Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott
|
|
- Adam Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Laulukarhakanoja Vattnet i Laulukarhakanoja innehåller mera humus och det är svagt surt. Buffertkapaciteten mot försurning är i genomsnitt god (alkalinitet 0,13 mmol/l). Under vårflödestiden sjunker buffertkapaciteten till nöjaktig nivå. Syretillståndet (72 81 %) har huvudsakligen varit nöjaktigt. De genomsnittliga totala fosforhalterna beskriver ett något eutroft vattendrag, fastän den totala kvävehalten tyder på ett kargt vattendrag. På basis av en bedömning av näringsförhållandena är kväve det tillväxtbegränsande näringsämnet. Metallhalterna i Laulukarhakanoja har varit lägre än de värden som EU har ställt upp för skydd av vattenekosystemen. Laulukarhakanojas ekologiska tillstånd har inte bestämts. Valkeajoki Vattnets ph i Valkeajoki har varit i genomsnitt närapå neutralt, 6,9. Vattnets buffertkapacitet mot försurning har varit god eller utmärkt. Syretillståndet (medeltal 94 %) i älven har varit huvudsakligen utmärkt och konduktiviteten låg. Metallhalterna i Valkeajoki har i varje enskilt prov varit lägre än de kriterievärden som EU har ställt upp för skydd av vattenekosystemen. De genomsnittliga totala fosforhalterna i Valkeajoki på sommaren beskriver ett något eutroft vattendrag och de totala kvävehalterna ett kargt vattendrag. Det tillväxtbegränsande näringsämnet är kväve. Det ekologiska tillståndet i Valkeajoki är klassificerat som utmärkt. Kivivuopionoja Vattnet i den del av Kivivuopionoja som rinner ut i Valkeajoki har i genomsnitt haft ett något surt ph, 6,7. Vattnets buffertkapacitet mot försurning har varit god. Syretillståndet i älven har huvudsakligen varit gott eller utmärkt (i genomsnitt en syremättnadsprocent på 86) och konduktiviteten har varit låg. Den totala fosforhalten beskriver ett eutroft vattendrag och den totala kvävehalten ett kargt vattendrag. Kväve är det tillväxtbegränsande näringsämnet. Den högsta kvicksilverhalten i Kivivuopionoja har överskridit EU:s kriterievärde. Övriga metallhalter har legat under kriterievärdet. Kivivuopionojas ekologiska tillstånd har inte bestämts. Laurinoja dagbrott I Laurinojas dagbrott (HAL) har vattnets ph-värden varit så gott som neutrala. Vattnets buffertkapacitet mot försurning har varit utmärkt och humushalterna har legat under bestämningsgränsen mg/l. Vattnets syretillstånd från ytan ned till 10 meters djup har varit gott och ännu på 20 meters djup nöjaktigt, men från 30 meters djup ned till bottnen har vattnets syrehalt varit liten. Konduktivitetsvärdena i bottenskikten har varit något högre än i ytskikten. Halterna av totalt kväve, total fosfor och järn har varit låga i ytskikten och ökat på större djup. Sulfathalterna har haft en variation på mg/l. Kuervaara dagbrott Vattenkvaliteten i Kuervaaras dagbrott (HAS) varierar tydligt från ytskiktet till de djupare skikten. Från ytskiktet ända till 10 meters djup har vattnet varit mycket surt med ph-värden på i genomsnitt 3,4 3,5 och buffertkapaciteten mot försurning har varit dålig. På 1 10 meters djup har vattnets syretillstånd varit gott och fastsubstanshalten och humushalten har huvudsakligen legat under bestämningsgränsen mg/l. I de djupare vattenskikten har vattnet ph-värden varit i genomsnitt 5,0 6,1, syretillstånden har varit dåligt och närmare bottnen har vattnets fastsubstanshalt och humushalt ökat. Sulfathalterna har haft en variation på mg/l, större på bottnen än i ytskiktet. Kvalitetsskillnaderna i dagbrottens vatten beror främst på skillnaderna i dagbrottens berggrund. De substansmängder som löser sig ur berggrunden i Kuervaaras dagbrott är enligt kontrollresultaten huvudsakligen större och vattenkvaliteten sämre än i Laurinojas dagbrott. 18
