Konsekvensutredning Dnr /14. Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

Transkript

1 1(15) Dnr / Växt- och miljöavdelningen Emmelie Johansson Tfn: E-post: Konsekvensutredning Sammanfattning Vart fjärde år görs en översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet 1. Sverige har under våren 2014 gjort en sådan översyn 2 och regeringen har lämnat en rapport till Europeiska kommissionen över vilka områden i Sverige som ska tillhöra känsliga områden. Församlingar 3 som utgör känsliga områden anges i bilagorna till Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. De nya församlingar som pekades ut som nitratkänsliga i översynen våren 2014 och som har rapporterats till kommissionen ska nu läggas till i listorna i föreskriftens bilagor för att omfattas av åtgärdsprogram med försiktighetsåtgärder för att minimera risken för växtnäringsförluster från jordbruket. Församlingarna måste läggas till i föreskriftens bilagor för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande i nitratdirektivet. När församlingarna läggs till i föreskriftens bilagor kommer jordbrukare i församlingarna att omfattas av samma bestämmelser som gäller i övriga församlingar inom känsligt område. De två församlingarna i Skåne län har tidigare varit en del av det nitratkänsliga området och återgår nu till de regler som gällde före 1 januari Föreskrifterna planeras att träda i kraft 1 januari För att jordbrukarna i de nya känsliga områdena ska få tid till att anpassa sin verksamhet till de nya bestämmelserna föreslås övergångsbestämmelser. Ändringarna i föreskriften innebär en ökad kostnad för jordbruksföretagen i de områden som tillkommer som känsliga områden. Den ökade kostnaden beror framförallt på ett mer detaljerat regelverk samt ökade administrativa kostnader. Kostnaderna för jordbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning av gödsel har beräknats till ca kr per år. För de tillkommande församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län har de administrativa kostnaderna beräknats öka med ca kr per år. För de båda församlingarna i Skåne återkommer administrativa kostnader för jordbrukarna som har beräknats till ca kr per år, samma kostnad som gällde till och med Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. 2 Översynens metod och resultat beskrivs i Jordbruksverkets rapport 2014:11 3 Församlingarna anges utifrån 2004 års församlingsindelning. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /14 2(15) 1. Problemet och vad vi vill uppnå Sverige har genom sitt medlemskap i EU ett åtagande att genomföra nitratdirektivet 4 på ett korrekt sätt i svensk lagstiftning. Vart fjärde år ska en översyn av känsliga områden göras enligt nitratdirektivet. De nitratkänsliga områdena anges i bilagorna till Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Denna föreskriftsändring är en följd av att Sverige sett över vilka områden som ska vara nitratkänsliga. Nya församlingar som pekats ut i översynen måste föras in i föreskriften för att omfattas av de åtgärdsprogram med försiktighetsåtgärder som gäller jordbruk i känsliga områden. Totalt är det 16 nya församlingar som ska läggas till i listorna över nitratkänsliga områden i föreskriften. Om inte dessa församlingar läggs till i föreskriften uppfyller inte Sverige åtagandena som följer av EU-medlemskapet. Aktuella församlingar 5 att lägga till visas i tabell 1. Tabell 1. Församlingar (enligt 2004 års församlingsindelning) som läggs till i listorna i föreskriftens bilagor. Län Kommun Församling Bilagor i föreskriften Skåne Perstorp Perstorp 1 och 2 Klippan Vedby 1 och 2 Kalmar Nybro Kristvalla 1 och 3 6 Västra Götaland Åmål Åmål 1 och 3 Mo 1 och 3 Tösse med Tydje 1 och 3 Ånimskog 1 och 3 Fröskog 1 och 3 Gullspång Amnehärad 1 och 3 Södra Råda 1 och 3 Värmland Karlstad Östra Fågelvik 1 och 3 Väse 1 och 3 Kristinehamn Kristinehamn 1 och 3 Visnums-Kil 1 och 3 Visnum 1 och 3 Ölme 1 och 3 Vi föreslår även att föreskriftens paragrafer 2, 28 a och 28 d ändras så att Kalmar län nämns där. De ändringarna behövs för att föreskriften ska bli korrekt. Även sedan tidigare anges några församlingar i Kalmar län i bilagorna som känsligt område. På grund av ett förbiseende har 2, 28 a och 28 d inte nämnt Kalmar län. Eftersom församlingarna i Kalmar län sedan tidigare har angetts som känsligt område, och den ändringen föregicks av beräkningar av kostnader och andra konsekvenser för berörda företag, så omfattar inte denna konsekvensutredning konsekvenserna av de redaktionella ändringar som föreslås i 2, 28 a och 28 d. 4 Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. 5 Enligt 2004 års församlingsindelning. 6 Detta föreslår vi under förutsättning att förordningen ändras så att även Kalmar län inkluderas i 5 punkt 2.

