ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Transkript

1 ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB

2 2 (12) 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER LOKALISERING HYDROLOGISKA DATA BEFINTLIGA TILLSTÅND Lagligförklaring m m Åtgärder till skydd för fisket BESKRIVNING AV ANLÄGGNINGEN Nedströms förhållanden damm vid vattenverket i Lyckeby SÖKT VERKSAMHET NOLLALTERNATIV FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Fisk och musslor Förekomst Påverkan Fåglar Natura 2000 och nyckelbiotop Torrläggning av översvämmade områden Grumling Föroreningsspridning från sediment Övrig påverkan naturmiljö Buller Kulturmiljö WSP Environmental Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 3 (12) 9.10 Utsläpp till luft MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTENFÖREKOMSTER TIDPLAN BILAGOR... 12

4 4 (12) 1 Inledning Karlskrona kommun avser att riva ut dammen vid Augerums kraftverk och avveckla möjligheten till kraftproduktion, för att förbättra för fiskvandringen i Lyckebyån. Att riva ut en befintlig damm är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. För kraftproduktionen, damm och fisktrappa vid Augerums kraftverk finns två delvattendomar från år 1990 och Karlskrona kommun har skrivit ett avtal om att köpa fastigheten och fallrätten vid dammen för att skaffa sig rådighet och kunna riva ut dammen. Karlskrona kommun har för avsikt att ansöka om tillstånd till utrivning av dammen och upphävande av gällande vattendomar hos mark- och miljödomstolen. Eftersom området även omfattas av strandskydd kommer tillståndsansökan omfatta även en ansökan om strandskyddsdispens. Detta samrådsunderlag utgör utgångspunkt för de samråd som ska hållas i tillståndsprocessen, enligt 6 kap 4 miljöbalken. 2 Administrativa uppgifter Huvudman: Postadress: Platsnamn: Kommun och län: Kontaktperson Karlskrona kommun: Karlskrona kommun KARLSKRONA Augerums kraftverk Karlskrona kommun, Blekinge län Kenneth Johansson Telefon: E-post: Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: kenneth.johansson@karlskrona.se Nuvarande: Augerum 13:5, Mölletorp 1:4 Efter fastighetsreglering: Mölletorp 7:4 Nuvarande: Gert Mårtensson och GAkraft AB Efter köp: Karlskrona kommun

5 5 (12) 3 Lokalisering Aktuell damm och kraftverk ligger strax väster om Augerums kyrka i Karlskrona kommun, se Figur 1. Kraftverksdamm Figur 1. Översiktsbild lokalisering av kraftverksdammen i Augerum Dammen ligger inte inom detaljplanelagt område.

6 6 (12) Dammen ligger inom strandskyddat område och inom vattenskyddsområde till Karlskrona kommuns huvudsakliga vattentäkt. 4 Hydrologiska data Hydrologiska data vid SMHI:s mätstation Mariefors i Lyckebyån strax uppströms dammen i Augerum: Medellågflöde, MLQ 0,55 m 3 /s Medelflöde, MQ 6,25 m 3 /s Medelhögflöde, MHQ 21,9 m 3 /s Avrinningsområde drygt 800 km 2, med en sjöandel på ca 5 %. 5 Befintliga tillstånd 5.1 Lagligförklaring m m 1990 Vattendomstolen vid Växjö Tingsrätt lagligförklarade Augerums kraftverk med befintliga turbiner och därtill hörande befintlig damm och fiskväg samt gav tillstånd att installera ytterligare ett aggregat I domen gavs också tillstånd att avleda 2,9 m 3 /s genom de befintliga turbinerna och 3 m 3 /s till det nya aggregatet. Det beslutades också att vattenståndet uppströms Augerumsanläggningen inte onödigtvis får överstiga höjden + 12,15 m, om det kan styras genom kraftverkets och dammens skötsel. Detta innebär en skyldighet för anläggningens ägare att vid ökande vattenföring och stigande vattenstånd i god tid öppna befintliga vattenvägar genom luckdragning och borttagande av bjälksättar. I domen finns också krav på att släppa fram minst 540 l/s, eller tillrinningen om den är mindre, till ytvattenverket i Lyckeby. 5.2 Åtgärder till skydd för fisket 1998 Vattendomstolen vid Växjö Tingsrätt föreskrev om nya vattenhushållningsbestämmelser och åtgärder till skydd för fisket, vilket var en kvarstående fråga i målet om Augerums vattenkraftverk från De nya vattenhushållningsbestämmelserna innebär att olika flöden ska släppas fram genom fiskväg, gamla åfåran och huvudåfåran vid olika tidsperioder under året för att möjliggöra för framförallt öringens vandring. 6 Beskrivning av anläggningen Dammanläggningen vid Augerums kraftverk är en ca 30 m lång betongkonstruktion. Dammens huvudutskov är centralt placerat och består av tre separerade öppningar av överfallstyp (skibord) med en sammanlagd bredd om ca 12 m. Reglering av huvudutskoven utförs med träsättar. På dammens högra sida i strömfallsriktningen finns utskov till fisktrappa och flodutskov med spettlucka. Till vänster om