2 19 Rautuoja, Kylmäoja och Laurinoja Vattnet i bäckarna har låg humushalt och är en aning surt. Under vårflödet har vattnets ph sjunkit under 6. Bäckvattnets buffertkapacitet mot försurning har varit antingen god eller utmärkt, frånsett vårflödesperioden. På våren sänker det sura smältvattnet vattnets ph-värde och påverkan kan märkas speciellt i älvarnas övre lopp och i de minsta bäckarna. Syremättnadsprocenten har varit i genomsnitt % och syretillståndet har huvudsakligen varit gott eller utmärkt. Det har förekommit variationer i bäckarnas fastsubstanshalter mellan olika provtagningar och de genomsnittliga halterna (3,6 4,9 mg/l) har varit något högre än i Äkäsjoki (1,8 2,7 mg/l). Bäckarnas totala kvävehalter på sommaren beskriver karga vattendrag och kväve är det tillväxtbegränsande näringsämnet. Den genomsnittliga fosforhalten (35 µg/l) i Rautuoja beskriver ett eutroft vattendrag. Kylmäojas fosforhalt 21 µg/l och Laurinojas motsvarande värde 18 µg/l tyder på ett något eutroft vattendrag. De högsta uppmätta aluminium- och kopparhalterna i Rautuoja och Laurinoja samt den högsta uppmätta kvicksilverhalten i Kylmäoja översteg EU:s kriterievärden för skydd av vattenekosystemen. Aluminium-, kobolt-, koppar- och nickelhalterna i Laurinoja har varit högre än i Rautuoja och Kylmäoja. Laurinoja rinner på Rautaruukkis gamla gruvområde, vilket också kan märkas i form av högre halter än i andra bäckar. Bäckarnas ekologiska tillstånd har inte bestämts. Niesajoki Niesajokis läge ändrades i samband med den tidigare gruvdriften i Rautuvaara genom att vattnet leddes via Kylmäoja till Äkäsjoki (figur 6-2). Figur 6-2 Niesajokis tidigare och nuvarande läge. Nykyinen = nuvarande, Alkuperäinen = ursprunglig.
3 Vattnet i Niesajoki har låg humushalt. Vattnets färgtal och COD Mn -halter ökar något när man rör sig nedför älven. Vattnets buffertkapacitet mot försurning är utmärkt. Syretillståndet vid kontrollpunkterna i Niesajoki (FS12, FS16, FS15) har varit gott. I Niesajoki bassäng (FS13, FS14) har syretillståndet huvudsakligen varit nöjaktigt, men på vårvintern har det också tidvis varit svagt. De högsta konduktivitetsvärdena har uppmätts i Niesajoki bassäng och i vattnet som rinner bort från bassängen. Den genomsnittliga totala kvävehalten på sommaren i Niesajoki bassäng (FS13), 1571 µg/l, beskriver ett mycket eutroft vattendrag och den totala fosforhalten 17 µg/l ett något eutroft vattendrag. I fråga om eutrofiering beskriver de genomsnittliga totala fosforhalterna (14 µg/l) och de totala kvävehalterna ( µg/l) i älvens nedre lopp (FS12, FS16) under sommaren dock ett kargt vattendrag. Däremot beskriver den genomsnittliga totala kvävehalten (611 µg/l) i älvens övre lopp (FS15) ett eutroft vattendrag och den totala fosforhalten (21 µg/l) ett något eutroft vattendrag. I Niesajoki är fosfor det tillväxtbegränsande näringsämnet. Metallhalterna i Niesajoki har för det mesta varit lägre än de kriterievärden som EU har ställt upp för skydd av vattenekosystemen. De högsta uppmätta aluminiumhalterna vid punkterna FS12 och FS16 i Niesajokis nedre lopp, kvicksilvervärdena vid punkt FS16 och kopparhalterna vid punkt FS13 i Niesajoki bassäng har överstigit EU:s kriterievärden vid enstaka provtagningar. De uppmätta mangan-, koppar-, kobolt- och zinkhalterna i Niesajoki bassäng (FS13) är högre än värdena vid övriga mätpunkter. Vattnet som rinner ut från bassängen har högre arsenik-, nickeloch uranhalter än vad mätresultaten från andra kontrollpunkter visar. I Niesajokis övre del höjs metallhalterna av avloppsvattnet från Ylläs avloppsreningsverk och vattnet som avleds från Rautuvaara anrikningsverks lagringsbassäng. Det ekologiska tillståndet i Niesajoki är av klassen gott. Muonio älv Vattenkvaliteten i Muonio älv är god. Vattnets har låg humushalt och surheten är nästan neutral, frånsett vårflödestiden. Buffertkapaciteten mot försurning är god eller utmärkt. Vattnets konduktivitet är låg och fastsubstanshalterna låga, frånsett vårflödestiden. Syretillståndet i älven har huvudsakligen varit gott eller utmärkt. Vattnets genomsnittliga totala fosforhalter och