Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Transkript

1 Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig gödselhantering är en av de bidragande orsakerna till närsaltbelastningen på sjöar och vattendrag. Miljömålet ingen övergödning berör även ammoniakutsläppen. Idag står jordbruket för 85 % av de totala utsläppen av ammoniak. Förvisso går det aldrig att eliminera ammoniakgången helt, men det finns ändå en hel del man kan göra för att minska förlusterna. Grunden i den svenska miljölagstiftningen är miljöbalken. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling så att både vi själva och kommande generationer får en hälsosam och god livsmiljö. Vi som lever nu har ett ansvar att förvalta naturen väl och får inte skada miljön och utarma naturresurserna. De flesta av reglerna i den svenska miljölagstiftningen som rör växtnäringen, syftar helt eller delvis till att förbättra kväveutnyttjandet och minska kväveförlusterna. I huvudsak är det kommunen som utövar tillsyn över jordbruk och djurhållning. Jordbruket levererar hö, havre och annat foder till våra hästar, men vart tar gödseln vägen? Sedan 1 januari, 2005 råder totalförbud mot att lägga organiskt material på deponi. Gödsel innehåller växtnäring och mullbildande ämnen. Träcken består huvudsakligen av osmälta foderrester och urinen av vatten och salter. Fosfor kan förloras genom ytavrinning, men också genom utlakning. Kalium förloras mestadels genom utlakning. Kväve intar en speciell ställning bland växtnäringsämnena genom att det lätt kan gå förlorat i många olika former, bland annat som ammoniak som är den huvudsakliga källan till växtnäringsförluster vid lagring. Utlakning innebär att kväve i form av nitrat följer med överskottsvatten nedåt i marken. Den ammoniakavgången innebär inte bara att värdefull växtnäring går förlorad, den utgör också ett miljöproblem. Hög koncentration av ammoniak i luften skadar växter. För stora mängder kväve i marken bidrar indirekt till försurning och övergödning. När kvävetillgången i marken ökar förändras också floran, vilket kan medföra att känsliga arter slås ut. Fosfor och kalium går normalt inte förlorade förutsatt att lagringsutrymmet är tätt och inte läcker. Däremot sker alltid kväveförluster. Växtnäringsförluster via lakvatten kan uppkomma genom avrinning från gödselhögens yta och utlakning genom gödselhögen. Eftersom hästgödseln ofta är torr så är risken för utlakning inte så stor. Låter man däremot gödseln ligga för länge direkt på marken och det kommer stora mängder nederbörd kan växtnäringsämnen utlakas. Ett sätt att minska mängden gödsel och strö i gödseln är att vara noggrannare vid mockningen. Ta bara ut träck och det strömedel som är smutsigt eller blött. Då går det dessutom åt mindre strö. Torv binder kvävet i gödslet bättre än andra strömedel. Att blanda in torv i ströet behöver inte innebär några stora merkostnader, åtminstone inte om det finns tillgång till billig torv i närheten. Postadress: Eskilstuna kommun, Miljö- och räddningstjänstförvaltningen, Miljöavdelningen, Eskilstuna Besöksadress: Alva Myrdals gata 3 C e-post: miljo-raddningstjanstforvaltningen@eskilstuna.se webbtjänst: eskilstuna.se telefon vxl:

2 En häst som väger över 500 kg producerar 8-10 ton färsk träck och urin per år. Det motsvarar en daglig produktion av 20 till 30 kg. Sammantaget betyder detta att mängden gödsel inklusive strö efter lagring kan bli upp till 14 m 3 per häst och år (7 m 3 per häst på 6 månader). Regler för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel Reglerna för lagring och spridning av stalloch handelsgödsel ändrar sig med jämna mellanrum. Här följer en sammanställning av de viktigaste punkterna av gällande lagstiftning. Reglerna nedan gäller nitratkänsliga områden, det vill säga hela Eskilstuna kommun. 1. Nitratkänsliga områden Enligt nitratdirektivet har medlemsstaterna i EU pekat ut områden där jordbruket kan medföra att yt- och grundvatten förorenas av kväve. Syftet med direktivet är att minska eller förhindra att vatten förorenas. I de här områdena gäller strängare regler för lagring av stallgödsel samt spridning av både stall- och handelsgödsel. Hela Eskilstuna kommun ingår sedan 2003 i de nitratkänsliga områdena. 2. Lagringskapacitet för stallgödsel Hästhållare med fler än 2 till 100 djurenheter (DE)* Alla hästhållare i kommunen ska ha minst 6 månaders lagringskapacitet på tätt underlag t.ex. platta, container eller kärra. * Företag med högst två djurenheter är undantagna från kravet på minsta lagringskapacitet för stallgödsel, förutsatt att inte lagringsplatsen ligger nära något vattendrag, dagvattenbrunn etc. Hästhållare med fler än 100 DE Minst 8 månaders lagringskapacitet på tätt underlag t ex platta, container eller kärra, vilket gäller i hela landet. *1 djurenhet, DE = 1 häst Nytt från 1 januari 2006! I lagringsutrymmet får du räkna in gödsellagring inne i stallbyggnaden, till exempel ströbädd. Däremot får du inte räkna in mellanlagring direkt på mark utomhus (stukalagring). 3. Gödsel i hagarna Om inte hästarna tillskottsutfodras i hagen är bortförseln av växtnäring lika stor som tillförseln. Hästarnas gödslingsbeteende innebär visserligen att växtnäringen koncentreras fläckvis på betet, men man räknar ändå med att växter na kan ta upp det mesta av den näring som tillförs med gödseln. En rasthage som består av upptrampad jord är det annorlunda med. Där finns inget sammanhängande växttäcke som kan ta upp växtnäringen som hästarna avger och skydda mot växtnäringsförluster. Gödsel från rasthagar bör därför regelbundet samlas upp och läggas på gödselhögen.

3 4. Stukalagring = en hög med organisk gödsel som läggs ut direkt på åkermark Risken för läckage av näringsämnen är mindre från lerhaltiga än mer sandiga jordar. Kompostering av gödsel, som kan staplas till minst 2 meters höjd och som behöver komposteras före spridning, kan ske i stuka i fält under tiden mars till och med november. Strörikt gödsel, gödsel med halm, kan komposteras över vinterhalvåret. Detta motiveras av att den stora mängden halm i gödseln behöver lång tid för att komposteras tillräckligt för att kunna spridas. Stor mängd halm gör även att risken för läckage av näringsämnen till marken är mindre. Gödsel som inte behöver komposteras före spridning (t ex gödsel med torv) ska inte ligga i stuka över en vinterperiod. Detta betyder att strörik gödsel med halm, som först har förvarats på tätt underlag (t ex platta, container, kärra) i 6 månader, kan ligga i stuka från våren och max 1,5 år framåt innan spridning ska ske. Stukans placering Vid tillfällig lagring av stallgödsel bör följande beaktas: Stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. Mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet. Lagringsplatsen väljs så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. Lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden. Jordarten på lagringsplatsen är av sådan karak tär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen Lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. Utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. Lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t ex lukt och flugor inte uppkommer för närboende. Skyddsavstånd Skyddsavståndet mellan stuka och dricksvattenbrunn bör vara väl tilltaget. I skriften Små avloppsanläggningar (Naturvårdsverkets Fakta oktober 2003 s 24) anges 200 meter som skyddsavstånd mellan dricksvattenbrunn och avloppsanläggning vid ogynnsamma markförhållanden. Eskilstunas miljöinspektörer bedömer att det avståndet är tillräckligt för stukor. För att förhindra avrinning till ytvatten bör avståndet mellan stuka och dike vara väl tilltaget. Avstånd till dagvattenbrunnar, öppna diken eller andra vattendrag bör vara minst 50 meter. En stuka kan ge upphov till störning på grund av lukt och flugor. För att minimera denna typ av störning har skyddsavstånd om meter mellan bostäder och djurhållning angetts av Socialstyrelsen 1 respektive Boverket 2. Detta avstånd rättar sig även Eskilstuna kommun efter. 5. Begränsningar av mängden gödsel som får spridas Grundbestämmelsen Grundbestämmelsen är att du på din gård inte får tillföra mer stallgödsel och andra organiska gödselmedel än vad som motsvarar 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år. Tillförseln av fosfor beräknas som ett genomsnitt över de senaste fem åren. Tillförseln per år räknar du ut genom att ta den totala fosfortillförseln under de senaste fem åren och dela den med summan av den tillgängliga spridningsarealen för varje år. Det här är spridningsareal Spridningsarealen kan bestå av åker eller betesmark. Betesmarken får räknas in i den grad som djuren får sitt foder från betet. Träda och mark där det råder förbud mot spridning av stallgödsel får inte räknas in i spridningsarealen. Du får inte heller räkna in mark där det av någon anledning är olämpligt att sprida gödsel, till exempel på grund av närhet till en vattentäkt. 1 Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2004, sid 2 2 Boverkets allmänna råd 1995:5 bättre plats för arbete sid 1

