Miljötillsyn på lantbruk Inspektionsunderlag med fokus på övergödning

Transkript

1 Miljötillsyn på lantbruk Inspektionsunderlag med fokus på övergödning reviderad utgåva december

2 Övergödning Kalmar och gotlands län Miljötillsyn på lantbruk Inspektionsunderlag med fokus på övergödning Många av våra läns vattendrag och sjöar har stora problem med övergödningen. Detsamma gäller för våra läns kustvatten. Med detta som bakgrund valde Gotlands och Kalmars miljötillsynsmyndigheter att driva projektet under Syftet är att minska övergödningen från lantbruken. Detta inspektionsunderlag har tagits fram för att öka kunskapen om övergödningen, samt för att kontrollera om förordningar och föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket som berör övergödningsproblematiken följs. Varje fråga hänvisar till aktuella bestämmelser under själva frågan och i bilagan Lagar med fokus på övergödning. Efter projekttiden har underlaget justerats för att kunna användas framöver. Läs gärna igenom underlaget inför vårt besök! Projektet samordnas genom Miljösamverkan Sydost. För mera information se 2

3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Datum för inspektion: Ansvarig verksamhetsutövare: Org.nr / pers.nr: Telefon: E-post: Inspektör: NÄRVARANDE VID BESÖKET: Besökets längd? Tillstånd (B-verksamhet) Anmälan (C- verksamhet) Ej aktuellt (U-verksamhet) Miljöledningssystem? Ja Nej Nitratkänsligt område? Ja Nej Areal inom vattenskyddsområde Ja Nej Delvis Annat... Nitratkänsliga områden inom Gotlands och Kalmar län. Källa VISS. För bättre upplösning gå in på välj menyn Karta. Kryssmarkera Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordningen i högermenyn. Kryssmarkera Nitratkänsliga områden. 3

4 1. Djurhållning Summering av djurenheter vid besökstillfället. (Definition av djurenhet= DE) För mera information se bilaga under punkt 1. Nöt Antal / DE Mjölkko (inkl. sinko)... Mjölkproduktion:... liter / år Kor för uppfödning av kalvar (amkor och dikor) månader 6-12 månader Över 12 månader Kalvar Kviga / stut Gödtjur Vallfoder Betestjurar Grisar Antal / DE Sugga ink smågris t.o.m 12 veckor (betäckta gyltor räknas som suggor)... Slaktsvin el avelsgaltar över 12 veckor (även obetäckta gyltor)... Antal grisningar/år:... Omg. slaktsvin/år:... För sugga i suggring, anteckna om gården är nav eller satellit samt uppgifter om antal veckor suggan är i satelliten respektive navet. Nav Satellit Antal veckor:... Tillsats av fytas i foder: Ja Nej Häst Antal / DE Häst ink föl t.o.m 6 mån... Häst, tävling (500 kg)... Häst, fritid (500 kg)... Ponny (300 kg)... Höns Antal / DE Värphöns/kycklingmödrar från 16 veckor, bur... Värphöns/kycklingmödrar från 16 veckor, frigående... Unghöns under 16 veckor... Slaktkycklingar... Tillsats av fytas i foder: Ja Nej Får, getter Antal / DE Får, getter 6 månader eller äldre... Lamm, killingar under 6 månader... 1A. Summering av antal / DE vid besöket... 1B. Ange max antal djurenheter under året... Miljöprövningsförordningen (2013:251)2 kap 1-3 4

5 2. Areal Observera särskilda paragrafer i bilaga 2A. åkermark (ha) Betesmark (ha) Ägd areal Arrenderad area Tillgänglig areal för spridning Areal i träda Areal nära vattendrag SJVFS 2013: A. Totalt Anteckningar:... 2B. Finns det djur inom verksamheten som går på bete? Ja Nej Ibland Om ja under 2B, fyll i fråga 2C-2E. 2C. Ange djurslag:... 2D. Ange hur lång period djuren går på bete:... Anteckningar:... 2E. Ange hur stor andel av tiden på bete där ingen stödutfodring sker:... Anteckningar:... 5