3 Jordbruksverket Dnr /14 3(15) Bemyndigande Bemyndigande för Jordbruksverket att meddela föreskriften finns i 5 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Den aktuella föreskriftsändringen föreslår vi under förutsättning att förordningen ändras så att även Kalmar län inkluderas i 5 punkt 2. Ändringarna i 28 a och 28 d i föreskriften rör regler för spridning och nedbrukning av gödsel. Bemyndigande i den delen finns i 10 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. 2. Alternativa lösningar Den lagstiftning som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring är bland annat det så kallade nitratdirektivet. Direktivet verkar för att minska eller förhindra ytterligare vattenförorening som orsakas av nitrater som kommer från jordbruket. Den ändring som nu görs i föreskriften är en följd av medlemskapet i EU. Enligt nitratdirektivet framgår det att vissa åtgärder ska vara obligatoriska i de områden som medlemsländerna pekat ut som känsliga områden. De församlingar som ligger inom känsligt område listas i bilagorna 1, 2 och 3 till föreskriften SJVFS 2004:62. Nollalternativet är att inte föra in de nya församlingar som utpekats i senaste översynen av de nitratkänsliga områdena. Detta är inte aktuellt eftersom det skulle innebära att Sverige gjorde sig skyldigt till fördragsbrott. 3. Berörda Jordbrukare i aktuella församlingar Jordbrukare verksamma i de 16 församlingar som läggs in i listorna över känsliga områden i bilagorna 1, 2 och 3 kommer att bli berörda på så sätt att det blir fler preciserade bestämmelser att förhålla sig till. Eftersom hela Skåne var känsligt område fram till 1 januari 2013 så borde förändringen inte medföra någon större konsekvens för jordbrukarna i de två skånska församlingar (Perstorp och Vedby). Reglerna förändras inte jämfört med Totalt är det ca 140 företag som nu återigen kommer omfattas av bestämmelser för nitratkänsligt område. Dessa har totalt ca ha åkermark och ca 800 ha betesmark. Ca 100 företag är djurhållande. De djurhållande företagen har totalt ca ha åkermark och ca 600 ha betesmark. De ca 40 företagen som är utan djur har totalt ca 650 ha åkermark och ca 200 ha betesmark. För övriga församlingar (i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län) innebär förändringen en skärpning av reglerna för lagring och spridning av stallgödsel. Totalt kommer ca 610 nya företag att omfattas av bestämmelser för nitratkänsligt område. Dessa har totalt ca ha åkermark och ca ha betesmark. Ca 310 företag är djurhållande. De djurhållande företagen har totalt ca ha åkermark och ca ha betesmark. De ca 300 företagen som är utan djur har totalt ca ha åkermark och ca 340 ha betesmark. Vissa av bestämmelserna innebär en ökad administrativ börda i form av att det i bestämmelserna ställs dokumentationskrav. Dessa konsekvenser behandlas närmare i avsnitt 4 och 8.

4 Jordbruksverket Dnr /14 4(15) Myndigheter De kommuner och länsstyrelser som rymmer någon av församlingarna som läggs till i bilagorna över känsliga områden kommer att beröras av förändringar. För de som redan hanterar andra församlingar som ligger inom nitratkänsligt område bedöms förändringarna som mycket små. De kommuner som inte sedan tidigare har några församlingar inom nitratkänsligt område bedöms vara i större behov av information i samband med förändringen. Även miljötillsynen påverkas av ändringarna. Eftersom frågan är reglerad i direktiv och det inte finns några lämpliga alternativ till föreskriftsändringen, så bedömer Jordbruksverket att föreskriftsändringarna är en lämplig lösning. 4. Kostnader och andra konsekvenser, förändringar i företagens verksamheter De beräknade kostnaderna som blir av ändrade föreskrifter är framförallt kopplade till utökade spridningsrestriktioner på hösten för jordbrukare i tillkommande känsliga områden. Restriktionerna leder till ändrade spridningstidpunkter av stallgödseln och eventuellt ett större behov av lagringskapacitet för att klara att endast sprida gödseln vid de tidpunkter som är tillåtna. Kostnaderna för jordbruket i och med ändrade förutsättningar för spridning har beräknats till ca kr per år. Se närmare nedan om kostnader och andra konsekvenser. För jordbruksföretag i församlingarna som föreslås läggas till i listorna för känsliga områden kommer regeln i 6 fjärde stycket förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket att bli aktuell. Den har inte tillämpats på församlingarna tidigare, förutom för församlingarna i Skåne län där regeln tillämpades fram till 1 januari Regeln innebär att jordbruksföretag där över två och upp till tio djurenheter hålls ska ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Vår kostnadsberäkning omfattar inte de kostnader som uppstår på grund av den regeln, eftersom kravet finns i förordningen och inte i föreskriften. Jordbrukare i tillkommande församlingar i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande församlingarna kommer jordbruksföretagen behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen, såvida man inte redan har en sådan beräkning. Kostnaden för jordbrukarna blir i form av ökad administrativ börda. Den ökade administrativa bördan för jordbrukarna är en följd av att föreskriftsändringarna innebär att det totalt sett blir fler jordbrukare som omfattas av kraven för nitratkänsligt område än tidigare. Denna kostnad redovisas närmare i avsnitt 8. Begränsning av mängden gödsel som får spridas Gränsen för tillförsel av stallgödsel inom det känsliga området är idag satt till den mängd som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar, enligt bestämmelser i nitratdirektivet. I hela

