Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008"

Transkript

1 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke Mats Medin

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 2 Undersökningens omfattning och metodik... 2 Provpunkter... 2 Metodik... 3 Utvärdering... 3 Resultat och diskussion... 3 Vattenkemi näringsämnen... 3 Övrig vattenkemi... 4 Transportberäkningar näringsämnen... 4 Slutsats... 5 Referenser... 6 Bilaga Vattenkemiska data... 7 Bilaga Vattenföring och transportberäkningar... 9 Bilaga Beskrivning och förklaring till de undersökta parametrarna

3 Inledning På uppdrag av Hulta Golfklubb har Medins Biologi AB utfört kemiska undersökningar och transportberäkningar från tillrinnande vattendrag samt i bäcken ut från området. Undersökningens syfte har varit att kartlägga hur mycket näringsämnen som kommer in i området och hur mycket som läcker ut, detta för att se hur stor andel av näringsämnesbelastningen till Nolån som Hulta Golfklubb står för. Undersökningens omfattning och metodik Provpunkter Provtagning skedde på fyra lokaler under perioden november 2007 till oktober 2008, vilkas läge framgår av Figur 1. I tabell 1 redovisas provtagningsfrekvensen. Pkt. 2 Pkt. 4 Pkt. 3 Pkt. 1 Figur 1. Provpunkternas läge vid undersökningen vid Hulta Golfklubb Utdrag ur Lantmäteriets Gröna karta på CD-rom. 2

4 Tabell 1. Provtagningsfrekvens vid de olika provpunkterna. Datum/provpunkt X X X X X X X X X X X X X X X Misslyckades Misslyckades Misslyckades Misslyckades X X X X Metodik Den vattenkemiska provtagningen har vid samtliga provpunkter omfattat, temperatur, färg, konduktivitet, ph, alkalinitet, TOC, ammoniumkväve, nitratkväve, totalfosfor och totalkväve. En kort förklaring vad de olika parametrarna betyder ges i bilaga 3. Provtagningen har utförts av Robert Andersson banchef på Hulta Golfklubb och har skett i enlighet med metoden BIN SR 11 (Naturvårdsverkets rapport 3108, 1986). Analyser har utförts enligt gällande SISnormer av ALcontrol AB i Linköping. I utloppsbäcken har vid kemiprovtagningen enkla flödesberäkningar utförts med flottörmetoden vilket korthet innebär att man mäter vattenhastigheten, bredden och vattendjupet. Utvärdering Vid bedömningarna har vi använt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket (Wiederholm, T (Ed.) 1999). Vid transportberäkningarna har vi multiplicerat halten vid provtagningstillfället med vattenföringen och antagit att den varit samma för hela månaden. För att räkna fram årstransporten har för de månader mätdata saknas använt oss av medelvärdet från samtliga provtillfällena. Resultat och diskussion Vattenkemi näringsämnen Resultatet visar att fosforhalterna var låga vid samtliga provpunkter och mättillfällen. När det gäller kväve var halterna generellt höga i utloppsbäcken (pkt 1) medan de var låga eller måttligt höga i tillringsbäckarna (bilaga 1). Halterna av ammoniumkväve och nitrat/nitritkväve var allmänt låga under hela undersökningsperioden. Man kan alltså utifrån kemiresultaten konstatera att halterna av kväve är högre i utloppsbäcken jämfört med de tillrinnande bäckarna vilket visar på ett läckage och tillskott från golfbanan. Man gödslar i dag banan med ca 815 kg kväve och år fördelat på 125 kg på greener, 420 kg på fairway samt 270 kg på tee och foregreener. Det naturliga nedfallet av 3

