LYCKEBYDAMM, K

Transkript

1 Uppdragsnr: (12) LYCKEBYDAMM, K Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB WSP Sverige AB Box Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 Uppdragsnr: (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Administrativa uppgifter Lokalisering Hydrologiska data Befintliga tillstånd Beskrivning av anläggningen Sökt verksamhet Nollalternativ Förutsedd miljöpåverkan Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Tidplan Bilagor... 12

3 Uppdragsnr: (12) 1 Inledning Karlskrona kommun ämnar ansöka om lagligförklaring av Lyckebydamm och kraftverk samt tillstånd för att anlägga en ny fiskväg anordning för nedvandring av fisk samt fortsatt drift av kraftverk. Dammen ligger strax uppströms vattenverket i Lyckeby, där också kraftverket är beläget. Primärt används dammen som en reserv för råvattenförsörjning, för detta finns det en vattendom från Kortfattad historisk beskrivning Dammen är ursprungligen uppförd redan under 1700-talet. Första dokumenterade ombyggnaden sker Under 1860-talet tros Marinen ha påbörjat uppförande av en råvattenförsörjningsanläggning med Lyckebyån som råvattentäkt. Genom ett kungligt brev daterat den 23 juli 1897 överläts äganderätten till Karlskrona kommun avseende vattenledningstomt, kronokvarnstomt, lägenhet Smedjebacken med dess uppförda byggnader, områden tillhörande vattenfall, vattenränna, dammbyggnader m.m. Ombyggnation av dammen sker i mitten av 1900-talet då träbeklädnader ersätts med betongarbeten. Flera bedömningar av dammens krönlängd resp skibordshöjd grundas på analyser, beräkningar respektive mätningar som är genomförda under 1900-talet. Slutsatsen av dessa är att varken krönlängd eller skibordshöjd har förändrats nämnvärt sedan 1700-talet. Kraftverket har producerat el sedan Det utfördes en upprustning av anläggningen Total installerad effekt är 200 kw och det producerar ca kwh per år. 2 Administrativa uppgifter Huvudman: Postadress: Platsnamn: Kommun och län: Kontaktperson Karlskrona kommun: Karlskrona kommun KARLSKRONA Lyckebydamm, kraftverk Karlskrona kommun, Blekinge län Kenneth Johansson Telefon: E-post: Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: kenneth.johansson@karlskrona.se Kvarnen 2, Kvarnen 3 och Lyckeby 6:24 m.fl. Karlskrona kommun

4 Uppdragsnr: (12) 3 Lokalisering Aktuell damm och kraftverk ligger strax norr om Lyckeby vattenverk, Karlskrona kommun, se Figur 1. Kraftverk Lyckebydamm Figur 1. Översiktsbild lokalisering Lyckebydamm och kraftverk Dammen och kraftverket ligger inom detaljplanelagt område, se nedan figur som visar utdrag ur Karlskrona kommuns detaljplankarta. Planerna är från talet.

5 Uppdragsnr: (12) Figur 2. Utdrag Karlskrona kommuns översiktkarta över detaljplaner, se gula ringar för damm resp kraftverksbyggnad (källa: Då detaljplanerna är från talet, vilket är före införandet av allmänna strandskyddet, så omfattas varken damm eller kraftverk av strandskyddsbestämmelserna. 4 Hydrologiska data Hydrologiska data vid SMHI:s mätstation Mariefors i Lyckebyån strax uppströms dammen: Medellågflöde, MLQ 0,55 m 3 /s Medelflöde, MQ 6,25 m 3 /s Medelhögflöde, MHQ 21,9 m 3 /s Avrinningsområde drygt 800 km 2, med en sjöandel på ca 5 %.