5 Jordbruksverket Dnr /14 5(15) landet gäller dessutom att jordbrukaren inte får sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i större mängd än vad som under en femårsperiod motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar och år. Gränsen för fosfor gör att även mängden kväve begränsas automatiskt genom det förhållande mellan kväve och fosfor som finns i stallgödseln. Att regeln med begränsning till 170 kg för kväve ska tillämpas i de tillkommande församlingarna bedöms därför få små konsekvenser vad gäller den mängd stallgödsel som jordbrukaren får sprida. För jordbrukarna i de tillkommande församlingarna som nu kommer omfattas av regler för känsliga områden kommer även en begränsning för kvävegödsling på hösten att införas. Den innebär att högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras vid höstsådd av oljeväxter samt att högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras inför höstsådd av övriga grödor. Jordbruksverkets hittillsvarande rekommendationer när det gäller kvävegödsling på hösten till oljeväxter är att det kan finnas ett behov av kg lättillgängligt kväve om förfrukten varit stråsäd. Vid goda förfrukter kan dock kvävebehovet helt eller delvis tillgodoses av förfrukten. Kvävebehovet för stråsäd på hösten är mindre. Jordbruksverket ser därför generellt sett inte att det blir några större konsekvenser i praktiken för jordbrukarna av denna bestämmelse. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns en bestämmelse som innebär att jordbrukarna ska beräkna behovet av kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. De jordbrukare som kommer att beröras av dessa regler är de som sprider gödselmedel, oberoende av om det är stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödselmedel som sprids. Föreskrifterna kommer att omfatta både djurhållande och icke djurhållande företag i dessa församlingar. Bestämmelsen innebär att jordbrukare ska kunna redovisa hur gödslingsbehovet av kväve har beräknats för tillsynsmyndigheten. Beräkningen ska dokumenteras i en växtodlingsplan eller liknande. Jordbrukaren ska alltid på något sätt kunna redovisa hur gödslingsbehovet beräknats för den areal som gödselmedel spridits på. I och med de nya församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län tillkommer ca 610 jordbruksföretag till känsligt område. Dessa jordbrukare kommer att omfattas av bestämmelser om att beräkna gödslingsbehovet. Den administrativa bördan för denna bestämmelse redovisas närmare i avsnitt 8. Spridningsrestriktioner och konsekvenserna för behov av lagringskapacitet I Sverige finns olika restriktioner under året vad gäller spridning av stallgödsel och mineralgödsel. Bestämmelserna för spridning av gödsel kommer att utökas i de församlingar som läggs till i listan över känsliga områden. Det finns perioder under året då det inte är tillåtet att sprida gödsel alls, så kallade stängda perioder. I det känsliga området är det helt förbjudet att sprida gödsel under månaderna