kvävehalter på sommaren beskriver ett kargt vattendrag. Enligt undersökningen av näringsbalansen är kväve det tillväxtbegränsande näringsämnet i vattendraget. Metallhalterna i Muonio älv har för det mesta varit lägre än de kriterievärden som EU har ställt upp för skydd av vattenekosystemen. De högsta kvicksilver- och zinkvärdena har överstigit EU:s kriterievärden vid enstaka provtagningar. Det ekologiska tillståndet i Muonio älv hör till klassen utmärkt Bottenfauna Bottenfaunan i älvarna i Hannukainenområdet undersöktes år 2007 och År 2007 var arterna i bottenfaunan typiska för strömmande vatten i Skogslappland, även om det förekom en del variation mellan olika vattendrag och provtagningsområden. EPT-gruppen (dagsländor, bäcksländor, nattsländor) hade i regel en tämligen stor andel. Andra betydande ordningar bland bottendjuren var tvåvingar och ställvis också skalbaggar. Bottenfaunan i de undersökta strömmande vattnen på den finska sidan tyder som helhet på att vattnen är av mycket god kvalitet. De strömmande vatten som undersöktes år 2011 omfattade artgrupper som är typiska för strömmande vatten (EPT-gruppen), även om de rikligt förekommande grupperna av dagsländor och tvåvingar dominerade i materialet. Speciellt rikligt i gruppen av tvåvingar förekom knott och fjädermyggor som avspeglar den småskaliga variationen mellan fors och lugnvatten i flera av områdets älvar. Antalet nattsländor och bäcksländor var ordinärt. Som helhet var skillnaderna jämfört med resultaten år 2007 små. 20
4 6.2.6 Laxens och öringens livscykel och krav på livsmiljön Torne älv och Muonio älv är värdefulla älvar för vandringsfiskarna. I Finland finns östersjölax som förökar sig naturligt numera utöver i de här älvarna endast i älven Simojoki. Öring leker i avrinningsområdets övre delar i mindre älvar än laxen, som sannolikt leker också på lämpliga skyddade lugnvattenplatser i Torne älv och Muonio älv. Tidpunkterna för laxens och öringens lek överlappar i någon mån varandra; öringen leker i allmänhet i september oktober och laxen i oktober november. Hela lektiden varar cirka en månad, varav honornas aktivaste stadium endast 5 10 dagar. Under öringens lektid är vattnets temperatur vanligen 2 6 C och under laxens lektid 1 5 C. Lax- och öringhonorna väljer vanligen som lekplats ett ställe där djupet åtminstone täcker fisken. På laxens lekområden i strömmande vatten finns det grovt grus och småstenar (diameter 3 13 cm) på bottnen. På öringens lekplatser finns främst finkornigare grus och stenar (diameter 1 7 cm). Honan söker upp en lämplig plats för lekgropen och formar den med stjärten. Större partiklar som lossnar från bottnen bildar en svans eller ås i gropens nedre kant samtidigt som mera finfördelat material förs nedströms med vattenströmmen. Gropbädden och dess svans bildar tillsammans lekgropen. På bottnen av gropen lämnar honan vanligen kvar två till fyra större stenar. Romkornen, som är tyngre än vatten, samlas i en tät klunga kring lekgropens bottenstenar där en liten strömning i motsatt riktning i förhållande till huvudströmmen samt större stenar skyddar romkornen. Lekgropens konstruktion möjliggör vattengenomströmning genom romfickorna så att embryona får syre och skadliga metaboliter förs bort. Romkornen finns inne i gruset på i genomsnitt 8 27 cm djup; ju större honas lekgrop det är fråga om, desto djupare är romkornen vanligen placerade. De befruktade romkornen som lagts på älvens botten kläcks bland gruskornen följande vår. Vattentemperaturen vid kläckningstiden påverkar romkornens utveckling; ju högre temperatur, desto snabbare utvecklas ynglen. Beroende på vattentemperaturen kan det ta dagar innan romkornen kläcks. I allmänhet är den för kallvattenlevande laxfiskar optimala syrehalten som är löst i vatten 8 10 mg/l, men små yngelstadier tål syrebrist betydligt sämre än fullvuxna fiskar. Hur rommen inne i gruset klarar sig beror i hög grad på om vattenströmmen är tillräcklig