Åland ungefär. I Bottenviken och möjligen också Bottenhavet är det fosfor som är begränsande för tillväxten. Reningsverken, särskilt i Västsverige, inför successivt biologisk kväverening för att minska sina kväveutsläpp. För att förstå kvävets kretslopp är det viktigt att beakta skillnaden mellan gaser som innehåller kväve och är vattenlösliga (ammoniak, NH 3, och kvävedioxid, NO 2, som oxideras till salpetersyra) och kvävgas, N 2, som det finns gott om i luft men som ju är mycket svårt binda för växterna. Nytt 7:5
6 kväve förs till marken naturligt genom fixering, där luftkväve omvandlas av mikroorganismer till vattenlösliga former och förs bort genom denitrifikation, där vattenlösligt kväve omvandlas till vattenolösliga former, dvs. kvävgas eller lustgas, N 2 O. F7.55 (jfr F4.30). Människan tillför kväve till kretsloppet dels genom utsläpp av kväveoxider från trafik/förbränning, dels genom konstgödsel (dvs. industriell kvävefixering). Höga halter av kväve i jordbruksmark, på grund av gödsling, ger ökad avdunstning av ammoniak som deponeras på mark och vatten genom nederbörd. Med kvävemättnad, eller kväveövermättnad, menas att kvävetillskottet till marken är så stort att växterna inte kan tillgodogöra sig det. Då börjar nitrat läcka ut med markvattnet. (NH 4 + är bundet till partiklar, men omvandlas till nitrat och läcker därmed också ut.) Som tidigare nämnts finns här en koppling till försurningen, då läckaget av nitrat innebär att nedfallet blir mer försurande. I jordbruket används stora mängder handelsgödsel (i vissa fall även stallgödsel). I takt med att kvävegödslingen har ökat är det också en allt mindre del av tillfört kväve som återfinns i skörden, F7.56. Vilka problem har vi då som följd av övergödning? I exempelvis Laholmsbukten, F7.57, har halten kväve ökat, till skillnad från halten av fosfor, med kraftiga algblomningar som följd. I botten av Östersjön finns områden med syrebrist, F7.58, och i Östersjön har man sett tydligt ökade halter av både fosfor och kväve. Sveriges bidrag är inte särskilt stort jämfört med f.d. Sovjetunionens och Polens (mycket jordbruk), F7.60. Däremot är Sveriges bidrag väldigt stort till Kattegatt, F7.61, och Sverige har också en hel del problem med övergödning i kustområdena. Områden som är inringade eller markerade med kryss i F7.62, är speciellt viktiga att åtgärda. Detta kan vara områden där belastningen är stor och uppehållstiden lång, t.ex. utloppen från Mälaren och Vättern. (Övriga mörkfärgade områden i figuren visar var belastningen är stor, men problemen normalt är mindre på grund av snabbare omsättning av vattnet.) Vilka är då källorna till kväve i havet? Dels är det kväve från reningsverk för avloppsvatten, F7.63, dels är det gödsling av jordbruksmark som ger läckage av kväve både till vatten och luft. Det kommer också kväve från deposition av luftföroreningar och från skogsmark. F7.64 visar en uppskattning av hur dessa källor fördelar sig för Sveriges kvävetillförsel till havet. De viktigaste är jordbruk (gödsling), avloppsreningsverk och luftföroreningar som deponerats. En stor del av kvävet förs ut i havet med floder och F7.66 visar belastning från olika avrinningsområden. (Cirklarnas storlek visar mängden kväve och den vita ytan i cirklarna visar den del som kommer från jordbruk. Det kväve som försvinner på vägen ut mot havet, t.ex. i Vänern och Mälaren, har räknats bort.) Det framgår av figuren att kväveutsläppen från det skånska jordbruket är stora. Det är alltså angeläget att minska kväveutsläppen till havet, både totalt och i de kustområden där belastningen är stor. 7:6
Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmland
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merLuft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merÄr luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?
Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merÖvervakning av skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län Resultat fram till december 2018 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet 2 Vad jag kommer
Läs mer3. Bara naturlig försurning
3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Läs merFormas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)
Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet
Läs merFöreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.
Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN
Läs merÖvervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön
Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad
Läs merMolekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten
Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merKväve, människa och vatten i en hållbar framtid
Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs merVattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången
Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merKväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Läs merResultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merVatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg
Läs merFörsurning. Johan Ahlström
Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merDiskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter
Diskussion Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 27 för regional Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter Kan resultaten presenteras tydligare i rapporterna? Hur kan vi anpassa resultaten
Läs merVäxthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?
Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merTerminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012
Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma
Läs merTillståndet i skogsmiljön i Värmlands län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014
Läs merMiljöföreläsning 4: Marken
Lyngfelt, 20-Nov-03, k4marken Miljöföreläsning 4: Marken Trots att landytan är mindre än havsytan finns det 200 ggr mer levande biomassa på land än i havet. Växtbiomassan på land består till stor del av
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merBehöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merMILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.
MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merVegetation som föroreningsfilter
Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation
Läs merKnowledge grows. Skogsgödsling
Knowledge grows Skogsgödsling Skogsgödsling en lönsam investering Skogsgödsling ökar tillväxten med 15-20 kubikmeter per hektar vilket ger skogsägaren 10-15 procent årlig förräntning på investeringen.
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merMiljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) tentamen TT061A AF12N, AL12N, LOG12N Tentamensdatum: Må 22 okt 2012 Tid:
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merFörbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling
Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling Anders Stigebrandt & Bo Gustafsson Oceanografiska avdelningen Inst. för geovetenskaper Göteborgs universitet Östersjöns miljötillstånd Winter
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merEn låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merMiljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merSYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER
Oceanografi Lars Andersson, SMHI / Anna Palmbo, Umeå universitet SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER Aktivitet och dynamik i ytvattnet Det är i ytvattnet som vi har den största dynamiken under året.
Läs merÅtgärder mot miljöproblem Försurning
2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merVATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT?
VATTEN OCH LUFT VILKA ÄMNEN ÄR VATTEN UPPBYGGT AV? VAR KOMMER REGNVATTNET IFRÅN? VAD ÄR BUBBLORNA I LÄSK FÖR NÅGOT? HUR KAN REGN BLI FÖRORENAT? RÅSSLASKOLAN, ÅR 4, KARIN KIVELÄ BEDÖMNINGSMATRIS DU FÅR
Läs mer4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2
Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.
Läs merKorroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.
Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merIngen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Läs merEffekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)
Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av
Läs merNedfall av kväve och svavel år 2001
SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning...
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merÄr BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna?
Är BSAP alltför pessimistisk vad indikerar massbalansmodellerna? ll Andreas Bryhn Docent, tekn dr Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet (bilder: Östhammars kommun, Wikimedia Commons) (Lehtinen
Läs merTrender för vattenkvaliteten i länets vattendrag
Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merHållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla
Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merKalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?
Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merB-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället
B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merAnsökningsobjekt: Livsmedelsvetenskaper
Ansökningsobjekt: Livsmedelsvetenskaper Modellsvar 1 Hur förändrade uppkomsten av levande organismer jordklotets kvävecykel? Utgångsläge Man antar att kvävet, då planeten har bildats, har nått protoplaneten
Läs merFÖRSURNING. Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver
FÖRSURNING Svavel, Svaveldioxid, Sulfat, Kväve, Kväveoxider, Nitrat Deposition, Vegetation, Mark, Vatten, Sjöar Kadmium, Bly, Kvicksilver Försurningen sågs som det stora miljöproblemet på 1970- och 1980-talet.
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merJoner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175
Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merInga förändringar i alkaliniteten 1996 2007
Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större
Läs mer