6 Jordbruksverket Dnr /14 6(15) november, december, januari och februari. Utanför det känsliga området är det inte förbjudet att sprida gödsel under denna period, med då finns istället krav på nedbrukning av gödseln. De tillkommande församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län kommer att omfattas av restriktionerna i tabell 2. Tabell 2. Restriktioner under året för spridning av olika gödselslag. De känsliga kustområdena, känsliga områden i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kalmars, Västra Götalands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas län samt Stockholms, Södermanlands och Gotlands län Mineralgödselkväve Mineralgödsel innehållande urea Stallgödsel och andra organiska gödselmedel Fasta gödselslag (undantag fjäderfägödsel)* aug sep okt nov dec jan feb Spridningsförbud Vid spridning på obevuxen mark, myllning eller nedbrukning inom 4 timmar Spridning till växande gröda (ej fånggröda) eller inför höstsådd Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom 12 timmar *1 okt-31 okt är det tillåtet att sprida fasta gödselslag både i växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark. Införandet av spridningsförbudet under vintermånaderna bedöms ha liten betydelse generellt för spridningen av stallgödsel. Enligt SCB:s gödselmedelsundersökningar sprids i princip ingen gödsel under januari-februari. Den mest påtagliga inskränkningen som sker för jordbruket när ett område pekas ut som känsligt område är förbudet mot spridning av stallgödsel under hösten på mark som ska vårsås. Omfattningen av denna spridning kan skattas utifrån uppgifter i gödselmedelsundersökningen 7 om sen höstspridning till spannmål baserat på olika län. Spannmålsarealen i det tillkommande känsliga området i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län är ca ha 8. Sen höstspridning till spannmål beräknas ske till ca 65 ha. Gödsel som tidigare spridits sent på hösten kan komma att överföras till vårspridning. Vi utgår i vår beräkning från att all gödsel som spridits sent på hösten kommer att överföras till 7 Gödselmedel i jordbruket 2012/13, SCB. 8 Jordbruksmarkens användning 2013, JO10SM1401.

7 Jordbruksverket Dnr /14 7(15) vårspridning, även om så inte behöver bli fallet 9. Den gödsel som överförs till vårspridning bedöms av praktiska skäl kräva utökade lagringsutrymmen. Vi utgår i vår beräkning från att 30 m 3 gödsel sprids per hektar. Merkostnader som uppkommer till följd av ändrad spridningsstrategi för stallgödsel utgörs bland annat av kapitalkostnad för utbyggd lagringskapacitet. Vidare bedöms det vara rimligt att beakta läglighetskostnaden för att vårspridning tränger undan andra angelägna arbetsoperationer eller att man måste leja in ökad maskinkapacitet. Vårspridning kan också leda till kostnader i form av att markpackningen ökar. Två investeringsnivåer för utökad lagringskapacitet presenteras i tabell 3. Den låga (200 kr/m 3 ) avser anläggning av en stor behållare (>1000 m 3 ), medan den högre kostnaden (500 kr/m 3 ) avser en komplettering av en befintlig lagring (<200 m 3 ). Kapitalkostnaden uppgår till ca kr per år och den totala årskostnaden 10 blir ca kr per år. Tabell 3. Kostnader för överföring av stallgödselspridning från höst till vår vid olika investeringskostnad. Investeringsnivå 200 kr/m kr/m 3 Kapitalkostnad för utökad lagringskapacitet (kr/år) Läglighetskostnad (kr/år) Ökad maskinkapacitet (kr/år) Packningskostnad (kr/år) Summa årskostnad Vattendrag och lutande mark Förutom de ovan beskrivna restriktionerna för gödselspridning finns särskilda bestämmelser som avser spridning invid vattendrag och spridning på lutande mark i det känsliga området. Dessa bestämmelser kommer att gälla för de församlingar som läggs till i föreskriftens bilagor med känsliga områden. Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket anger att det inte är tillåtet att sprida gödselmedel närmare än 2 meter från en kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Detta kommer främst få konsekvenser för grödans avkastning på grund av minskad gödselspridning. Denna regel gäller dock som ett så kallat skötselkrav inom tvärvillkoren från och med år 2012 för alla företag som har gårdsstöd. Det är inte heller tillåtet att inom det känsliga området sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 %. 9 Fastgödsel kan även fortsättningsvis spridas under oktober månad och bedöms därför inte kräva utökad lagringskapacitet. 10 Kostnaden efter avskrivning beräknat på 15 år.