så att den transporterar bort metaboliterna ur gruset. Om vattenströmmen blir långsammare minskar rommens tillgång på syre och mängden av alla skadliga föreningar från ämnesomsättningen såsom ammonium, nitriter och koldioxid ökar i gruset. Romkornens syrebehov beror på kornens storlek, utvecklingsfas och eventuellt också art. Surhet är akut skadlig för laxens och öringens romkorn då ph sjunker till 4,5 5,0. Vattentemperaturen har skadlig inverkan på yngelstadierna, om den stiger över +20 grader. Största delen av romkornen överlever i grus där den genomsnittliga kornstorleken är mm och det finkornigaste materialet (< 1 mm) utgör högst %. Samtidigt borde grusets interna genomsläpplighet, alltså strömhastighet, vara cm/h och syrehalt minst 7,0 mg/l. Sedimentering av fast substans minskar grusets interna syrehalt till följd av att tomrummen mellan gruskornen täpps till och organisk substans bryts ned. Sedimenteringshastigheten och -djupet beror förutom på strömförhållandena och materialmängden också på materialets beskaffenhet: ju finkornigare material, desto djupare sedimenterar det och desto mera material samlas på bottnen. Grövre fast substans (> 1 mm) eller sand kan bilda en jämn matta ovanpå gruset, varvid de kläckta ynglen inte kan ta sig upp ur gruset eller de försöker ta sig upp ur gruset för tidigt när syret tar slut. Ynglen kläcks normalt ur romkornen ungefär vid islossningstiden, men de stannar ännu kvar i gruset tills de har gjort slut på näringen i sin gulsäck. Därefter fylls ynglens simblåsa med luft och de kommer upp i vattnet ur gruset och erövrar egna revir. I regel håller sig ynglen på samma forsområden i ett till tre år innan de vandrar ut i havet eller någon sjö för att växa till sig. I nordligaste Europas älvsystem kan laxens älvyngelstadium dock vara upp till 6 7 år och då vandrar en del av de äldre älvynglen från huvudfårans lekområden till de mindre biflödena för att växa till sig. En liten del av hanarna kan leka tillsammans med större vandringslaxar redan i älvyngelstadiet innan de själva har vandrat (s.k. dvärghanar). Fiskarna återvänder vanligen från havet eller sjöarna till de älvar där de fötts för att leka efter 1 3 år. Efter leken återvänder laxfiskarna till havet eller sjön och största delen av fiskarna dör under följande vinter. 21
5 Under den första sommaren äter älvynglen djurplankton, små insekter samt bottendjur. Senare äter ynglen större insektlarver och fullvuxna vatteninsekter som vattenströmmarna ofta för med sig. I början av vandringen till havet använder de unga laxarna ännu en tid insekter vid vattenytan och vattenlevande ryggradslösa djur som föda, men från cirka 25 centimeters storlek äter de främst fisk. I Östersjön äter laxen främst strömming och vassbuk. Det finns stora variationer i laxens tillväxt mellan olika år och olika individer. Efter det första året i havet väger Östersjölaxarna 1 3 kilo, efter det andra året i havet 3 7 kilo och efter det tredje året i havet 7 13 kilo. Bottniska vikens laxbestånd har sina viktigaste uppväxtområden i de södra delarna av Östersjön. För att komma dit måste laxar som fötts i Torne älvs övre lopp vandra hela kilometer. Om det finns mycket småströmming i Bottenhavet kan en del av laxarna stanna där för att äta upp sig. Finska vikens laxar stannar främst inom Finska viken under sin vandring för att växa till sig. Kraven på lekmiljöerna är strängare för laxfiskar än älvynglens krav på livsmiljön. I tabell 6-5 presenteras havsöringens krav på livsmiljö och lekplatser. I samband med utredningen av flodpärlmussla (LVT 2011) var vattnets uppmätta strömningshastighet i Kuerjoki i mitten av augusti som högst 1,2 m/s. I Valkeajoki uppmättes en strömningshastighet på 0,4 m/s och i Äkäsjoki som mest 0,8 m/s. Fastän strömningshastigheterna ställvis är stora har alla älvar också platser med lugnvatten som lämpar sig för lek. Tabell 6-5 Havsöringens krav på lekplatser och älvynglens krav