6 Uppdragsnr: (12) 5 Befintliga tillstånd För uttag av råvatten från Lyckebydammen finns en dom från Söderbygdens vattendomstol från Den innehåller tillstånd att bibehålla intagsanordningarna, att bortleda 0,54 m3/s från ån samt att för detta ändamål reglera vattenståndet i sjön Törn, som ligger ca 4 mil (fågelväg) uppströms Lyckebydamm. Se akt AD 27/1967. Reglering inom fastlagda nivåer får ske när så erfordras för upprätthållande av vattenbortledning och så intressen nedströms vattenintaget erhåller erforderlig vattenföring i ån, dock högst 0,6 m3/s mätt vid Kättilsmåla. Varken damm eller kraftverk har prövats enligt vare sig Vattenrättsförordningen 1880, Vattenlagen 1918, Vattenlagen 1984 eller Miljöbalken. 6 Beskrivning av anläggningen 6.1 Damm Dammen är uppförd redan i början av 1700-talet utfördes ombyggnation av dammen utifrån en ritning 1. Enligt ritning så är dammen byggd med en kröndamm av sten, skibordsdamm av sten med träbeklätt skibord och grundslussar. Skibordslängd uppmäts till 31,2 meter enligt ritning. Grundslussarnas nyttjades till att släppa förbi vatten under byggnationstiden. I början av 1860-talet ska uppförandet av vattenförsörjningsanläggningen ha påbörjats ersätts skibordets träbeklädnad med ett betongdäck och träväggarna på ömse sidor av skibordet med betongdäck. Avvägning av skibordet utförs 1960 av Karlskrona Stads Byggnadskontor vilket ger att krönhöjden varierar mellan +6,02 m och +6,06 m samt skibordets krönlängd uppmäts till 30,14 m Kortfattad teknisk beskrivning Från höger i strömningsriktningen räknat beskrivs Lyckebydammens konstruktion enligt följande: 1. Kröndamm av sten 2. Svängd skibords damm. 3. Intag till laxtrappa med 0,90 meter fri bredd avstängd med en lyftbar trälucka I luckans ena hörn finns ett urtag för ålyngelledare. 4. Kröndamm ca 22 meter lång av sten och betong. 5. Intag till kraftstationen bestående av tre öppningar om vardera 1,05 meter fri bredd och avstängningsbara med spettluckor av trä. 6. Dammfäste. 1 Utförd av Otto Fust

7 Uppdragsnr: (12) 6.2 Kraftverk Kraftverket är uppfört under 1930-talet. Generatorn har en effekt på 235 kw. Årligen produceras ca kwh (motsvarar ca 1/3 av vattenverkets elbehov) genomgick anläggningen en helrenovering avseende generator och ställverk. Intaget till kraftverket är försett med ett vertikalt galler med spaltbredd mm och med rensningsutrustning. 6.3 Befintlig fiskväg Vid dammen finns det idag en fiskväg som byggdes på mitten av 1980-talet. Den är byggd i tryckimpregnerat virke. Lutningen är så kraftig att endast havsöring, lax och regnbågslax klarar att passera den. Ev klarar även ål den. Fiskvägen är i dåligt skick och behöver ersättas.

8 Uppdragsnr: (12) 7 Sökt verksamhet Sökt verksamhet omfattar lagligförklaring av befintlig damm och fortsatt drift av kraftverk samt tillstånd att få anlägga ny fiskväg. 7.1 Ny fiskväg Länsstyrelsen i Blekinge, Karlskrona kommun, Lyckebyåns fiskvårdsförbund samt Sportfiskarna Blekinge har sedan 2010 ett samverkansprojekt för restaurering av Lyckebyån. Syftet är att undanröja vandringshinder så att det ges möjlighet för fler fiskar att leka i ån samt att trygga fiskens utvandring. En utredning om ny fiskväg genomförts. Två alternativa lokaliseringar har undersökts, antingen öster eller väster om Lyckebyån. På grund av stora kulturmiljöintressen i öster har alternativet på västra stranden ansetts vara det bästa och därmed blivit huvudalternativ, se Figur 3. Figur 3 Ny fiskväg, huvudalternativ 7.2 Nytt galler och ny utvandringsmöjlighet I samband med ombyggnation av fiskväg kommer rensgaller med rensningsutrustning bytas ut i syfte att minimera att fisk passerar gallret inte till kraftverket eller att fisk fastnar vid galler eller rensningsutrustning. Det nya gallret kommer att luta och ha en spaltbredd på mm.