8 Jordbruksverket Dnr /14 8(15) Detta krav bedöms att beröra en mycket liten areal. I det nuvarande känsliga området har större delen av åkermarken en lutning som är mindre än gränsen 10 % som gäller för spridningsförbudet. Eftersom det troligtvis är en mycket liten areal som kommer att beröras, bedöms kostnaderna för jordbruket i ett utökat känsligt område inte öka på grund av att det omfattas av den regeln. Jordbrukare i tillkommande församlingar i Skåne län Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande församlingarna i Skåne län kommer jordbruksföretagen återigen behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen. Kostnaden för jordbrukarna blir i form av administrativ börda, men den skiljer sig inte mot den administrativa kostnad de omfattades av fram till och med Denna kostnad redovisas närmare i avsnitt 8. Begränsning av mängden gödsel som får spridas Jordbrukare i de tillkommande församlingarna i Skåne län kommer återigen att omfattas av begränsningen på max 170 kg totalkväve per hektar för tillförsel av stallgödsel. I hela landet gäller att jordbrukare inte får sprida stallgödsel eller andra organiska gödselmedel i större mängd än vad som under en femårsperiod motsvarar 22 kg totalfosfor per hektar och år. Gränsen för fosfor gör att även mängden kväve begränsas automatiskt genom det förhållande mellan kväve och fosfor som finns i stallgödseln. Att regeln med begränsning till 170 kg för kväve återigen ska tillämpas i de tillkommande församlingarna i Skåne län bedöms därför få små konsekvenser vad gäller den mängd stallgödsel som jordbrukaren får sprida. För jordbrukare i de tillkommande församlingarna i Skåne län som nu återigen kommer omfattas av regler för känsliga områden kommer även en begränsning för kvävegödsling på hösten att återinföras. Den innebär att högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras vid höstsådd av oljeväxter samt att högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar får tillföras inför höstsådd av övriga grödor. Jordbruksverkets hittillsvarande rekommendationer när det gäller kvävegödsling på hösten till oljeväxter är att det kan finnas ett behov av kg lättillgängligt kväve om förfrukten varit stråsäd. Vid goda förfrukter kan dock kvävebehovet helt eller delvis tillgodoses av förfrukten. Kvävebehovet för stråsäd på hösten är mindre. Jordbruksverket ser därför generellt sett inte att det blir några större konsekvenser i praktiken för jordbrukarna av denna bestämmelse. Beräkning av kvävegödslingsbehov I det känsliga området finns en bestämmelse som innebär att jordbrukarna ska beräkna behovet av kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. De jordbrukare som kommer att beröras av dessa regler är de som sprider gödselmedel, oberoende av om det är stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödselmedel som sprids. Föreskrifterna kommer att omfatta både djurhållande och icke djurhållande företag. Bestämmelsen innebär att jordbrukare ska kunna redovisa hur gödslingsbehovet av

9 Jordbruksverket Dnr /14 9(15) kväve har beräknats för tillsynsmyndigheten. Beräkningen ska dokumenteras i en växtodlingsplan eller liknande. Jordbrukaren ska alltid på något sätt kunna redovisa hur gödslingsbehovet beräknats för den areal som gödselmedel spridits på. I och med de tillkommande församlingarna i Skåne län återkommer ca 140 jordbruksföretag till känsligt område. Dessa jordbrukare kommer återigen att omfattas av bestämmelser om att beräkna och dokumentera kvävegödslingsbehovet. Kostnaden för jordbrukarna blir i form av administrativ börda, men den skiljer sig inte mot den administrativa kostnad de omfattades av fram till och med Denna kostnad redovisas närmare i avsnitt 8. Spridningsrestriktioner och konsekvenserna för behov av lagringskapacitet I Sverige finns olika restriktioner under året vad gäller spridning av stallgödsel och mineralgödsel. Bestämmelserna för spridning av gödsel kommer åter att utökas i de tillkommande församlingarna i Skåne län när de återigen läggs in i bilagorna över nitratkänsliga områden. De tillkommande församlingarna i Skåne län kommer att omfattas av restriktionerna i tabell 4, vilket de också tidigare gjort fram till årsskiftet 2012/2013. Tabell 4. Restriktioner under året för spridning av olika gödselslag. Känsliga områden i Blekinge, Skåne och Hallands län Mineralgödselkväve Mineralgödsel innehållande urea Stallgödsel och andra organiska gödselmedel Fasta gödselslag (undantag fjäderfägödsel)* aug sep okt nov dec jan feb Spridningsförbud Vid spridning på obevuxen mark, myllning eller nedbrukning inom 4 timmar Spridning till växande gröda (ej fånggröda) eller inför höstoljeväxter. På lerjordar (>15 % ler) får spridning ske även till höstsäd. Vid spridning på obevuxen mark, nedbrukning inom fyra timmar *1 okt-31 okt är det tillåtet att sprida fasta gödselslag både i växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfä får dock inte spridas på obevuxen mark. Under hela året gäller för hela Blekinge, Skåne och Hallands län att stallgödsel som sprids på obevuxen mark ska myllas ned inom fyra timmar.