7 7 (12) huvudutskoven finns ett ytterligare flodutskov med spettlucka och intag till kraftverket med två spettluckor, se ritning i bilaga 1. Från intagsluckorna leds vattnet till kraftverket via en ca 55 m lång inloppskanal i betong. Efter ca 25 m finns ett intagsgaller och ett mindre utskov i den högra betongväggen. Den befintliga fiskvägen utgörs av en motströmsränna (s k denilränna) i trä, vilken har en brant lutning, små bassänger och ett flöde på ca 200 l/s när fiskvägen är öppen. 6.1 Nedströms förhållanden damm vid vattenverket i Lyckeby Det finns en damm med fisktrappa i Lyckeby ca 3 km nedströms dammen i Augerum. Havsöringarna klarar att gå upp i den gamla fisktrappan, men de 2-åriga havsöringssmolten och de utlekta vuxna fiskarna har problem att ta sig förbi turbininloppet och ut till havet, enligt Lyckebyåns fiskevårdsområdesförening (FVOförening). Många andra fiskarter klarar inte att ta sig upp till ovansidan av dammen i Lyckeby. Fiskvägen vid dammen i Lyckeby håller dock på att byggas om, så att fisken lättare ska kunna passera denna. Mellan dammen i Lyckeby och dammen i Augerum är det relativt lugnflytande vatten med bra lek och uppväxtmöjlighet för bland annat sik. 7 Sökt verksamhet Kommunen vill återskapa en helt fri och naturlig fiskväg genom att ta bort hela dammen ner till naturlig botten, tappa ned den indämda vattenytan och återställa åfåran till dess ursprungliga fallprofil. Ansökan omfattar därför tillstånd för utrivning av hela dammen samt inloppskanalen in till kraftstationen. Syftet med att riva dammen vid Augerum är att stärka den biologiska mångfalden i vattendraget och återskapa miljöer som tidigare funnits i ån. 8 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska alltid innehålla ett nollalternativ. I detta fall föreslås att nollalternativet innebär att dammen inte rivs ut.

8 8 (12) 9 Förutsedd miljöpåverkan Nedan anges kortfattat den miljöpåverkan som kan förutses idag och som kommer att hanteras vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. 9.1 Fisk och musslor Förekomst I Lyckebyån förekommer ett stort antal fiskarter varav bestånden av havsöring och ål är särskilt värdefulla. Öring är dessutom en värdfisk för flodpärlmusslan. Även vimma och sik leker strax nedströms Lyckeby kraftverk. Vimma och ål rödlistade arter. Vimma är klassad som nära hotad och ål som akut hotad. Upp- och nervandring av fisk i Lyckebyån kan förekomma under i princip hela året under förutsättning att vattenföring och vattentemperatur inte är för låga. Större delen av havsöringens uppvandring är dock sannolikt koncentrerad till perioder med god vattenföring strax före leken under augusti- oktober. Nedströmsvandring av smolt (juvenil havsöring) förekommer främst under april till maj. Uppvandring av glasål (juvenil ål) och nedvandring av blankål (stor lekmogen ål) sker företrädesvis under perioden juni till oktober. 1 Den gamla fisktrappan i Augerum fungerar när den är öppen för havsöring, till viss del. Vid det elfiske som genomfördes uppströms dammen i Augerum 2012, på uppdrag av vattenvårdsförbundet 2, fångades 35 ensomriga öringar/100m2. Resultaten indikerar att havsvandrande öring i någon grad kan passera dammen i Augerum och att den provfiskade ytan vid Mariefors är av betydelse för Lyckebyåns öringspopulation. Enligt Lyckebyåns FVO-föreningen finns det ovanför dammen i Augerum ca tre kilometer strömmande havsöringsvatten med utmärkta lek och uppväxtmiljöer. Enligt den befintliga domen ska det tappas 200 l/s genom fiskvägen under perioden 15 mars till 15 juni och 300 l/s till gamla åfåran. Kraftverket ska också stängas tre helger i oktober och en helg i november. Detta är dock för lite för att utvandringen ska fungera tillfredsställande Påverkan Sökt verksamhet bedöms få mycket positiv påverkan på öringen genom att möjligheten att vandra till och från lekbottnar i Lyckebyån förbättras avsevärt. Utrivningen av dammen bedöms också få positiva effekter för övriga fiskarter som idag inte alls kan ta sig förbi dammen. 1 Fiskevårdsteknik i Sverige AB Karlskrona kommun, Augerum kraftverk, Lyckebyån förslag till Fiskvägar. 2 Alcontrol Laboratories Lyckebyån Lyckebyåns vattenvårdsförbund.