på livsmiljön (ICES 2011). Parameter Älvynglens Lekplats livsmiljö Vattendjup 0,30 m 0,15-0,45 m Vattnets strömningshastighet 0,1-0,5 m/s 0,2-0,55 m/s Bottnens kornstorlek mm mm Skadlig temperatur C 13 C Fiskarternas tungmetallhalter Torne älv Muonio älv är Östersjöområdets största älv som har en laxstam som förökar sig naturligt och havsöringsstammar som förökar sig naturligt. Jämsides med lax och havsöring finns också andra ekonomiskt värdefulla fiskarter i Torne älv, exempelvis harr, sik, gädda, abborre och lake. Utöver dem förekommer också mört, id, braxen, stäm, elritsa, stensimpa, bergsimpa och grönling. I Torne älv finns också ett nejonögonbestånd som kan fiskas. I områdets alla älvar består fiskbeståndet främst av öring. Öringen förökar sig naturligt i projektområdets alla älvar med undantag av Laurinoja, fastän den påträffades vid dess mynning. Äkäsjoki är ett av de viktigaste reproduktionsområdena för den havsöringspopulation som lever i Torne älvsystem. Äkäsjoki och dess biflöden har också lokala öringstammar. De viktigaste yngelproduktionsområdena är koncentrerade till Äkäsjokis nedre lopp. Yngelproduktionen i Äkäsjoki har uppskattats till vandringsyngel per år. Metallhalterna i de provfiskar som fångades i samband med elprovfiske hösten 2011 var tämligen låga beträffande alla metaller och till exempel halterna av bly, kobolt, nickel, arsenik, kadmium och vanadin låg under bestämningsgränsen. Kvicksilverhalterna i öringar och simpor varierade i Niesajoki och Äkäsjoki i intervallet 0,03 0,19 mg/kg. Dessa halter kan anses vara låga, eftersom de klart underskrider EU:s gränser för maximihalten (0,5 och 1,0 mg/kg). Kromhalterna översteg nätt och jämnt bestämningsgränsen i två öringprover. De genomsnittliga zinkhalterna var lägre än exempelvis i vanlig finsk sik som saluförs som livsmedel (12 mg/kg). För koppar uppmättes halter som i någon mån översteg bestämningsgränsen och kopparhalterna var i genomsnitt högre i öringprover från Niesajokis mynning. 22
6 Tabell 6-6 Halter av bly, nickel, krom, zink och koppar per färsk vikt fisk från Niesajoki, Äkäsjoki, Kuerjoki och Valkeajoki. Metall Niesajoki (mg/kg) Äkäsjoki (mg/kg) Kuerjoki (mg/kg) Valkeajoki (mg/kg) Bly <0,6 <0,6 <0,6 <0,6 Nickel <0,2 <0,2 <0,2 <0,2 Krom <0,4 0,5 0,4 <0,4 Zink 5,5 10,8 8,8 6,1 Koppar 1,6 0,5 <0,4 0, Buller, vibrationer och damm För närvarande finns inga betydande bullerkällor på projektområdet, och på området uppkommer buller främst från landsvägstrafiken. På området finns inte heller någon verksamhet som orsakar vibrationer i marken. Luftkvaliteten på projektområdet och i dess omgivning är god och i Kolari kommun finns inga betydande utsläppskällor. Enligt den bioindikatorundersökning som gjorts på området kan man se att de utsläpp i luften som uppkom till följd av gruvdriften som avslutades 1990 fortfarande kan märkas, speciellt på Rautuvaaraområdet Riktvärden som Sverige ställer för vattenkvaliteten Havs- och Vattenmyndigheten i Sverige presenterade hösten 2013 nya riktvärden för halterna av skadliga ämnen i vattendrag. Riktvärdena för de ämnen som förekommer i vattnet som strömmar ut från projektet i Hannukainen anges i tabell 6-7. Tabell 6-7 Havs- och Vattenmyndighetens förslag till riktvärden för vattenkvaliteten beträffande halterna av vissa skadliga ämnen. Ämne Värde på årsnivå (µg/l) som inte Högsta tillåtna halt µg/l får överskridas Inlandsytvatten Andra ytvatten Inlandsytvatten Andra ytvatten Krom Zink 8 vid > 24 mg 3,4 - - CaCO 3 /l 3 vid < 24 mg CaCO 3 /l Koppar 4 1,3 - - Ammoniumkväve 1,0 0,66 6,8 5,7 Arsenik 0,50 0,55 7,9 1,1 Nitrat Uran 0,07 0,07 2,3 2, NATURAOMRÅDENAS NUVARANDE SITUATION 7.1 Niesaselkä (FI , SCI) Läge och allmän information Niesaselkä Naturaområde, som omfattar hektar, ligger cirka 1,5 kilometer sydost om Rautuvaara (figur 7-1). Niesaselkä är en värdefull helhet bestående av gammal skog. Där finns flera hotade tickor och kärlväxter. Skogarna