10 Jordbruksverket Dnr /14 10(15) Spridningsförbud under vintermånaderna bedöms ha liten betydelse generellt för spridningen av stallgödsel. Enligt SCB:s gödselmedelsundersökningar sprids i princip ingen gödsel under januari-februari. Den mest påtagliga inskränkningen för jordbruket är förbudet mot spridning av stallgödsel under hösten på mark som ska vårsås. För de tillkommande församlingarna i Skåne län har dessa bestämmelser gällt fram till 1 januari 2013, och att de nu återinförs bedöms inte få några större konsekvenser eller skapa några större kostnader för jordbrukarna. Vattendrag och lutande mark Förutom de ovan beskrivna restriktionerna för gödselspridning finns särskilda bestämmelser som avser spridning invid vattendrag och spridning på lutande mark i det känsliga området. Dessa bestämmelser kommer återigen att gälla för de tillkommande församlingarna i Skåne län när de läggs in i föreskriftens bilagor med känsliga områden. Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket anger att det inte är tillåtet att sprida gödselmedel närmare än 2 meter från en kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Denna regel gäller dock som ett så kallat skötselkrav inom tvärvillkoren från och med år 2012 för alla företag som har gårdsstöd. Regeln har också gällt i de tillkommande församlingarna i Skåne län fram till 1 januari Det är inte heller tillåtet att inom det känsliga området sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö och där markens lutning mot vattnet överskrider 10 %. Detta krav bedöms att beröra en mycket liten areal. I det nuvarande känsliga området har större delen av åkermarken en lutning som är mindre än gränsen 10 % som gäller för spridningsförbudet. Regeln har också gällt i de tillkommande församlingarna i Skåne län fram till 1 januari Natur- och kulturvärden Betesmarkernas natur- och kulturvärden är beroende av att markerna hävdas, vilket innebär att det måste finnas betande djur på markerna. När de tillkommande församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län läggs till i föreskriftens bilagor med känsliga områden ställs ökade krav även på mindre djurföretag. Kostnaderna som uppkommer i och med nya lagkrav kan för vissa mindre företag komma att upplevas som alltför stora i förhållande till intäkterna. De tillkommande församlingarna i Skåne län har omfattats av reglerna fram till 1 januari 2013, och att de nu återkommer bedöms inte medföra lika stora konsekvenser för jordbrukarna i området. Det är svårt att förutsäga om några djurföretag lägger ner verksamheten då lagkraven ändras, var i landet risken för nedläggning är störst och när förändringen kan komma att ske. Risken är däremot stor att små företag som redan nu har för avsikt att avsluta verksamheten inom de närmaste åren lägger ner tidigare än planerat. Små företag som planerar att utöka verksamheten måste ändå bygga nytt eller bygga ut och påverkas inte direkt av kostnader som uppstår i och med nya lagkrav, investeringen måste göras ändå. För företag som

11 Jordbruksverket Dnr /14 11(15) planerar utökning eller minskning av antalet djur kommer ändrade lagkrav således snarare innebära att planerna tidigareläggs. Ur betesmarkssynpunkt kan något av följande hända om företag slutar med djurhållning: - Betesmarkerna arrenderas av annan djurhållare och hävden fortsätter som vanligt - Betesmarkerna betas mer extensivt av annan djurhållare - Betesmarkerna lämnas för igenväxning Det är svårt att veta exakt vilka faktorer det är som påverkar jordbruksföretag att sluta med djurhållning. Vi kan anta att en viss andel av djurhållande företag kommer att sluta med verksamheten på grund av nya bestämmelser, men det är svårt att avgöra om det är kostnaden för att uppfylla nya lagkrav eller om det är andra faktorer. Djurhållare som har mellan 2 och 10 djurenheter (DE) kan antas komma att sluta med djurhållningen i något större omfattning än övriga. I de tillkommande församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län finns ca 60 djurhållare som har mellan 2 och 10 djurenheter. Dessa djurhållare har totalt ca 240 ha betesmark. Jordbruksverket har tidigare 11 antagit att 1-5 procent 12 av djurföretag med 2 till 10 djurenheter (nöt, ströbädd) slutar helt med sin verksamhet som en följd av lagkrav och ökade kostnader. I det här fallet skulle det alltså röra sig om ca 2-12 hektar betesmark som potentiellt kommer hotas av igenväxning om djurföretagare skulle välja att lägga ner. Slutsatsen är att det kommer bli en marginell påverkan på betesmarkernas natur- och kulturvärden nationellt, men att det i enskilda fall kan ha stor lokal påverkan. Det är även troligt att vissa betesmarker på sikt lämnas för igenväxning på grund av jordbrukens rationalisering och inte specifikt på grund av dessa regler. Tvärvillkor Vissa bestämmelser enligt nitratdirektivet är tvärvillkor. Tvärvillkoren är regler som jordbrukaren måste följa för att erhålla full utbetalning av gårdsstödet eller miljöersättningar. En avvikelse kan påverka stödutbetalningen. Utökade tvärvillkor kommer att bli följden för jordbrukare i församlingarna som nu läggs till i bilagorna över känsliga områden. Kontrollen av dessa bedöms dock inte orsaka en utökad kostnad för jordbrukaren. 5. Överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU Som nämnts tidigare är det nitratdirektivet 13 som ligger till grund för Jordbruksverkets föreskrifter om spridning av gödselmedel. Känsliga områden enligt nitratdirektivet är 11 Konsekvensutredning vid tidigare ändring av församlingar i bilagorna, Dnr / Kostnaden för att bygga en gödselplatta har jämförts med inkomstkalkyl för diko. Detta ger en inkomstminskning på 1,5 procent. I en modellstudie visade man att en nedgång på 9 procent i mjölkpriset innebär 7-28 procent färre mjölkdjur. Om minskningen i inkomst (1,5 %) jämförs med siffrorna från modellstudien innebär det 1,3-5,2 procent färre dikor. Modellen är inte tillämpbar fullt ut, det kan bli en starkare eller svagare reaktion på kostnaden som de nya lagkraven innebär. 13 Rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket.