5 kväve från regn på banan beräknas till ca 700 kg (10 kg/ha/år), alltså i samma storleksordning som gödslingen. Övrig vattenkemi Färgen visar generellt på måttligt till betydligt färgat vatten och TOC på låga till måttligt höga halter av organiska ämnen. Halterna beror till största delen på ett relativt högt inslag av humus i vattnet. När det gäller ph och alkalinitet kan man konstatera att tillrinningsbäckarna är mycket sura med ingen eller obetydlig buffertkapacitet. I utloppsbäcken är det något bättre med ett högre ph och en svag buffertkapacitet men troligtvis förekommer ändå surstötar i bäcken. De något bättre förhållandena bedöms som en positiv effekt av golfbanan. Transportberäkningar näringsämnen För att få en grov bild av hur belastningen från golfbanan vad gäller kväve och fosfor har ämnestransporterna i utloppsbäcken beräknats (bilaga 2). Resultatet visar att transporten ut från området av kväve är ca 550 kg/år och av fosfor ca 10 kg/år. In i området från tilloppsbäckarna kommer det ca 250 kg kväve/år och ca 5 kg fosfor/år och med nederbörden ca 700 kg kväve/år och 6 kg fosfor/år. Gödslingen av golfbanan är ca 815 kg kväve/år och 130 kg fosfor/år. Om man räknar med att det som kommer via tillförsbäckarna rinner rakt igen samt att nederbörd och gödsling bidrar med hälften var blir bidraget från golfbanan till Nolån ca 150 kg kväve/år och ca 5 kg fosfor/år (figur 2). Enligt denna modell skulle det alltså fastläggas ca 1200 kg kväve (huvudsak i biomassa). Fastläggningen är ca 68 % vilket verkar rimligt. Man räknar med att transporten i Nolån innan Bollebygd är kg kväve/år och 1087 kg fosfor/år (Rolfsån 2007 Lygnerns vattenvårdsförbund). Från nederbörd Kväve 700 kg Fosfor 6 kg Från tilloppsbäckar Kväve 250 kg Fosfor 5 kg Gödsling på golfbanan Kväve 815 kg Fosfor 130 kg Kväve 550 kg Fosfor 10 kg Nolån Kväve kg Fosfor 1087 kg 4

6 Figur 2. Schematisk bild över transporter av näringsämnen. Av det totala kväve (550 kg) som läcker ut beräknas 250 kg komma från tilloppsbäckarna, 150 kg från nederbörden och 150 kg från gödsling av golfbanan. Slutsats Slutsatsen av de vattenkemiska undersökningarna och transportberäkningarna är att Hultas Golfklubbs bidrag till näringsämnesämnesbelastningen på Nolan bedöms som försumbar. Beräkningarna visar att endast ca 150 kg kväve och 5 kg fosfor tillförs och detta motsvarar mindre än 1% av den totala transporten i Nolån vid Bollebygd. 5

7 Referenser Wiederholm, T (Ed.) Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket. Calluna & Eurifins Rolfsån Årsrapport till Lygnerns vattenvårdsförbund. 6

8 Bilaga 1 Vattenkemiska data 7

9 Axelrubrik Medins Biologi AB Utloppsbäcken Datum Temp. Färgtal TOC Kond. ph Alk. NO2/3 N N tot P tot NH4 N ( C) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1 60 9,0 5,8 6,4 0,074 0,280 0,600 0,008 0, ,0 35 5,6 5,7 6,1 0,056 0,470 0,750 0,006 0, ,0 35 4,8 5,3 6,3 0,044 0,340 0,560 0,005 0, ,2 11,8 7,4 0,054 0,520 0,780 0,012 0, , ,0 5,6 6,1 0,038 0,180 0,520 0,010 0,022 Medel 48 7,1 6,8 6,5 0,053 0,358 0,642 0,008 0, Norra Bäcken Datum Temp. Färgtal TOC Kond. ph Alk. NO2/3 N N tot P tot NH4 N ( C) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) ,1 40 6,7 4,9 4,9 0,00 0,030 0,230 0,003 0, ,0 30 5,5 5,2 4,7 0,00 0,050 0,150 0,005 0, ,0 35 5,7 4,9 4,6 0,00 0,080 0,240 0,005 0, ,3 11,6 4,7 0,00 0,015 0,470 0,007 0, ,0 50 9,9 5,7 4,5 0,00 0,010 0,220 0,005 0,010 Medel 34 6,6 6,5 4,7 0,000 0,037 0,262 0,005 0, Södra Bäcken Datum Temp. Färgtal TOC Kond. ph Alk. NO2/3 N N tot P tot NH4 N ( C) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) , ,0 5,2 5,1 0,00 0,080 0,400 0,009 0, ,0 40 6,6 5,7 4,7 0,00 0,210 0,370 0,005 0, ,0 30 4,8 5,0 4,7 0,00 0,170 0,280 0,005 0, ,2 5,4 5,3 0,00 0,140 0,290 0,005 0, , ,0 5,3 4,8 0,00 0,049 0,340 0,005 0,025 Medel 47 7,1 5,3 4,9 0,000 0,130 0,336 0,006 0, Mellan Bäcken Datum Temp. Färgtal TOC Kond. ph Alk. NO2/3 N N tot P tot NH4 N ( C) (mg/l) (ms/m) (mekv/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) Togs inga prover ,0 50 7,7 5,3 4,6 0,00 0,088 0,270 0,005 0, ,0 70 8,3 4,2 4,5 0,00 0,089 0,280 0,005 0, ,7 7,4 4,7 0,00 0,059 0,330 0,007 0, , ,0 5,4 4,5 0,00 0,010 0,290 0,005 0,010 Medel 75 9,2 5,6 4,6 0,000 0,062 0,293 0,006 0,018 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 8