6 3. FOSFOR OCH KVÄVE 8 SJVFS 2013:40 Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utgörs av en löpande sammanhängande period om fem kalenderår. Femårsperioden räknas fr.o.m Om en anmälan har inkommet eller tillstånd givits räknas femårsperioden från det aktuella året. För att kontrollera fråga 3A och 3B använd följande länk: eller Tillsyn Egenkontroll enl. miljöbalken Information Hjälpmedel Observera att det är totalfosfor som ska kontrolleras! 3A. Kan lantbrukaren redovisa tillförd mängd totalfosfor i stallgödsel per hektar för den senaste femårs perioden? Ja Nej Annat... Om nej, hur planerar lantbrukaren att uppfylla kravet?... 3B. Om ja under 3A, uppfylls kraven på maximalt 22 kg totalfosfor/ha spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal/år under en sammanhängande femårsperiod? Ja Nej 3C. Är spridningsarealen markkarterad? Ja Om ja ange år:... Nej Annat... Allmänna råd till 2 kap 3 miljöbalken, 8, SJVFS 2013:40 Åkermark som ingår i växtföljden bör markkarteras regelbundet så att markens fosforhalt kan bedömas. God markkarteringssed GMS rekommenderar ett provtagningsintervall på 10 år. Anteckningar:... 3D. Anpassas gödselgivorna till markens fosforinnehåll? Ja Nej Annat... Inga lagkrav finns. Rekommendationer finns i Jordbruksverkets rapport Riktlinjer för gödsling och kalkning Anteckningar:... 3E. Uppfylls kravet på höst och vinterbevuxen mark? Ja Nej Annat SFS 1998:915 Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Kalmar och Gotlands län ska ha minst 50 % av marken höst- eller vinterbevuxen*. * Observera att Miljösanktionsavgift på 500 kr per helt hektar kan utdömas om ovanstående inte uppfylls! Anteckningar:... 6

7 FRÅGORNA 3F-3I GÄLLER FÖR KÄNSLIGA OMRÅDEN 19a SJVFS 2013:40 Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar maximalt 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Observera att det är totalkväve och inte lättillgängligt kväve som ska kontrolleras! 3F. Kan lantbrukaren redovisa tillförd mängd totalkväve i stallgödsel per hektar och år? Ja Nej Annat... Anteckningar: G. Om ja under 3F, uppfylls kraven på 170 kg totalkväve/ha spridningsareal och år? Ja Nej Om nej, hur planerar lantbrukaren att uppfylla kravet? Anteckningar: H. Finns en växtodlingsplan för året? OBS! Se upp med att ta med den långsiktiga kvävepåverkan! Ja Nej Annat... Om nej, hur planerar lantbrukaren att uppfylla kravet? SJVFS 2013:40 Inom känsliga områden krävs dokumentation av grödornas kvävebehov genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Anteckningar: I. Beräknas grödornas behov av gödselkväve och dokumenteras det i växtodlingsplanen? Ja Nej Annat SJVFS 2013:40 På jordbruksföretag inom känsliga områden ska behovet av gödselkväve för den förväntande skördenivån beräknas med hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Om nej, hur planerar lantbrukaren att uppfylla kravet? Anteckningar:

8 3J. Sker bortförsel av stallgödsel? Ja, till vem/vilka:... Nej 3K. Sker mottagande av stallgödsel/organiska gödselmedel? Ja, från vem/vilka:... Nej 3L. Sker korrekt dokumentation av alla leveranser/mottaganden? Ja Nej Annat... SJVFS 2013: Dokumentation ska finnas vid bortförande/mottagande stallgödsel och andra organiska gödslingsmedel inklusiv uppgifter om gödselslag, gödselmängd, mängd totalfosfor gödseln motsvarar (kan ersättas av djurslag och antal djur) samt datum för mottagande/leverans. Dokumentationen sparas i minst 6 år.* * Observera att Miljösanktionsavgift på 1000 kr gäller om inte anteckningar förs enligt ovan! Anteckningar:... 8

9 4. LAGRINGSutrymme 4A. Finns tillräckligt med lagringsutrymme för stallgödsel för att uppfylla lagens krav? Ja Nej Annat... 6 SFS 1998:915 Beräkningsexempel för 11 hästar utanför känsligt område: 11 hästar x 6 mån x 0,83 m 3 =45,77 m 3 Enligt exemplet behövs alltså 45,77m 3 lagringskapacitet. Se tabell med schablonvärden för gödselproduktion sista bilagan. Anteckningar:... Krav på utrymme för gödsellagring Känsliga områden i Skåne, Halland, Blekinge och Gotland samt Öland och känsliga kustområden Antal djurenheter nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än mån 10 mån fler än 10 upp till mån 10 mån fler än 2* upp till 10 6 mån 6 mån Övriga känsliga områden Antal djurenheter nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än mån 10 mån fler än 10 upp till mån 10 mån fler än 2* upp till 10 6 mån 6 mån Områden utanför känsliga områden Antal djurenheter nöt, hästar, får och getter Annan djurhållning fler än mån 10 mån fler än 10 upp till mån 10 mån fler än 2* upp till 10 Inga generella bestämmelser Inga generella bestämmelser OBS! Tabellen kan innehålla fel. Jämför alltid med den senaste lydelsen av SFS 1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket och Jordbruksverkets föreskrifter. * Jordbruksföretag med högst 2 djurenheter är undantagna (enl. SJVFS 2013:40) 9