är år gamla tall-/granskogar med ett mycket stort inslag av sälg. I omgivningen kring de ställen där vatten rinner nedför sluttningarna finns lundartade moar och lundartade kärr. Niesaselkä hör till skyddsprogrammet för gamla skogar (AMO120248) och området är skyddat enligt naturvårdslagen. Skogarna i Niesaselkäområdet består främst av gran- eller talldominerade blandskogar och det finns också rena tallbestånd. Största delen av områdets skogar är över 100 år gamla och de äldsta skogarna är närmare 250 år gamla. De äldsta skogarna är talldominerade, men i de skogar som är över 100 år finns också rikligt med bestånd där huvudträdslaget är gran.
7 24 Figur 7-1 Niesaselkä Naturaområdes läge sydost om Rautuvaaraområdet Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I Niesaselkäs direktivnaturtyper anges i tabell 7-1. Den vanligaste naturtypen på området är västlig taiga. Andra vanliga naturtyper är aapamyrar, skogbevuxna myrar samt öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn. På aapamyrfigurerna förekommer också naturtyperna skogbevuxna myrar samt källor och källkärr. Direktivnaturtypernas representativitet är utmärkt eller god på 70 % av området. Tabell 7-1 Naturtyper i habitatdirektivets bilaga I på Niesaselkä Naturaområde. * = prioriterad naturtyp, som alltså primärt ska skyddas. Naturtyp Oligotrofa-mesotrofa sjöar Små åar och bäckar Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn Källor och källkärr Rikkärr *Aapamyrar Silikatrika bergsluttningar *Västlig taiga Lundar *Skogbevuxna myrar Ingen naturtyp Totalt Kod D0 - Främsta naturtyper, ha 21 Andra naturtyper, ha ~ ~111
8 25 Figur 7-2 Direktivnaturtyper på Niesaselkäområdet. Oligotrofa-mesotrofa sjöar Till naturtypen hör oligotrofa och mesotrofa sjöar i slättområden och det subalpina bältet i kontinentala och alpina områden. Sjöarna har stor variation i vattenståndet. Till typen hör bl.a. ävjebroddvegetation, som har förekommit i naturtillstånd t.ex. på stränderna till stråtar som tidvis, efter översvämning, varit blottlagda. Dominerande arter är ävjebrodd, nålsäv och strandranunkel. Notbloster och braxengräs förekommer sparsamt eller saknas. Även vattensystem, vilkas kortskottsväxter domineras av sylört, hör till denna naturtyp. Sådana sjöar finns bl.a. i norra Finland som s.k. korvsjöar som är avsnörda från vattendraget. På Niesaselkä Naturaområde förekommer naturtypen i två små träsk, Kierojärvi och Kattilajärvi. Av dessa ligger Kierojärvi söder om Vittavaara och Kattilajärvi vid Naturaområdets sydvästra spets.
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merNaturtypen källor och källkärr finns på Niesaselkä Naturaområde främst i områdets norra del på sluttningarna och i anslutning till aapamyrarna.
Små åar och bäckar Naturtypen omfattar mindre åar och andra småvatten i naturtillstånd såsom bäckar och källbäckar. Denna naturtyp har undergått stora förändringar under de senaste årtiondena. Endast några
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs merTel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merOlli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka
sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund
Läs merTel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se
VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merMOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa
BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder
Läs merKontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000. Sweco Environment AB
RAPPORT KRAFTRINGEN ENERGI AB ÖRTOFTAVERKET Kontrollprogram avseende vattenkvalitet i Kävlingeån m.m. UPPDRAGSNUMMER 1288135000 Årsrapport november 2012 december 2013 Malmö 2014-03-24 Sweco Environment
Läs merMetaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan
Läs merKävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Läs merFigur 5-1 Älvar och bäckar som påverkas av projektet i Hannukainen på den finska sidan.