10 Bilaga 2 Vattenföring och transportberäkningar 9

11 Vattenföringsberäkningar vid utloppsbäcken Datum Bredd (m) Max djup (m) Stäcka (m) Tid (sek) Medeldjup (m) Arean (m) Vmax K värde Flöde (m3/sek Flöde (l/sek) , ,091 0,091 0,833 0,5 0, , , ,077 0,077 0,714 0,5 0, , , ,070 0,07 0,714 0,5 0, , , ,063 0,063 0,556 0,5 0, , , ,070 0,07 0,667 0,5 0, ,3 Transportberäkningar Utloppsbäcken År Månad Q NO2/3 N N tot P tot NH4 N NO2/3 N N tot P tot NH4 N m3/sek (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/mån) (kg/mån) (kg/mån) (kg/mån) ,0379 0,280 0,600 0,008 0,048 27, ,0600 0,8008 4, ,0275 0,470 0,750 0,006 0,042 33, ,4500 0,4356 3, ,0250 0,340 0,560 0,005 0,045 22, ,9600 0,3300 2, ,0175 0,520 0,780 0,012 0,012 23, ,0360 0,5544 0, ,0233 0,180 0,520 0,010 0,022 11, ,0320 0,6160 1,3552 Medel 0,0263 0,358 0,642 0,008 0,034 24, ,4906 0,5683 2,3423 År Tilloppsbäckarna (om medelhalter från tillloppsbäckar) År Månad Q NO2/3 N N tot P tot NH4 N NO2/3 N N tot P tot NH4 N m3/sek (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/mån) (kg/mån) (kg/mån) (kg/mån) Medel 0,0263 0,0761 0,2968 0,0055 0,0202 5, ,5706 0,3784 1,3976 År

12 Bilaga 3 Beskrivning och förklaring till de undersökta parametrarna 11

13 Inledning Från och med undersökningsåret 1999 tillämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder för miljökvalitet vid bedömning av vattenkemiska parametrar (Rapport Sjöar och vattendrag). Bedömningsgrunderna är mycket detaljerade och i många fall inte möjliga att följa exakt eftersom de flesta kontrollprogram inte är helt anpassade, t.ex. med avseende på provtagningsfrekvens. Ofta måste därför tolkningar göras. Vissa parametrar saknas också i bedömningsgrunderna och därför kan andra källor ibland användas för tolkning av resultaten. Huvuddragen av de bedömningar vi brukar göra och de gränsvärden som vi då använder anges nedan. Det är också viktigt att påpeka att bedömningar för samtliga parametrar ofta görs på medelvärden, medianvärden eller minvärden från de tre senaste åren. Nedanstående gränsvärden är huvudsakligen hämtade ur rapport Vissa avvikelser från rapporten görs, dessa är då kommenterade i efterföljande text. Parametrar Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl a den biologiska omsätt ningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vatten massan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikalisk-kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger huvudsakligen i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och att syrebrist uppstår. Fosfatfosfor, PO4-P, är den oorganiska fraktionen av fosfor, som direkt kan tas upp av växterna. Partikulär fosfor, P, är den fosfor som är bunden till partiklar i vattnet (t.ex. alger, lerpartiklar) och därmed kan filtreras bort. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalfosforhalt (µg/l) enligt följande : 12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas oftast även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs ofta också enligt samma normer. 12