9 9 (12) Det har tidigare funnits flodpärlmussla i ån, men inga hittades vid den inventering som Karlstads Universitet utförde åt Länsstyrelsen under hösten I länsstyrelsens rapport Stormusslor i Blekinge län konstateras att flodpärlmusslorna i Lyckebyån finns kvar i så små bestånd att det av den anledningen är tvivelaktigt om de kommer att klara sig utan mycket omfattande åtgärder. Det är inte säkert att utrivnigen av dammen i sig kommer att medföra positiva effekter för flodpärlmusslan, eftersom beståndet idag är så litet. Utrivningen förbättrar dock möjligheterna att lyckas med andra räddningsåtgärder som t ex utplantering. Ålen är beroende av att kunna vandra upp i vattensystemen då den lever större delen av sitt liv i sjöar innan den så småningom vandrar tillbaka till Saragassohavet för att leka. Utrivningen av dammen bedöms underlätta för ålens vandring. Utrivningen medför att siken kan få tillgång till fler lek och uppväxtområden, vilket gynnar beståndet på lång sikt. Idag hindras sik och även den hotade arten vimma från att vandra i Lyckebyån redan i Lyckeby, men genom fiskvägen som kommer att byggas ges siken möjlighet att nå till Augerum. Den planerade åtgärden i Augerum kan därför få positiv effekt även på dessa arter. Dammen i Augerum dämmer även upp delar av de ursprungliga lek- och uppväxtområdena i Lyckeby ån, vilket innebär att ytan för lämpliga lek- och uppväxtområden har minskat. Genom att riva ut dammen återskapas strömstäckor som kan fungera som lekområde för öring och livsmiljö för flodpärlmussla. Beståndet av öring bedöms kunna stärkas och öring kommer att bättre än tidigare kunna nå de områden där flodpärlmusslor har funnits fram till nyligen. 9.2 Fåglar I Lyckebyåns vattensystem finns fiskberoende fåglar såsom fiskgjuse och storlom. Strömstare och forsärla häckar regelbundet längs ån. Sökt verksamhet bedöms vara positiv även för fåglarna i vattensystemet eftersom det troligen innebär mer fisk på en längre sträcka i Lyckebyån. 9.3 Natura 2000 och nyckelbiotop En del av Lyckebyån, strax uppströms Augerums kraftverk, ingår i Natura området Lyckebyåns dalgång (SE ) som har till syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus för flodpärlmussla och hårklomossa. De hot som finns mot flodpärlmusslan är enligt bevarande planen försurning, svag förekomst av öring t. ex på grund av vandringshinder eller utebliven reproduktion, försämrad vattenkvalitet, förstörelse av de olika livsmiljöer som flodpärlmusslan och öring i sina livscykler är beroende av t. ex genom årensning där stenar och block i åfåran avlägsnas. 3 Amra Hadzihalilovic-Numanovic och Björn Arvidsson, Karlstads Universitet. Flodpärlmusslan i Blekinge - Undersökning av genetisk populationsstruktur. 2008:8. Länsstyrelsen i Blekinge län. 4 Länsstyrelsen i Blekinge län. Stormusslor i Blekinge län 2008 Sammanställning och analys av inventeringar från 1958 till :9.