10 FRÅGA 4B GÄLLER FÖR KÄNSLIGA OMRÅDEN 4B. Finns dokumentation över hur behovet av lagringsvolym för stallgödsel beräknats? Ja Nej Annat... Om ja Stank Egen beräkning Annat 4 b, SJVFS 2013:40 Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. Anteckningar:

11 5. SPRIDNINGSTIDPUNKT 5A. Kryssa i vilka månader gödsel sprids. Spridningsregler som gäller i Kalmar läns känsliga områden JANfeb MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC Flytgödsel Fastgödsel nöt, får m.fl Fastgödsel fjäderfä Spridning tillåten. Gödsel på obevuxen mark ska bearbetas ned. Spridning växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i växande gröda. All spridning förbjuden. Stallgödsel Spridningsregler som gäller utanför känsliga områden JANfeb MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC Spridning tillåten. Gödsel får spridas men den måste brukas ner inom 12 timmar. Allmänna råd till 2 kap 3 miljöbalken. 28d SJVFS 2013:40 Spridning av gödselmedel bör ske vid en tidpunkt som medför att en så stor del av tillförd växtnäring som möjligt tas upp av grödan. Flytgödsel och urin bör om möjligt spridas i växande gröda eller före sådd på våren. Spridning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. Anteckningar:... FRÅGA 5B GÄLLER FÖR KÄNSLIGA OMRÅDEN 5B. Förbud gäller mot spridning av stallgödsel under perioden november till februari, följs detta förbud? Ja Nej Delvis Ej aktuellt 25 SJVFS 2013:40 Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under perioden 1 november till 28 februari. Anteckningar:

12 FRÅGA 5C GÄLLER FÖR KÄNSLIGA OMRÅDEN 5C. Förbud gäller mot spridning av gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark samt på snötäckt eller frusen mark. Följs detta förbud? Ja Nej Annat SJVFS 2013:40 Inom känsligt område råder förbud för spridning av gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark, snötäckt eller frusen mark. Anteckningar: D. Sprids stallgödsel eller andra organiska gödselmedel under perioden 1 december till 28 februari? Ja Nej Ej aktuellt 24 SJVFS 2013:40 Inom känsligt område råder förbud för spridning av gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark, snötäckt eller frusen mark. Anteckningar:... 5E. Om ja under 5D, brukas gödseln ned inom 12 timmar? Ja Nej Ej aktuellt 23 a SJVFS 2013:40 Stallgödsel som sprids under perioden 1 december till 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. 23 SJVFS 2013:40 Nedbrukning ska ske inom 4 timmar vid spridning på obevuxen mark av mineralgödsel som innehåller urea. Anteckningar:... 5F. Spridning av gödselmedel bör ej ske på snötäckt eller frusen mark. Följs detta råd? Ja Nej Ej aktuellt Allmänna råd till MB 2 kap 3,23 23a SJVFS 2013:40 I område utanför känsligt område bör inte gödselmedel spridas på snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man kan befara att gödsel kommer förloras genom ytavrinning vid nederbörd, tjällossning eller snösmältning. Även risker för avrinningsförluster genom sprickor i den frusna marken bör beaktas. (SJVFS 2009:82). Anteckningar:... 12

13 RISKBEDÖMNING Endast för B och C företag! Vilka risker finns vid lagring och spridning av gödsel? Diskutera sannolikhet, konsekvens och åtgärdsplan. Exempel: Händelse / RISK Sannolikhet S Konsekvens K Riskvärde S x K Åtgärd Tidsplan Ansvarig Lagringskapaciteten räcker Inte Läckage från gödsel eller urinförvaring nära dricksvattenbrunn Närhet till diken/ vattendrag från förvaringsplats Närhet till diken/ vattendrag från åkrar Passerar diken/ vattendrag på väg till åker För lite spridningsareal Egen händelse/risk Sannolikhet: 1 = mycket osannolikt, 2 = osannolikt, 3 = sannolikt, 4 = mer sannolikt, 5 = mycket sannolikt Konsekvens för miljön: 1 = små, 2 = lindriga, 3 = stora, 4 = mycket stora, 5 = katastrofala 6 SFS 1998:901 Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningarna och bedömningar ska dokumenteras 13

14 6. VISNING AV STATUS PÅ VATTENFÖREKOMST Fråga 6A-6D fylls i av inspektören. Gå gärna in på länkarna nedan och titta på kartorna inför inspektionen. Namn på avrinningsområdet:... Vattendragets namn:... 6A. Ange ekologisk status (exklusive kvicksilver): Hög God Måttlig Otillfredsstillande Dålig 6B. Är vattendraget övergött? Ja Nej Ej aktuellt Ej klassad Vattendragets namn:... Om uppgifter saknas kontakta Södra Östersjöns Vattenmyndighet. 6C. Ange ekologisk status (exklusive kvicksilver): Hög God Måttlig Otillfredsstillande Dålig 6D. Är vattendraget övergött? Ja Nej Ej aktuellt Ej klassad Karta ekologisk status: Karta övergödning: Anteckningar:... 14