14 I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg P/ha, år): 0,04 Mycket låga förluster 0,04-0,08 Låga förluster 0,08-0,16 Måttligt höga förluster 0,16-0,32 Höga förluster >0,32 Mycket höga förluster (>0,64 Extremt höga förluster) Låga förluster har man från vanlig skogsmark, måttligt höga förluster från hyggen och mindre erosionsbenägen åkermark (vall). Höga förluster motsvaras av läckage från åker i öppet bruk och mycket höga förluster finner man vid läckage från erosionsbenägen åkermark. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogs bruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Nitratkväve, NO3-N, är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s. k. markläckage. Ammoniumkväve, NH4-N, är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas i sin tur till nitrat, en process som förbrukar stora mängder syre. Enligt Naturvårdsverket, Rapport 4913, bedöms tillståndet i sjöar (maj-okt) med avseende på totalkvävehalt (µg/l) enligt följande : <300 Låga halter Måttligt höga halter Höga halter Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Avvikelse från bedömningsnormer: Dessa gränser tillämpas ofta även för halter uppmätta under övriga året, samt årsmedelvärden. Tillståndsbedömning i rinnande vatten görs också enligt samma normer. I rinnande vatten bedöms även tillståndet utifrån den arealspecifika förlusten (kg N/ha, år): 1,0 Mycket låga förluster 1,0-2,0 Låga förluster 2,0-4,0 Måttligt höga förluster 4,0-16,0 Höga förluster >16,0 Mycket höga förluster (>32 Extremt höga förluster) 13

15 Låga förluster har man från icke kvävemättad skogsmark, måttligt höga förluster från påverkad skogsmark och ogödslad vall. Höga förluster motsvaras av läckage från åker i slättbygd och mycket höga förluster finner man vid läckage från sandjordar. Punktutsläpp kan dock ge höga värden som ej beror på markläckage. Bedömning av halten ammoniumkväve kan göras i relation till biologiska effekter i enlighet med SNV 1969:1, Bedömningsgrunder för svenska ytvatten (effekter på fisk): <50 Mycket låga halter Låga halter Måttligt höga halter Höga halter >1500 Mycket höga halter TOC, (mg/l), totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. TOC-halten ligger i intervallen 2-5 mg/l för näringsfattiga klarvattensjöar, 5-15 mg/l för humösa och näringsrika sjöar. Vatten som är kraftigt förorenade med organiskt material kan ha värden överstigande 15 mg/l. Ett högt värde inne bär risk för en syretäring, varvid vattnets syrehalt kan förbrukas. En klassindelning med avseende på TOC (mg/l) görs enligt nedan: 4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt Hög halt >16 Mycket hög halt Konduktivitet (ms/m) mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, nat rium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger infor mation om markoch berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Färgtal mäts genom att vattnets färg jämförs med en brungul färgskala. Färgtalet är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. En klassindelning med avseende på färgtal görs enligt nedan: 10 Ej eller obetydligt färgat vatten Svagt färgat vatten Måttligt färgat vatten Betydligt färgat vatten >100 Starkt färgat vatten 14

16 Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8, regnvatten har ofta ett ph-värde mellan 4,0 och 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vatten drag i samband med snösmältning eller hög vattenföring. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 5,5 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5 sker drastiska förändringar och en kraftig utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet. Vattnets surhetsgrad (medianvärde) indelas enligt följande: >6,8 Nära neutralt 6,5 6,8 Svagt surt 6,2 6,5 Måttligt surt 5,6 6,2 Surt 5,6 Mycket surt Tillägg: 8-9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buff rande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Vattnets buffertkapacitet med avseende på alkalinitet (mekv/l, medianvärde) indelas enligt följande: >0,20 Mycket god buffertkapacitet 0,10-0,20 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet 0,02 Ingen el obetydlig buffertkapacitet 15

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.