12 Figur 5-1 Älvar och bäckar som påverkas av projektet i Hannukainen på den finska sidan. Vattendrag som finns på projektets influensområde och hör till direktivnaturtypen är på finska sidan Äkäsjoki
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merFörundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Läs merVattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008
Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Läs merInventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merPM F08 110 Metaller i vattenmossa
Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Läs merKOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA
KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar
Läs merElfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Läs merAllmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun
Fortum Generation AB Att. Johnny Norrgård Gammelkroppa 682 92 Filipstad Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun Bakgrund Föreliggande elfiske samt allmänna beskrivning av Kolsjöbäcken, är genomförd
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merRÖNNE Å VATTENKONTROLL
RÖNNE Å VATTENKONTROLL 24 EKOLOGGRUPPEN på uppdrag av RÖNNEÅKOMMITTÉN Maj Rönne å - vattenkontroll 24 Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna som ägt rum
Läs merÄven andra faktorer än phvariationerna skulle dock kunna spela in och påverka överlevnaden av öringungar negativt.
Hushållningssällskapet - Alcontrol Bakgrund till undersökningsprogram öring Ålanda ström Mjörns FVOf har tillsammans med Hushållningssällskapet och Alingsås sportfiskeförening under flera år bedrivit ett
Läs merHaganäs Bostadsområde PM Miljö
Älmhults kommun Haganäs Bostadsområde PM Miljö Göteborg 2013-10-07 Haganäs Bostadsområde PM Miljö Datum 2013-10-07 Uppdragsnummer 1320002808 Utgåva/Status Katarina Wallinder Anna Fälth/Louise Larborn Katarina
Läs merFörklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån
Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts
Läs merHur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen
Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten
Läs merMÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund
Läs merSlutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merSer du marken för skogen?
Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel
Läs merKARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND
Emmi Rankonen 2010 KARTERING OCH KLASSIFICERING AV SURA SULFATJORDAR (SSJ) I FINLAND Peter Edén, Annu Martinkauppi, Jaakko Auri och Emmi Rankonen Geologiska forskningscentralen (GTK) / Västra Finlands
Läs merFlodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-
Läs mer2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING
2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...
Läs merLaboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn
Vattenlaboratoriet vid LaboratorieMedicinskt Centrum Gotland Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn Sid 1 av 6 Innehållsförteckning: Varför vattenanalys... 2 Definitionen på s.k. enskild brunn
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merUppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Läs merHantering av vägdagvatten längs Ullevileden.
1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merFiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merFISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i
Läs merÖversikt av Väsentliga Frågor för ytvatten
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merAckrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045
Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN
Läs merÅtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Läs merFörklaringar till analysresultat för dricksvattenprover
Livsmedelsverkets gränsvärden Enligt Livsmedelsverkets bedömningsgrunder kan ett dricksvatten bedömas som tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. - Bedömningen tjänligt innebär att vattnet kan
Läs merFiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Läs merSjön saneras från kvicksilver
Sjön saneras från kvicksilver 2 Arbeten vid åmynningen Området vid åmynningen innehåller en stor del av det kvicksilver som finns i Turingens sediment. När vattnet virvlas upp av åns vågrörelser och strömmar
Läs merRecipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde
Recipientkontrollen i Norra Vätterns tillrinningsområde Årsrapport 29 Medins Biologi AB Mölnlycke 21-5-2 Martin Liungman Ingrid Hårding Anders Boström Anna Henricsson Mikael Christensson Medins Biologi
Läs merANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN
ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...
Läs merRecipientkontrollen i Lagan 2013
Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545 Recipientkontrollen i Lagan 2013 Medins
Läs merRECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006. Vindelälvens- Umeälvens SRK
Grågås, Bjuren 2007 Foto: Fredrik Sörvåg RECIPIENTUNDERSÖKNINGAR 2006 Vindelälvens- Umeälvens SRK INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...7 OMRÅDE...9 METODIK...11 Provtagningspunkter...11 Fysikaliska och
Läs merBevarandeplan för Hovgårdsån
Bevarandeplan för Hovgårdsån Bakgrund Länderna inom EU arbetar gemensamt för att bevara sitt växt- och djurliv för framtida generationer. En viktig del i arbetet är det ekologiska nätverket Natura 2000
Läs merPlan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område. Kronoby
(översättning) 1 Plan för fiskeriekonomisk restaurering av Kronoby å inom Terjärv delägarlags område Kronoby Västra Finlands miljöcentral oktober 2007 INNEHÅLL: 1. Inledning... 3 2. Kronoby å... 3 2.1.