12 Jordbruksverket Dnr /14 12(15) utpekade av regeringen i förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Enligt förordningen ska Jordbruksverket i sina föreskrifter specificera vilka områden som är nitratkänsliga. De tillkommande församlingarna uppfyllde kriterierna för att pekas ut som nitratkänsliga områden i den översyn av känsliga områden som gjordes av Jordbruksverket våren 2014, och har av regeringen rapporterats till EU-kommissionen som nitratkänsliga områden. Att lägga till församlingarna i bilagorna till föreskriften gör att de omfattas av de åtgärder som syftar till att minska näringsläckage i nitratkänsliga områden. Vi anser att detta ligger i linje med åtaganden vi har i enlighet med vårt medlemskap i EU. 6. Ikraftträdande och informationsinstanser Ikraftträdande Ändringen i föreskriften föreslås träda i kraft den 1 januari Det är angeläget med ett snabbt ikraftträdande av ändringen för att Sveriges åtaganden enligt nitratdirektivet ska anses vara uppfyllda. För jordbrukare som är verksamma i de känsliga områden som tillkommer från och med den 1 januari 2015 kan förändringen bli påtaglig. Vi bedömer att det behövs en tid för anpassning till bestämmelserna. Därför föreslås ett års övergångsbestämmelser för verksamheterna i de nya känsliga områdena, vilket innebär att jordbrukare i de tillkommande nya församlingarna under 2015 är undantagna de specifika krav som gäller nitratkänsliga områden. Informationsinsatser Det är viktigt att särskilda informationssatsningar görs för att ändringen i föreskrifterna ska bli känd för jordbruksföretagare, myndigheter och organisationer. Jordbruksverket kommer efter beslut om föreskrifterna att informera om förändringarna via webb och riktade mailutskick till bland annat berörda kommuner, länsstyrelser och organisationer. 7. Tidsåtgång och administrativa kostnader för företag En tabell över förändringarna i administrativ börda finns i den särskilda konsekvensanalysen. Ändringarna leder till att fler verksamheter omfattas av bestämmelserna för känsliga områden. Inga ändringar har dock gjorts i åtgärdsbestämmelserna. Den administrativa bördan är större för jordbrukare inom känsliga områden än utanför känsliga områden. Ändringarna kommer sammantaget därför att leda till vissa ökningar i administrativ börda. Jordbrukare i tillkommande församlingar i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län Beräkning av lagringsvolym I de tillkommande församlingarna i Kalmar, Västra Götalands och Värmlands län som läggs till i bilagorna över nitratkänsliga områden kommer företagen behöva beräkna sitt behov av