Även andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt. Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett

Läs mer

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder

Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder 1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB

Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN 2008-2010 Etapp 1 Arvika kommun, Teknisk försörjning Innehåll SAMMANFATTNING... 1 RESULTAT... 5 Vattenkemi... 5 Skiktningar & salthalter (Avloppsvattnets utspädning och spridning)...

Läs mer

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund

Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006. Bräkneåns vattenförbund Bräkneån uppströms Bräkne-Hoby i närheten av provtagningspunkt 10 (Foto: Niklas Sörensson) Bräkneån 2006 Bräkneåns vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 INLEDNING...2 RESULTAT... 5 Lufttemperatur och

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012

Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten

Läs mer

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun

Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Förslag till program för recipientkontroll i Trollhättans kommun Rapport 2006:4 Omslagsfoto: Jörgen Olsson Rapport 2006:4 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan Tel: 0520-49

Läs mer

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Långtidsserier från. Husö biologiska station Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...

Läs mer

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: 584986 165543, RAK X/Y: 652370 156442 Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2 Datum Djup ph Kond_25 Ca Mg Na K Alk./Aci d SO4_I

Läs mer

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin 2013-04-27 Valstadbäcken Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin Bildtext. Per-Anders Freyhult från Tidans Vattenförbund och markägare Gösta Sandahl och Torgny Sandstedt

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson

Läs mer

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ Namn: INLEDNING Ett av de ekosystem som är relativt lätt att avgränsa jämfört med andra ekosystem är insjön. De förhållanden som råder i en sjö är beroende av ett flertal olika

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006.

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2007 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2006. YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-26 Skogsängsån Huddinge 28-12-17 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år

Läs mer

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde

Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi

Läs mer

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd

BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd BILAGA 2 Vattenkemi: Metodik och analysparametrarnas innebörd 51 Metodik vattenkemi Lufttemperatur och nederbörd Data över lufttemperatur i form av månadsmedelvärden samt månadsnederbörd för år 2014 har

Läs mer

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 1 1--3 Dnr 1SV711 Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Christer Lännergren / LU Undersökningar i Östra Mälaren till och med 9 Undersökningar i Östra

Läs mer

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Analysspecifika provbehandlingar Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

RÖNNE Å VATTENKONTROLL

RÖNNE Å VATTENKONTROLL RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 YOLDIA - RAPPORT Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun Rapporten bedömer även mätningar som utförts 1997-2010 Huddinge 2012-04-12 Roger Huononen Yoldia Environmental Consulting AB Telefon:

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Recipientkontrollen i Lagan 2013

Recipientkontrollen i Lagan 2013 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund

TIDAN 2009 Tidans vattenförbund Provplats (126) för vattenkemi och -mossa i Tidan vid Baltak nedstr. fiskodling (foto: A-C Norborg, ALcontrol) TIDAN 29 Tidans vattenförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND.... 11 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR...

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2 Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph Nyttiga verktyg vid kalkning Till vad kan dom användas? Hur används dom? Kan man lita på dem? Kan dom göras säkrare? Okalkat ph (ph okalk ) Bedöma om

Läs mer

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde

Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning

Läs mer

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn

Läs mer

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

TILLSTÅND. Vattenkvalitet Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre

Läs mer

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A Ackrediterings omfattning Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer 10217 A013682-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Kalcium, Ca SS 028161, utg 2 AAS 0,5 5 mg/l Dricksvatt

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Temperatur ( C) En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre. Beskuggning av vattendraget är det viktigaste för att hålla nere temperaturen.