15 FRÅGOR I fält 7. SKYDDSavstånd 7A. Finns permanent bevuxna skyddszoner vid vattendrag? Ja Nej Annat... Om ja, var:... bredd:... Ej lagkrav, vanligt krav i tillstånds och anmälningsärenden. Enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 97:3 om spridning av kemiska bekämpningsmedel, ska det vid kemisk bekämpning finnas skyddszoner på 1 meter till diken och dräneringsbrunnar och 6 meter till sjöar och vattendrag. Anteckningar:... FRÅGA 7B GÄLLER FÖR KÄNSLIGA OMRÅDEN 7B. Hålls en gödslingsfri zon på minst 2 meter från kant som gränsar mot vattendrag eller sjö? Gäller samtliga gödselmedel Ja, hur:... Nej 24 a SJVFS 2013:40, Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Anteckningar: INFORMATION Rekommenderade skyddsavstånd vid kemisk bekämpning För att växtskyddsmedel inte ska komma ut i omgivande miljö är det viktigt att hålla rekommenderade markanpassade skyddsavstånd. Markanpassade skyddsavstånd fungerar som skydd mot ytavrinning och marktransport av växtskyddsmedel från åkern. Hur stor risken är för ytavrinning och transport genom marken avgör vilket markanpassat skyddsavstånd som krävs till olika vattenmiljöer. Du bör minst hålla följande markanpassade skyddsavstånd: 6 m till sjöar, vattendrag och andra öppna vattenytor som är markerade som sådana på den topografiska kartan, skala 1: m till diken och dräneringsbrunnar. 12 m till grävda eller borrade vattentäkter. Tänk på att vid användning av vissa preparat finns det krav på bevuxna kantzoner intill vattenmiljöer. 15

16 8. STUKALAGRING Stuka Gödsel som tillfälligt kan lagras till minst 1 m höjd Kompost Gödsel som kan lagras till minst 2 m höjd och som behöver komposteras innan spridning JA NEJ Annat* ja nej Annat* 8A. Finns stukalagring inom verksamheten? 8B. Finns lagring i kompost inom verksamheten? 8C. Hur länge sker lagringen? 8D. Placeras gödsel på det fält där den ska spridas? 8E. Används samma lagringsplats år efter år? 8F. Finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden? 8G. Är mängden utlagd gödsel motiverad i förhållande till växtnäringsbehovet på fältet? Redogör för hur beräkning har gjorts. 8H. Sker lagringen direkt över kända dräneringsledningar? 8I. Anläggs en gröda på platsen så snart som möjligt efter att gödseln avlägsnats? 8J. Täcks kompost som ligger kvar längre än till oktober månad? 8K. Sker lagring inom vattenskyddsområde? * Förklara annat:... 16

17 FRÅGOR I FÄLT 9. GÖDSEL- och ensilagelagring 9A. Är gödselbrunn/urinbrunn/gödselplatta tät? Ja Nej Annat... Om ja, förklara hur:... 9B. Finns det risk för näringsläckage vid gödsellagring? Ja Nej Annat... Om ja, förklara hur:... 9C. Finns stabilt svämtäcke på gödselbrunn/urinbrunn? Ja Nej Annat... 9D. Sker påfyllning av flytgödsel under täckning? Ja Nej Annat... SJVFS 2013:40 5 a Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de återskapas snarast möjligt. 9E. Förvaras kasserad ensilage så att näringsläckage undviks? Ja Nej Annat... Anteckningar:... 17

18 10. TIPS Har du tips till dina kollegor över förbättringar man kan göra för att minska risken för näringsläckaget? 18

19 LAGAR OCH BILAGOR I laghänvisningen som följer har arbetsgruppen valt att hänvisa till Jordbruksverkets senaste föreskrifter (SJVFS 2013:40) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, då denna innehåller de senaste uppdateringarna. Grundföreskriften till ovanstående har beteckningen SJVFS 2004: Djurhållning SFS 2013:251 2 kap. Jordbruk 1 Tillståndsplikt B och verksamhetskod 1.10 gäller för anläggning för djurhållning med 1. mer än platser för fjäderfän, 2. mer än platser för slaktsvin och obetäckta gyltor som är tyngre än 30 kilogram och avsedda för produktion, eller 3. mer än 750 platser för suggor och betäckta gyltor. 2 Tillståndsplikt B och verksamhetskod 1.11 gäller för anläggning med stadigvarande djurhållning av nötkreatur, hästar eller minkar med mer än 400 djurenheter, dock inte inhägnad Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, eller 5. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar. 3 Anmälningsplikt C och verksamhetskod 1.20 gäller för anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter, dock inte inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko eller sinko, inklusive kalv upp till en månads ålder, 2. sex kalvar från en månads upp till sex månaders ålder, 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor eller betäckta gyltor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder, 5. tio slaktsvin, obetäckta gyltor eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre, 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns eller kycklingmödrar, sexton veckor eller äldre, 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder, eller 16. i fråga om andra djurarter, det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur enligt första stycket 16 ska det alternativ av kväve eller fosfor väljas som ger det lägsta antalet djur. 19