10 10 (12) Det hot mot hårklomossan som identifierats i bevarandeplanen är dämningsåtgärder i åfåran, eftersom mossan är beroende av årliga vattenståndsfluktuationer. Större delen av Natura 2000-området är också utsett som nyckelbiotop enlig skogsstyrelsen. Utrivningen av dammen bedöms vara positivt för skyddsvärdena i Natura området, eftersom det förbättrar för fiskvandring och eftersom det kommer att bli naturliga vattenståndsfluktuationer. Eventuellt behövs dock tillstånd för åtgärderna som påverkar miljön inom Natura 2000-området, enligt 7 kap 28a miljöbalken. Tillstånd behövs dock inte för åtgärder som direkt hänger samman med förvaltningen av området. 9.4 Torrläggning av översvämmade områden Vattenytan uppströms dammen i Augerum kommer att sänkas när dammen tas bort. Det är framförallt inom de närmsta 100 meterna som det kommer att märkas. Detta kan förväntas påverka vegetationen i berörda områden. På bild 1 visas ett område som kommer att få en lägre vattenstånd vid utrivning av dammen. Området ligger i södra delen av Natura 2000-området Lyckebyåns dalgång. Bild 1. Översvämmat område strax uppströms Augerums damm som kommer att vara betydligt mindre vattentäckt när dammen utrivits.

11 11 (12) 9.5 Grumling Arbetena med utrivningen av dammen kan medföra en viss grumlingsspridning. Åtgärderna planeras dock vidtas under torrperioden och luckorna kommer att öppnas helt för att sänka av vattnet så mycket som möjligt innan åtgärderna påbörjas. Det uppgrumlade materialet bedöms sedimentera i det lugna vattenområdet uppströms dammen vid vattenverket i Lyckeby. Kommunen ser ingen risk för påverkan av dricksvattnet. 9.6 Föroreningsspridning från sediment Föroreningssituationen strax uppströms Augerums kraftverk har undersökts under Undersökningen visade att det finns en del föroreningar i sedimenten, framförallt metaller. Det är dockhuvudsakligen låga till måttliga halter och endast i ett av sex prover förekommer en halt av en analyserad parameter (kvicksilver) i sådan halt att det klassas som trolig påverkan av punktkälla. Alla övriga parametrar i alla övriga punkter klassas som ingen eller liten påverkan av punktkälla. Sedimenttransport förekommer kontinuerligt i Lyckebyån, men en viss ökad sedimenttransport från det uppdämda området uppströms dammen kan förväntas när dammen tas bort. 9.7 Övrig påverkan naturmiljö Åfåran direkt nedströms dammen är idag i princip torrlagd vid flöden under 6 m 3. Åtgärden medför ett naturligt flödesmönster i hela åsträckningen, vilket bedöms ge en ökad produktivitet i ekosystemet. Utrivningen av dammen innebär att ett hinder tas bort även för andra vattenlevande organismer än fiskar, t ex insekter. 9.8 Buller Kortaste avstånd mellan bostäder (fritidsbostäder) och dammen är mindre än 100 m. Arbetsmaskiner och transport av materialet orsakar buller under anläggningstiden. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör innehållas. Detta innebär troligen att arbetena endast kan bedrivas under dagtid. 9.9 Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns registrerade i Riksantikvarieämbetets databas inom området. Aktuella åtgärder kommer inte att beröra kvarnbyggnaderna vid dammen. Befintliga stensättningar i åfåran kommer inte heller att beröras Utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår under från maskinerna som används till utrivningsarbetena.

12 12 (12) 10 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav. Utgångspunkten för MKN är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Sökt verksamhet berör ytvattenförekomsten SE Lyckebyån (Östersjön- Bäck från Stora Havsjön). Den ekologiska statusen i aktuell vattenförekomst bedöms vara måttlig och har fått tidsfrist fram till år 2021 eftersom det har bedömts vara tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att uppfylla normen till 2015 på grund av kontinuitetsproblemen. Med kontinuitet avses i detta sammanhang möjligheten för akvatiska organismer eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vattenförekomsten, att förflytta sig i vattendragsfåran i uppströms- och nedströmsriktning. Borttagandet av vandringshindret i Augerum är ett viktig steg i rätt riktning för att nå miljökvalitetsnormen för ekologisk status. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, i vattenförekomsten är god och kvalitetskravet (god kemisk ytvattenstatus 2015) bedöms kunna uppnås. 11 Tidplan Utrivningsarbetena planeras genomföras under torrperioden sommaren Bilagor Bilaga 1. Ritning över dammen som ska utrivas.