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003

RECIPIENTUNDERSÖKNING 2003 UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS

Läs mer

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1 Provtagningsplatsernas lägeskoordinater Bilaga 1a. Provtagningsstationer för vattenkemi, växtplankton och bottenfauna Provtagningsstationer för vattenkemi och växtplankton i sjöar Station Utloppskoordinater

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013-2016 AVSEENDE ÅR 2016 Förslag april 2016 Mätstationer och provtagningspunkter 2013-2016 Mörlandaån GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND Program för vattendragskontroll

Läs mer

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun. RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas

Läs mer

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om

Läs mer

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning

Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Recipientbedömning vattenkvalitet 2012-2014 nedströms Löt avfallsanläggning Friman Ekologikonsult AB 1(53) Innehåll Sammanfattning... 2 1. Bakgrund... 5 2. Avrinningsområde och provtagningsstationer...

Läs mer

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron

Dricksvattenkvalitet 2014 - Vålberg, Edsvalla och Norsbron Norsbron. Vattenanalyserna är utförda både vid vattenverk och hos. I tabellen anges Livsmedelsverkets gränsvärden, dricksvattnets normala variation ** "tjänligt med anmärkning", vilket betyder att dricksvattnet

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter

NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter Värån nedströms Torsby flygplats, station Vä 1 (foto: Anders Sköld, ALcontrol Karlstad) NORSÄLVEN 2009 Norsälvens intressenter INNEHÅLL SAMMANFATTNING.. 1 BAKGRUND... 9 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR.. 11

Läs mer

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011

EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT 2011 EMÅFÖRBUNDET RECIPIENTKONTROLL ÅRSRAPPORT Program Innehåll Bakgrund Försurning Örganiskt material och färgtal Syrgasförgållanden Fosfor Kväve Metaller i vatten Ämnestransporter i vatten Tillståndsbeskrivning

Läs mer

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND Ljusnan Foto: Glenn Mattsing LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 29 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 1 BAKGRUND 12 AVRINNINGSOMRÅDET.. 14 METODIK 15 RESULTAT.. 2 Lufttemperatur och nederbörd

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012. Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2010-2012 Arbogaåns Vattenförbund December 2009 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar... 4 Vattenkemi metaller... 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK

RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och

Läs mer

Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram

Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram Bilaga 1. Sammanställning av recipientkontrollprogrammet Bilaga 1. Sammanställning av Saxån-Braåns recipientkontrollprogram Provpunkter ingående i programmet: Nr: Lokalbenämning Provtagningsplats Koordinat

Läs mer

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö

NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN. Provplats 1401 i Västerån. Medins. Biologi Kemi Miljö NISSANS VATTENVÅRDSFÖRBUND RECIPIENTKONTROLLEN 26 Provplats 141 i Västerån. Medins Biologi Kemi Miljö Mölnlycke 27-5 - 2 Ulf Ericsson & Anna Henricsson Recipientkontrollen i Nissan 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll Provberedning Debiteras en gång per prov. Kemiska och mikrobiologiska analyser hanteras som separata prov. Provberedning, vatten Provberedning, slam (inkl. Torrsubstans bestämning) 97 kr 290 kr Analysspecifika

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund Kontrollprogram för Arbogaån 2016-2021 Arbogaåns Vattenförbund November 2015 1 Innehåll Vattenkemi rinnande vatten...3 Vattenkemi sjöar...4 Vattenkemi metaller 5 Tabell 2 RG Vattendrag - Sjöar - Metaller

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Vattenkemi Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrering 1:1, 2, 4 1-250 mg/l Ammonium som kväve SS-EN ISO 11732:2005 FIA 1:1, 2, 4 0,1-5,0 mg/l Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Typområden på jordbruksmark

Typområden på jordbruksmark INFORMATION FRÅN LÄNSSTYRELSEN I HALLANDS LÄN Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat från Hallands län 1997/98 Gullbrannabäcken Lars Stibe Typområden på jordbruksmark Redovisning av resultat

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND DEL B SÄVEÅN Ingående i rapport avseende 12 års vattendragskontroll April 13 - 2 - Säveån Bakgrund Säveån har ett avrinningsområde på ca 15 km 2 och ett normalt årsmedelflöde

Läs mer

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN Utskriftsdatum:7-- YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN 90-000 00-09- LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN PÅ UPPDRAG AV MILJÖ OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET I SOLLENTUNA KOMMUN Yoldia Environmental