4 Om du för bort stallgödsel, t ex till en jordförbättringsanläggning ska du anteckna: mängd, vem gödseln förs bort till, vilket datum gödseln förs bort, hur många djur som gödseln kommer ifrån alternativt hur mycket fosfor gödselmängden motsvarar. Anteckningarna ska sparas under minst sex år. Om du för bort stallgödsel, och gödseln sprids på ett annat jordbruksföretag ska du även ingå ett kontrakt med mottagaren. Kontrakt att fylla i finns att få från miljö- och räddningstjänstförvaltningen. Kontraktet ska vara skiftligt, gälla minst ett år och innehålla: mängd stallgödsel som företaget har rätt att leverera till mottagaren, vilket djurslag hur många djur som gödseln kommer ifrån alternativt hur mycket fosfor gödselmängden motsvarar. Om du tar emot och sprider stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska du anteckna: gödselslag, mängd, vem gödseln kommer ifrån, vilket datum du tagit emot gödseln, vilket djurslag vilket antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas under minst sex år. Dessa anteckningar/avtal kommer miljö- och räddningstjänstförvaltningen att vilja titta på vid inspektion. 6. Spridningstidpunkter för gödsel Avsikten med bestämmelser om spridningstidpunkter är att styra spridningen av gödsel till tidpunkter då växtnäringen i möjligaste mån kan utnyttjas av grödan och hindra spridning under tider på året då risken för utlakning och ytavrinning är särskilt stor. Speciella spridningsregler för nitratkänsliga områden, Eskilstuna kommun Tillförsel av gödselmedel utifrån grödans behov (ej mer än växtsäsongens kväve-behov). Du måste anpassa gödslingen utifrån växtföljd, jordart med mera. Förbud mot spridning av gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark Förbud mot spridning av gödselmedel på snötäckt mark (minst 5 cm snötäcke) Förbud mot spridning på frusen mark. Undantagsvis får dock gödsel spridas på frusen mark om det görs på något av följande sätt: Du får sprida på vall under våren efter 28 februari. Du får sprida på nattjäle om jorden under är tinad till åtminstone 15 cm. Du får sprida om mindre än 15 cm av marken är tinad om gödseln kan myllas eller brukas ned samma dag Tidpunkter för totalt spridningsförbud: Handelsgödselkväve 1 nov 15 feb Stallgödsel och andra organiska gödselmedel 1 jan 15 feb Under tiden 1-31 december samt februari gäller, precis som tidigare, att gödseln får endast spridas om den kan brukas ner samma dag. Lästips: Gödsel & miljö, jordbruksverket Hästgödsel en naturlig resurs, jordbruksinfo , jordbruksverket

5 Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Enkät till hästägare om gödselhantering Vi bifogar en enkät som vi gärna ser att ni fyller i och skickar in med svarskuvert. Denna enkät får lämnas in anonymt. Vi på miljöavdelningen har fått indikationer på att vissa av er hästägare har problem med att bli av med gödslet från hästarna. Denna enkät är därför framtagen för att vi ska få en uppfattning om var gödslet tar vägen och om ni som hästägare ser det som ett problem eller inte att bli av med gödsel. Vi kan även använda under laget i diskussioner om hur ett eventuellt problem kan lösas. Antal hästar på fastigheten Gödsel förvaras i dag på/i (marken, platta, container, kärra) Hur länge ligger gödseln utanför stallet på tätt underlag eller ej innan den sprids Vem sprider gödseln(ni själva, bonde) Ligger gödseln i stuka innan den sprids, och i så fall hur länge Är det så att ingen kommer och hämtar gödslet och ni inte vet vad ni ska göra med det: ja nej Ser Ni detta som ett problem: ja nej Om det är ett problem, hur skulle ni vilja lösa det? Frivilligt: Namn Fastighet