9 Uppdragsnr: (12) Vid rensgallret för turbininloppet kommer det att anläggas en utvandringsmöjlighet för fisk. Detta finns inte alls idag. 8 Nollalternativ Detta ärende omfattar dels en lagligförklaring av damm med fortsatt drift av kraftverk samt att få anlägga en ny fiskväg. Ett normalt nollalternativ för lagligförklaring av en dammanläggning skulle vara att dammen rivs ut. Detta skulle dock få allvarliga konsekvenser för Karlskrona kommuns vattenförsörjning och det tillstånd som meddelades för uttag av vatten 1967 bygger på att dammen finns. Dammen, som är ritad av Polhem, har också ett stort kulturhistoriskt värde. Mot bakgrund av detta bedöms det vara orimligt att ansätta utrivning av dammen som nollalternativ. Nollalternativet föreslås därför vara att dammen bibehålls och men ingen kraft tas ut och ingen fiskväg anläggs. 9 Förutsedd miljöpåverkan Nedan anges kortfattat den miljöpåverkan som kan förutses idag och som kommer att hanteras vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. 9.1 Fisk och musslor Förekomst I Lyckebyån förekommer ett stort antal fiskarter varav bestånden av havsöring och ål är särskilt värdefulla. Öring är dessutom en värdfisk för flodpärlmusslan. Flodpärlmusslan har dock väldigt liten förekomst i ån. Även vimma och sik leker strax nedströms Lyckeby kraftverk. Vimma och ål rödlistade arter. Vimma är klassad som nära hotad och ål som akut hotad. Upp- och nervandring av fisk i Lyckebyån kan förekomma under i princip hela året under förutsättning att vattenföring och vattentemperatur inte är för låga. Större delen av havsöringens uppvandring är dock sannolikt koncentrerad till perioder med god vattenföring strax före leken under augusti- oktober. Nedströmsvandring av smolt (juvenil havsöring) förekommer främst under april till maj. Uppvandring av glasål (juvenil ål) och nedvandring av blankål (stor lekmogen ål) sker företrädesvis under perioden juni till oktober Påverkan Den nya fiskvägen kommer att förbättra möjligheten för fiskar att passera Lyckeby dammen. Fiskvägen utformas så att svagsimmande arter ges en väsentligt förbättrad 2 Fiskevårdsteknik i Sverige AB Karlskrona kommun, Augerum kraftverk, Lyckebyån förslag till Fiskvägar.

10 Uppdragsnr: (12) möjlighet att förflytta sig uppströms förbi dammen. Dessutom ska nedvandringen bli mindre riskfylld då fisken ska få en fri passage i anslutning till kraftverksinloppet. 9.2 Fåglar I Lyckebyåns vattensystem finns fiskberoende fåglar såsom fiskgjuse och storlom. Strömstare och forsärla häckar regelbundet längs ån. Sökt verksamhet bedöms vara positiv även för fåglarna i vattensystemet eftersom det troligen innebär mer fisk på en längre sträcka i Lyckebyån. 9.3 Natura 2000 och nyckelbiotop Förekomst En del av Lyckebyån, ca 3 km uppströms Lyckebydammen, ingår i Natura området Lyckebyåns dalgång (SE ) som har till syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus för flodpärlmussla och hårklomossa. De hot som finns mot flodpärlmusslan är enligt bevarandeplanen försurning, svag förekomst av öring t. ex på grund av vandringshinder eller utebliven reproduktion, försämrad vattenkvalitet, förstörelse av de olika livsmiljöer som flodpärlmusslan och öring i sina livscykler är beroende av t. ex genom årensning där stenar och block i åfåran avlägsnas. Det hot mot hårklomossan som identifierats i bevarandeplanen är dämningsåtgärder i åfåran, eftersom mossan är beroende av årliga vattenståndsfluktuationer. Större delen av Natura 2000-området är också utsett som nyckelbiotop enlig skogsstyrelsen Påverkan Natura 2000-området ligger dock så långt uppströms från Lyckebydammen att det inte påverkas av dämningen från dammen. Därmed bedöms hårklomossan inte påverkas. Om förutsättningarna för havsöringens vandring i ån förbättras så förbättras också flodpärlmusslans möjligheter för återhämtning, eftersom öringen är värdfisk för flodpärlmusslans larver. 9.4 Övriga skyddade arter Övriga arter som noterats i området kring södra delen av Lyckebyån och som omfattas av artskyddsdirektivet är Kungsfiskare och utter. Sökt verksamhet bedöms eventuellt ha positiv påverkan på dessa till följd av de förbättrade möjligheterna för fiskpassage vid Lyckebydammen. 9.5 Föroreningar i mark En undersökning av föroreningshalterna i marken där fiskvägen ska anläggas har genomförts, se bilaga 1. Fem provpunkter i området anlyserades och i ett av dessa prov