13 Jordbruksverket Dnr /14 13(15) lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen. Den administrativa bördan kommer till följd av detta att öka något för dessa jordbrukare. Dokumentationen kommer i de allra flesta fall att gälla för ett flertal år. Det är endast i de fall då man förändrar verksamheten på något sätt, exempelvis utökar sitt djurantal eller gör en förändring i sin inriktning, som det blir aktuellt att räkna om vilken lagringsvolym som krävs utifrån den nya situationen. Den administrativa bördan utslagen över en längre tidsperiod borde därför bli mycket liten. Man kan anta att vissa företag redan har beräknat sin lagringsvolym och därför inte kommer att påverkas av de nya reglerna. Eftersom det totalt sett rör sig om så få företag väljer vi att anta att alla (ca 310) djurhållande företag behöver göra beräkningen. För att beräkna kostnaden har uppgifter i Tillväxtverkets databas Malin använts. Där anges en jordbrukares timkostnad till 145 kr/timme. Tidsåtgången antas vara 1 timme för att göra själva beräkningen. Detta gör att den totala kostnaden för ca 310 jordbrukare blir ca kr. Detta är beräknat som en engångskostnad som uppkommer när ett område övergår till nitratkänsligt område. Ett rimligt antagande är att beräkningen behöver göras i genomsnitt vart tionde år och därför beräknas den administrativa bördan till kr per år. Beräkning av kvävegödslingsbehovet I det känsliga området finns en bestämmelse som innebär att jordbrukarna ska beräkna behovet av kvävegödsling på sina fält och dokumentera denna beräkning. Det är rimligt att anta att gårdar med en viss omfattning på driften redan upprättar en växtodlings-/gröngödslingsplan och således inte kommer att beröras av ökade kostnader. Eftersom det totalt sett rör sig om så få företag väljer vi att anta att alla (ca 610) företag behöver göra beräkningen. Arbetskostnad per timme för jordbrukaren beräknas till 145 kr, och för konsult 750 kr/timme enligt Tillväxtverkets databas Malin. Av de totalt ca 610 företagen antas 50 %, motsvarande ca 305 stycken, välja konsulthjälp för att göra beräkningen. Konsulthjälpen beräknas till 20 min per företag. Kostnaden för detta blir totalt ca kr. För de ca 305 företag som inte anlitar konsulthjälp antas beräkningen ta en timme per företag. Den totala kostnaden för dessa blir ca kr. Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas kostnaden för jordbruket i de tillkommande områdena öka med ca kr. Denna kostnad är en årlig, återkommande kostnad, men behovet av konsulthjälp kan antas minska med tiden. Jordbrukare i tillkommande församlingar i Skåne län Beräkning av lagringsvolym Jordbruksföretag i tillkommande församlingar i Skåne län kommer återigen att behöva beräkna sitt behov av lagringsutrymme för stallgödsel, och dokumentera den beräkningen. Företagen har fram till 1 januari 2013 omfattats av regler för nitratkänsligt område, och borde därför redan ha beräkningar för lagringsvolym. I de tillkommande församlingarna i Skåne län finns ca 100 djurhållande företag. Med antagandet att beräkningen behöver göras

14 Jordbruksverket Dnr /14 14(15) om i genomsnitt vart tionde år kan den administrativa bördan beräknas till kr per år. För att beräkna kostnaden har uppgifter i Tillväxtverkets databas Malin använts. Där anges en jordbrukares timkostnad till 145 kr/timme. Tidsåtgången antas vara 1 timme för att göra själva beräkningen. Det här blir ingen ny kostnad för företagarna eftersom de har omfattats av krav på att ha en dokumenterad beräkning fram till 1 januari Beräkning av kvävegödslingsbehov För beräkning av kvävegödslingsbehovet skiljer det sig inte heller för jordbruksföretagen i de tillkommande församlingarna i Skåne län jämfört med tiden innan 1 januari För de ca 140 jordbruksföretagen i de tillkommande församlingarna i Skåne län visas nedan en beräkning av den återkommande administrativa kostnaden som är kopplad till beräkningen av kvävegödslingsbehov. Arbetskostnad per timme för jordbrukaren beräknas till 145 kr, och för konsult 750 kr/timme enligt Tillväxtverkets databas Malin. Av de totalt ca 140 företagen antas 50 %, motsvarande ca 70 stycken, välja konsulthjälp för att göra beräkningen. Konsulthjälpen beräknas till 20 min per företag. Kostnaden för detta blir totalt ca kr. För de ca 70 företag som inte anlitar konsulthjälp antas beräkningen ta en timme per företag. Den totala kostnaden för dessa blir ca kr. Utifrån ovan givna förutsättningar beräknas kostnaden för jordbruket till ca kr. Denna kostnad är en årlig, återkommande kostnad, men behovet av konsulthjälp kan antas minska med tiden. 8. Konkurrensförhållanden för företag Strängare bestämmelser gäller för företag inom de känsliga områdena. Dessa företag kommer att få ökade kostnader och därmed en konkurrensnackdel gentemot jordbruksföretagare som inte omfattas av känsliga områden. Förslagen har inte bedömts påverka konkurrensen mellan företag inom samma område. 9. Andra aspekter för företag Inga ytterligare aspekter har identifierats. 10. Särskild hänsyn till små företag Ingen särskild hänsyn måste tas till små företag i samband med de ändringar vi gör i föreskriften. Följderna av de ändringar som görs bedöms bli desamma både för små och större företag. 11. Tidigt samråd Tidigt samråd hölls genom att de kommuner som någon av de nya tillkommande församlingarna ligger inom kontaktades och informerades om den kommande ändringen av föreskriften.

15 Jordbruksverket Dnr /14 15(15) 12. Kontaktpersoner Kontaktpersoner för frågor kring remissen är Emmelie Johansson, tfn eller Johannes Eskilsson, tfn , eller maila