Läs mer

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi

Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd 1 (14) LOVA redovisning Projekt Hjularöd - uppföljning av vattenkemi Kävlingeåns vattenråd Län: Skåne Kommun: Eslöv LOVA, uppföljning av vattenkemi vid Hjularöd

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr

Läs mer

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se

Tel. 073-633 83 51 E-post: elisabet.hilding@alcontrol.se MÄLAREN 212 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Mälarens vattenvårdsförbund Susanna Vesterberg Tel: 21-19 51 68 E-post: susanna.vesterberg@lansstyrelsen.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Vellingebäckarna 2006

Vellingebäckarna 2006 Vellingebäckarna 2006 Miljö- och Byggnadsnämnden 2007 Vellingebäckarna 2006 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning och provtagning... 3 2.1 Beskrivning... 3 2.2

Läs mer

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige Dnr Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet Antagen av Kommunfullmäktige 2019-06-11 2/7 Prislista 2019 Enskilt dricksvatten enligt Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Läs mer

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l

Parameter Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Mätområde. Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III 1:1, 2, 4 0,04 0,2 mg/l Alkalinitet (karbonatalkalinitet) SS EN ISO 9963, del 2, utg. 1, 4 6 500 mg/l Ammonium SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4 0,04 0,2 mg/l Ammonium som kväve SS EN-ISO 11732:2005 Autoanalyzer III, 4

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten 1 DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m 2016-01-01 om inget annat anges under taxepunkten Innehållsförteckning sida Övriga taxor 13.Taxa dispenser tunga och/eller breda och/eller långa

Läs mer

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012

KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 KARAKTÄRISERING AV LAKVATTEN OCH SEDIMENT FRÅN LUNDENS AVFALLSANLÄGGNING 2012 Eda kommun, Gatukontoret Datum Uppdragsnummer 2013-06-11 12 05 05 288 Innehåll Sida Bakgrund... 1 Provtagning... 2 Analys...

Läs mer

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja

Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska

Läs mer

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund

Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 2002. Tidans vattenförbund Tidan i Tidaholm, foto Ulla Eriksson TIDAN 22 Tidans vattenförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... I BAKGRUND... 1 OMRÅDE OCH FÖRORENINGSKÄLLOR... 4 METODIK... 5 RESULTAT: Klimat/Vattenföring/Transporter...

Läs mer

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status Sammanfattning Umeå kommun har undersökt ekologisk status för 23 kuststationer. Endast en fjärd, Täftefjärden, klarar vattendirektivets

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Mätosäkerhet Rapport Nr 13226656 Sida 1 (2) : Fyrbrunn Provtagningstidpunkt : 1030 : Bo Lundgren SS-EN IS 7027-3 Turbiditet FNU 0.34 ±0.05 FNU SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt ingen SLV 1990-01-01 Met.1 mod Lukt, art

Läs mer

Vellingebäckarna 2009

Vellingebäckarna 2009 Vellingebäckarna 2009 Miljö- och Byggnadsnämnden 2010 Vellingebäckarna 2009 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Beskrivning och provtagning... 3

Läs mer

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund Ätran vid Tullbron i Falkenberg (Foto:Per Olausson). Recipientkontrollen i ÄTRAN 2003 Ätrans vattenvårdsförbund INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 BAKGRUND... 8 AVRINNINGSOMRÅDET Orientering... 9 Hydrologi...

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A Ackrediteringens omfattning 208-02-2 206/2905 Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A0002-00 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al SS

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån

Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån MILJÖFÖRVALTNINGENS RAPPORT NR 4/28 28-7-4 Studie angående eventuell påverkan av Albäckstippen på Albäcksån Bakgrund Tekniska förvaltningen

Läs mer

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott Laulukarhakanoja Vattnet i Laulukarhakanoja innehåller mera humus och det är svagt surt. Buffertkapaciteten mot försurning är i genomsnitt god (alkalinitet 0,13 mmol/l). Under vårflödestiden sjunker buffertkapaciteten

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14) Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid

Läs mer