11 Uppdragsnr: (12) fanns arsenik och barium i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark avseende MKM (mindre känslig markanvändning). I tre av de andra punkterna överskreds Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark avseende KM (känslig markanvändning) för olika metaller och PAH. De massor som schaktas upp i projektet kommer inte att återanvändas på platsen utan ska hanteras som förorenade massor och ska transporteras till godkänd mottagare för förorenade massor. Risker med hanteringen av de förorenade massorna och skyddsåtgärder för att minska dessa kommer att beskrivas i MKB:n. 9.6 Buller Avståndet till närmsta bostäder är mindre än 50 meter. Arbetsmaskiner och transport av materialet orsakar buller under anläggningstiden. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör innehållas. Detta innebär troligen att arbetena endast kan bedrivas under dagtid. 9.7 Kulturmiljö Lyckeby kronokvarn med damm och stenbro är ingående miljöer i världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Dammen har ett högt kulturhistoriskt värde då den utgör ett värdefullt exempel på 1700-talets framskjutna ingenjörskonst. 3 Kronokvarnen och stenbron byggnadsminnesförklarades Det har utförts en industrihistorisk undersökning av Knaton AB augusti samt en arkeologisk undersökning utförd på plats i november Knatons utredning omfattar de båda alternativa lokaliseringarna av fiskväg, öster respektive väster (sökt alternativ) om ån. Resultatet av utredningen är att den planerade fiskvandringen kan anläggas i det västra området (huvudalternativet) utan påtaglig negativ skada på platsens eller världsarvets kulturmiljövärden. En fiskväg på den östra stranden bedöms däremot få en kraftigt negativ påverkan på dessa värden och bedöms vara olämplig från kulturmiljösynpunkt. Vidare har det utförts en arkeologisk undersökning i det östra området. Det konstateras en mur i nordsydlig riktning, som fanns belägen 3 3,5 m från åkanten. På en akvarell från slutet av 1700-talet syns en röd träbyggnad ligga på denna plats och på två kartor från 1728 ser det ut att finnas ett kvarnhus beläget på platsen. Området har fyllts upp med sten, centralt på undersökningsytan var det uppfyllt med drygt 1,5 m. Eventuella äldre arkeologiska spår bör finnas under denna nivå. Mot bakgrund till ovan nämnda utredning och undersökning beslutar Länsstyrelsen, , följande: 1 Om anläggande av trappan berör funna muren bör en dokumentation av muren och åtgärderna ske. 2 Om grundläggningsarbetet innebär att grävning sker genom det ytliga påförda stenlagret bör åtgärderna ske under antikvarisk kontroll. 3 Dammen är i grunden skapad av 1700-talets främste konstruktör Christopher Polhem. 4 Källa: Industrihistorisk utredning inför anläggande av fisktrappa i Lyckebyån, Lyckeby, Karlskrona kommun, Bleking. Knaton AB, Rapport augusti 2013

12 Uppdragsnr: (12) 3 Om fornlämning ändå påträffas under schaktningsarbetet ska arbetet omedelbart avbrytas till den del som berörs av fornlämningen och förhållandet ska anmälas till Länsstyrelsen 4 Därutöver lämnar Länsstyrelsen ärendet utan åtgärder. Undersökning samt Länsstyrelsens beslut finns i bilaga Utsläpp till luft Utsläpp till luft uppstår under från maskinerna som används till byggnation av ny fiskväg. 5 Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster Miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster (så kallade normer av målsättningskaraktär) omfattar såväl kemiska som ekologiska kvaliteter. Utgångspunkten är att sjöar, vattendrag och kustvatten ska uppnå god ekologisk och kemisk ytvattenstatus senast år Sökt verksamhet berör ytvattenförekomsten SE Lyckebyån (Östersjön- Bäck från Stora Havsjön). Den ekologiska statusen i aktuell vattenförekomst bedöms vara måttlig och har fått tidsfrist fram till år 2021 eftersom det har bedömts vara tekniskt eller ekonomiskt omöjligt att uppfylla normen till 2015 på grund av kontinuitetsproblemen. Med kontinuitet avses i detta sammanhang möjligheten för akvatiska organismer eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vattenförekomsten, att förflytta sig i vattendragsfåran i uppströms- och nedströmsriktning. Ny fiskväg med förbättrade förutsättningar för fiskar inklusive svagsimmande arter samt andra vattenlevande att förflytta sig uppströms ån förbi Lyckebydamm. Dessutom skapas en tryggare utvandring förbi kraftverkets inlopp. Den kemiska statusen, exklusive kvicksilver, i vattenförekomsten är god och kvalitetskravet (god kemisk ytvattenstatus 2015) bedöms kunna uppnås. 6 Tidplan Ny fiskväg planeras under våren Bilagor Bilaga 1. Provtagning av jord, Fisktrappan, Lyckebyån Bilaga 2. Beslut Länsstyrelsen avseende kulturmiljö, samt Kulturmiljörapport, rapport 2013:45, utförd av Sydsvensk Arkelogi AB