20 2. Uppgifterna om arealen och spridningsarealen SJVFS 2013:40 18 I spridningsarealen får följande mark räknas in: 1. Åkermark inom jordbruksföretaget som är tillgänglig för spridning av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel. 2. Betesmark om betesdjur finns på företaget. Endast den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat får räknas in i spridningsarealen. Beräkningen ska ske på årsbasis. 19 Areal som ligger i träda får inte räknas in i spridningsarealen. I spridningsarealen får inte heller räknas in åkermark där förbud mot spridning råder eller mark där spridning är olämplig, t.ex. på grund av närhet till ytvatten eller vattentäkt. (SJVFS 2005:74) Kommentar: Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Denna areal ska därför räknas bort från spridningsarealen. 3. Nya Lagar, Kg N och KG P Fråga 3a-3b SJVFS 2013:14 Observera att det är totalfosfor som ska kontrolleras. Omvandlingstabeller finns i SJVFS 2013:40 bilaga 8. 8 Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får under en femårsperiod inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar spridningsareal och år, räknat som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal per år under perioden. Femårsperioden utförs av en löpande samman hängande period om fem kalenderår.(8 SJVFS 2013:40) Allmänna råd till 8 föreskrifterna, 26 kap. 19 miljöbalken samt 6 förordningen (1998:901) om verk samhetsutövarens egenkontroll under 8. Mängden fosfor som utsöndras med gödseln från olika djurslag under ett år kan bestämmas med hjälp av schablonvärden eller med hjälp av balansberäkningar. Analyser av stallgödseln kan normalt sett inte anses vara ett godtagbart alternativ för att bestämma fosfor-utsöndringen från olika djurslag. Schablonvärden som kan användas vid bestämning av utsöndrad mängd fosfor med stallgödseln från olika djurslag finns i bilaga 8. Då en balansberäkning används för att bestämma fosforinnehållet i stallgödseln bör åtminstone fosformängderna i följande poster beaktas: Ingående värden i balansen Foder (även till avkomma om dessa räknas till moderdjuret) Eventuella livdjur som köpts in och som växer till i verksamheten Utgående värden i balansen Levererade produkter (mjölk, kött, ägg, skinn m.m.) Sålda liv- och utslagsdjur Differensen mellan in- och utgående värden i balansen kan anses utföra den mängd fosfor som utsöndras med stallgödseln. Som underlag till balansberäkningarna kan antingen analyser av fosforinnehåll eller schablonvärden för innehållet av fosfor i olika fodermedel, produkter etc. användas. Balansberäkningar för fosforutsöndring med gödsel från djuren på företaget bör utgå ifrån förutsättningarna i dewn enskilda verksamheten. Ändras fodersammansättning eller andra produktionsförhållanden på företaget bör man göra en ny balansberäkning. Består produktionen av flera uppförnings- eller produktionsgenomgångar per år beräknas den sammanlagda fosformängden genom att fosforutsöndr ingen från varje enskild omgång adderas. Om fosforinnehållet i stallgödseln har bestämts genom balansberäkningar bör dessa beräkningar dokumenteras. Beräkningarna bör sparas under minst sex år. 20