Läs merAllmänna bestämmelser. För vatten- och avloppsanläggningar. ABVA 2009 Industri
Allmänna bestämmelser För vatten- och avloppsanläggningar ABVA 2009 Industri INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2. Avloppsvatten som är av annan typ än hushållsavlopp 3. Industrier måste samråda med Karlskoga Miljö
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merHAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 7 augusti, kl 10.00. Verkeån och Örakarsfallen.
HAVÄNGSVANDRING Söndagen den 7 augusti, kl 10.00 Verkeån och Örakarsfallen. Verkeåns mynning och en blick över Hanöbukten. Vad gör Verkeån så unik. Örakarsfallen med fångstanordning, en historisk bakgrund
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merMätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)
Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merSKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg
SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.
Läs merRECIPIENTUNDERSÖKNING 2003
UPPLANDS VÄSBY 20 ALcontrol Innehåll Åtgärdsplats 6, Ladbrodammen. Foto: Kent Hård, ALcontrol INFÖR BYGGNATION AV RENINGS- ANLÄGGNINGAR FÖR DAGVATTEN RECIPIENTUNDERSÖKNING 20 Upplands Väsby kommun UPPLANDS
Läs merProvtagningar i Igelbäcken 2006
Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merBilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Läs merMetaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB
ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merJordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter
Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och
Läs merBilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande
1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga
Läs merFiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merMÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund
MÖRRUMSÅN 2006 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2007-05-04 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Fältprovtagning Kontaktperson
Läs merLyft produktionen med rätt vattenrening
Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av
Läs merPlaneringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Läs merVattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014
Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen Resultat från Telge Återvinnings provtagningar 2008-2014 Friman Ekologikonsult AB Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 4 3. Generellt om
Läs merVattenkontroll i Mörrumsån 2011
Vattenkontroll i Mörrumsån 2011 Vattenkontrollen i Mörrumsån visade att flera sjöar och vattendrag runt Växjö och Alvesta hade så dålig status att övergödningen måste åtgärdas. På lång sikt har tillståndet
Läs merTyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Läs merFörslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar
Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara
Läs merBilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Läs merMälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner. Susanna Hansen, sekreterare Svealands kustvattenvårdsförbund 21 mars 2014
Mälarens vattenvårdsförbund och Mälaren en sjö för miljoner Susanna Hansen, sekreterare Svealands kustvattenvårdsförbund 21 mars 2014 Mälarens vattenvårdsförbund Ideell förening, bildades 1998 Ca 50 medlemmar
Läs merGolvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde
Analysavdelningen Galina Gorodetskaja galina.gorodetskaja@kappala.se Golvskurvatten från bilverkstäder inom Käppalaverkets upptagningsområde - En inventering - Handledare: Christina Vendel 2006-02-20 1
Läs merAnalys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder
1 Analys av vattenkvalitet i avrinnande vatten från den befintliga torrlagda Skirsjön samt diskussion om förväntade effekter efter åtgärder Bakgrund I arbetet med en åtgärdsstrategi för Växjösjöarna (ALcontrol
Läs merProvpunkter i Trosaåns Avrinningsområde
Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning Klämmingen, Sigtunaån, Trosaån. Foto; Bertil Karlsson, Weronica Klasson, Elin van Dooren. Provpunkter i Trosaåns Avrinningsområde Pågående provtagning
Läs merAnmälan muddring i Hårte Fiskehamn
Anmälan muddring i Hårte Fiskehamn 2013-04-14 Hårte fiskehamnsförening upa /Staffan Berg, ordförande Anmälan vattenverksamhet Reviderad 2012-04-05 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 801 70 Gävle Anmälan, muddring
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor
Läs merBiogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %
Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merElfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015
Elfiskeundersökningar i Torsås och Kalmar kommun, södra Kalmar län 2015 Brömsebäcken Grisbäcken Bruatorpsån Applerumsån Strömby å Glasholmsån Halltorpsån Hagbyån Fiskinventeringar på 14 lokaler och jämförelser
Läs merHavet. 158 Miljötillståndet. Havet
Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden
Läs merrapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merRedovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015
1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS
Läs mer