21 Fråga 3c SFS 1998: Jordbruksföretag med mer än 5 ha åkermark i Kalmar och Gotlands län ska ha minst 50 % av marken höst- eller vinterbevuxen. SJVFS 2013:40 30 Godkända grödor för att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen är a. Vall, b. Höstoljeväxter, c. Höstsäd, d. Sockerbetor, fodersocker- och foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter e. Fleråriga frukt- och bärodlingar, f. Energiskog, och g. Fånggrödor. Grödorna ska vara sådda med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. 31 Även åkermark som är obearbetad efter spannmåls- och oljeväxtodling får räknas som höst- eller vinterbevuxen 32 För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen ska huvudgrödor och sådana fånggrödor för vilka tillväxten kommer att avbrytas under efterföljande vårsäsong sås senast den 5 oktober i Kalmar och Gotlands län. 33 För att åkermar4k ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt- och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas tidigast den 10 oktober i Kalmar och Gotlands län. Oberarbetad åkermark efter spannmåls- och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket. (SJVFS 2009:82) 34 För att åkermark ska anses som höst- eller vinterbevuxen får 1. Tillväxten av fånggrödor sådda den 1 augusti eller senare avbrytas tidigast under efterföljande vårsäsong, och 2. Tillväxten av vallar och fånggrödor som innehåller mer än en fjärdedel baljväxter med avseende på ytandelen av växttäcket avbrytas först under efterföljande vårsäsong. Fråga 3 D SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 2 kap3 miljöbalken under 8 Åkermark som ingår i växtföljden bör markkarteras regelbundet så att markens fosforhalt kan bedömas. Provtagningsintervallet bör anpassas till bl.a. jordartsförhållanden, odlingens inriktning under växtföljden, utförd gödsling och annan information som kan visa på fosfortillståndet i marken t.ex. växtnäringsbalanser och tidigare markkarteringar. förrådsgödsling med fosforbör om möjligt undvikas. på jordar med P-AL-klass III och högre bör inte mer fosfor tillföras än vad som motsvarar den mängd som förs bort med grödan. I odlingssystem med tillförsel av fastgödsel eller avloppsslam kan det dock vara svårt att undvika fosforgivor som är större än den enskilda grödsans aktuella behov och vid odling av vissa fosforkrävande grödor t.ex. potatis kan det finnas skäl att tillföra mer fosfor än vad som förs bort med grödan. om extra fosfor har tillförts ett visst år genom spridning av fastgödsel eller avloppsslam eller genom gödsling till t.ex. en potatisgröda bör fosforgödslingen till efterföljande grödor reduceras i motsvarande grad. Fråga 3E Inga lagkrav finns. För rekommendationer se Jordbruksverkets rapport Riktlinjer för gödsling och kalkning

22 Fråga 3F 3G SJVFS 2013:40 Observera att det är totalkväve som ska kontrolleras. Omvandlingstabeller finns i SJVFS 2013:40 bilaga a Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Kväve som förloras i samband med spridning får inte räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Allmänna råd till 19 a SJVFS 2013:40 Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve får den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Stall- och lagringsförluster samt andelen totalkväve kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt bilaga 9. (SJVFS 2010:55) 19 b Inom känsliga områden får inför höstsådd av oljeväxter högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Inom samma områden får inför höstsådd av övriga grödor högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Den mängd lättillgängligt kväve som tillförs ska anpassas till grödornas behov på hösten. (SJVFS 2010:55) Allmänna råd till 19 b SJVFS 2013:40 Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10 eller genom analys a ammoniumkväveinnehållet i gödseln. 20 Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. På jordbruksföretag ska behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hän syn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen. (SJVFS 2009:82) Står i 20 SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 20 SJVFS 2013:40 Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödseln kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även bestämmas genom analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel och urin kan ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys. För att ta hänsyn till förfruktseffekten från föregående gröda kan värdena i bilaga 11 användas som utgångspunkt. För att ta hänsyn till den långsiktiga kväveverkan som regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till kan värdena i bilaga 12 användas som utgångspunkt för tillämpning i öppen växtodling. (SJVFS 2010:55) Allmänna råd till 2 kap. 3 miljöbalken under 20 I områden utanför de känsliga områdena bör nedanstående beaktas vid spridning av gödselmedel. Tillförsel av kväve via gödselmedel bör begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda bör utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. Vid beräkningen bör hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuellt mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel 6ill årets gröda. 22

23 Fråga 3H SJVFS 2013:40 Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden i bilaga 10. Innehåll av mängden lättillgängligt kväve i stallgödsel eller i andra organiska gödselmedel kan även bestämmas genom analys av ammoniumkväveinnehållet i gödseln. I flytgödsel och urin kan ammoniumkväveinnehållet med fördel bestämmas genom analys. Markens kvävelevererande förmåga kan uppskattas utifrån aktuella schablonvärden för förfrukt i bilaga 11 och långtidsverkan av stallgödsel i bilaga 12 samt jordart. SJVFS 2010:55 Allmänna råd till 26 kap. 19 miljöbalken samt 6 förordningen under 20 Verksamhetsutövaren bör kunna redogöra för hur han kommit fram till grödans kvävebehov samt vilken gödsling som genomförts. Grödans kvävebehov bör i verksamheter med mera omfattande växtodling lämpligen dokumentera i en växtodlings- eller gödslingsplan eller annan skriftlig form. Utförd gödsling bör dokumenteras i en journal där det bör framgå vilket fält som avses, vilken areal det har, vilken gröda som såtts samt sådatum, datum för gödselspridning samt typ och mängd av gödselmedel som spridits. Vilka grödor som odlats och utförd gödsling bör dokumenteras för hela växtföljden och dokumentationen bör sparas i minst sex år. 20 Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. På jordbruksföretag ska behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Fråga 3J-3L SJVFS 2013:40 Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen. (SJVFS 2009:82) 13 På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska dokumentation finnas över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. 14 På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska dokumentation finnas över stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket. 23

24 4. LAGRINGSKAPACITET Fråga 4A SFS 1998:915 6 Jordbruksföretag med fler än 100 djurenheter skall ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Fråga 4B SJVFS 2013:40 Inom de områden som anges i 5 första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom områden som anges i 5 skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. 4 b Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. 5. SPRIDNINGSTIDPUNKT Fråga 5a SJVFS 2013:40 Fråga 5B SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 2 kap 3 miljöbalken under 28d Spridning av gödselmedel bör ske vid en tidpunkt som medför att en så stor del av tillförd växtnäring som möjligt tas upp av grödan. Gödselmedel som innehåller stor andel lättillgängligt kväve (t.ex. flytgödsel och urin) bör inte spridas under hösten eller inför sådd av höststråsäd. Sådana gödselmedel bör inte heller spridas under hösten inför vårsådd i Syd- och Mellansverige. Flytgödsel och urin bör om möjligt spridas i växande gröda eller före sådd på våren. Spridning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. Brytning av vall och gröngödslingsgrödor bör göras vid en tidpunkt som innebär att efterföljande grödor kan utnyttja de växtnäringsämnen som frigörs på bästa sätt, och att risken för utlakning av växtnäringsämnen minimeras. Gröngödslingsgrödor bör inte tillföras eller brukas ned inför sådd av höststråsäd. Gröngödslingsgrödor bör istället tillföras eller brukas ned under sen höst, alternativt vår, inför vårsådd. Tillförsel eller nedbrukning inför sådd av höstoljeväxter kan också utgöra ett godtagbart alternativ. 25 Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under perioden 1 november 28 februari. 24

25 Fråga 5C SJVFS 2013:40 24 Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. 24 a Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. Fråga 5d -5e SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 2 kap. 3 miljöbalken samt till 23 a, 25, 27 och 28 c På mark där det är möjligt att bruka ned stallgödsel bör gödseln antingen brukas ned så snart som möjligt efter spridning eller spridas genom myllningsteknik. Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel bör dessutom undvikas före eller under helger om olägenheter för närboende kan befaras. (SJVFS 2009:82) 23 a Stallgödsel som sprids under perioden 1 december 28 februari ska brukas ned inom 12 timmar. Fråga 5F SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 2 kap 3 miljöbalken under 24 i områden utanför känsliga områden bör inte gödselmedel spridas på snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man kan befara att gödsel kommer att förloras genom ytavrinning vid nederbörd, tjällossning eller snösmältning. Även risken för avrinningsförluster genom sprickor i den frusna marken bör beaktas. Allmänna råd till 2 kap. 3 miljöbalken under 24 I områden utanför de känsliga områdena bör inte gödselmedel spridas på snötäckt mark. Gödselmedel bör inte heller spridas på frusen mark om man kan befara att gödsel kommer förloras genom ytavrinning vid nederbörd, tjällossning eller snösmältning. Även risken för avrinningsförluster genom sprickor i den frusna marken bör beaktas. (SJVFS 2009:82) I sådana områden där det förekommer varierande vattennivå bör spridning av gödselmedel undvikas om det finns risk för förluster genom att marken översvämmas eller blir vattenmättad (SJVFS 2009:82). Riskbedömning SFS 1998:901 Förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll 1 Denna förordning gäller för den, som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder, som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9 eller kap. miljöbalken. Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om att kraven i denna förordning skall gälla för vissa slag av yrkesmässigt bedrivna verksamheter som inte omfattas av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt första stycket. 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftsstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. 25

26 7. SKYDDSZONER Fråga 7B SJVFS 2013:40 24 a Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. (SJVFS 2009:82) 8. STUKALAGRING Fråga 8A-8I SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 2 kap. 3 Miljöbalken under 7 Tillfällig lagring i fält Tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i stuka i fält bör endast ske av gödsel som kan lagras till minst 1 meters höjd. Lagringstiden bör alltid hållas så kort som möjligt. Om växtnäringsinnehållet, i synnerhet kväveinnehållet, i gödseln är högt (t.ex. fjäderfägödsel eller nötgödsel med liten halminblandning) bör tillfällig lagring i fält i första hand ske i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför höstsådd. Under tidig vår och under senare delen av hösten bör lagringstiden begränsas till någon eller högst några veckor. Gödsel med större inblandning av strömedel och som kan lagras uppåt 2 meters höjd, gödsel med lågt näringsinnehåll eller komposterad gödsel bör kunna lagras under något längre tid. Vid tillfällig lagring av stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i fält bör följande beaktas: Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden. Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen. Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt och flugor inte upp kommer för närboende. (SJVFS 2009:82). 26

27 Kompostering i fält Kompostering av stallgödsel i jordbruk som har krav på utrymme för lagring enligt förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket bör i första hand utföras i utrymmen som uppfyller kraven för lagring. Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan kompostering bör följande beaktas: Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel. Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen av materialet är avslutad. Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock inte täckas. Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod. Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller ansamling av vatten under komposteringstiden. Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre jordar kan bearbetas ytligt innan kompostering för att undvika att snabb genomrinning sker genom sprickor och maskgångar. Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under komposteringstiden. Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för dricksvattentäkt. Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer. Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom att storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas. 27

28 9. GÖDSELLAGRING Fråga 9A-9B SFS 1998:915 7 Vid lagring av stallgödsel ska sådana lagringsutrymmen som avses i 6 (se fråga 2A) vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Fråga 9C SJVFS 2013:40 5 a Vid lagring av stallgödsel ska flytgödselbehållare och urinbehållare ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de återskapas snarast möjligt. (SJVFS 2010:1) Fråga 9D SJVFS 2013:40 SJVFS 2013:40 Allmänna råd till 5 a Om svämtäcket på en flytgödselbehållare skadas eller bryts i samband med omrörning eller spridning av gödseln bör ett stabilt svämtäcke ha återskapats inom 14 dagar. Efter en fullständig tömning kan en något längre tid accepteras om gödselnivån i behållaren är så låg att det av praktiska skäl inte går att t.ex. blanda ner fastgödsel eller halm. Tiden för återskapande bör vid tömning räknas från det att gödsel åter börjar tillföras behållaren. På en urinbehållare bör ett stabilt svämtäcke återskapas inom 7 dagar efter spridning. Om annan täckning, exempelvis tak, skadats bör detta åtgärdas inom 14 dagar. Om inte detta är praktiskt möjligt bör alternativ täckning användas för att minimera ammoniakförluster under den tid det tar att åtgärda skadan på den ursprungliga täckningen. (SJVFS 2010:1) 5 b Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke återskapats. (SJVFS 2010:1) 5 c Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att minimera ammoniakförlusterna. (SJVFS 2010:1) 5 d Bestämmelserna i 5 a 5 c gäller enbart för jordbruksföretag med fler än tio djurenheter i 1. Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län, samt 2. Slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län. (SJVFS 2010:1) 28

29 Bilaga Schablonvärden för gödselproduktion (från Effektiv näring) Kubikmeter per månad Djurslag eller beräkningsenhet Antal djur Fast gödsel m 3 per månad Urin + gödselvatten Flytgödsel Djupströgödsel Gödselslag Mjölkko, kg mjölk/år 1,13 0,81 2,08 Mjölkko, kg mjölk/år 1,18 0,84 2,17 2,5 Mjölkko, kg mjölk/år 1,2 0,86 2,21 Kviga/stut < 1 år 0,3 0,22 0,5 0,56 Kviga/stut > 1 år? 0,49 0,4 0,86 1 Gödtjur, 1-12 mån 0,32 0,24 0,55 Vallfodertjur, 1-16 mån 0,42 0,35 0,75 Betestjur, 1-18 mån 0,5 0,42 0,89 Diko, 6 mån stallperiod 0,65 0,37 1,02 Sugga i produktion 0,25 0,5 0,65 0,73 Suggplats i satellit, 16 v system 0,26 0,55 0,63 Suggplats i suggnav 0,1 0,19 0,27 Slaktsvin, 3,0 omg/år 0,06 0,16 0,22 Värphöns, 100 st 0,32 0,8 Unghöns, 100 st, 2,2 omg/år 0,1 Slaktkycklingar 100st 7 omg/år 0,12 Kalkon, 100 st, 2,3 omg/år 0,28 Häst 0,83 Får, 6 mån stallperiod 0,13 Total volym att lagerhålla Fast gödsel Flyt-gödsel Urin + gödsel-vatten Djupströgödsel Schablonberäkningar utifrån Bilaga 7, SJVFS 2013:40, för gödselmängder per månad enligt de förutsättningar som anges i föreskriften. 29

30 Bilaga Beräkning av gödslingsbehovet av kväve Poster kg kväve per hektar Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade skördenivån... För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd. Gör justering genom avdrag för följande: Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom Stallgödselns långtidseffekt *... Förfruktseffekt från föregående gröda... Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och fånggrödor Mulljord... Planerad tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda... Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och spridningstidpunkt. Årets beräknade behov av mineralgödselkväve = eller annan kompletteringsgödsling med kväve... * Vid beräkning av gödslingsbehovet till vall behöver inte hänsyn tas till stallgödselns långtidseffekt. (SJVFS 2010:55) 30