Frågor efter grundkurs i tvärvillkor

Transkript

1 Frågor efter grundkurs i tvärvillkor september 2017

2 Allmänt 1. Vad är det som skiljer på SMR och GAEC? SMR är direktiv från EU medan GAEC kan Sverige själv bestämma hur de ska införlivas mha föreskrifter. 2. Vilka tvärvillkor har mest avvikelser? Identifiering o registrering av djur

3 Djurskydd SMR 11,12, Är de nationella måttföreskrifterna tvärvillkor? Svar: Svenska måttbestämmelserna är inte tvärvillkor. ( I de fall svenska måttbestämmelserna inte uppfylls ska avvikelsen godtas om kriterierna i punkt 2 och 3 enligt 1 kap 18 (L100) respektive 3 kap. 2 (L101) är uppfyllda). 1. Vilka EU-direktiv och artiklar reglerar tvärvillkoren på djurskyddsområdet? Svar: Av rådets förordning (EU) nr1306/2013 bilaga II framgår föreskrivna verksamhetskrav (SMR): SMR 11 rådets direktiv 2008/119/EG om lägsta djurskyddskrav för kalvar artiklarna 3 och 4 SMR 12 rådets direktiv 2008/120/EG om lägsta djurskyddskrav för grisar artiklarna 3 och 4 SMR 13 rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur artikel 4.

4 Växtskydd SMR 4 1. I rådgivningssituationen, vilken information är viktigast att ha till hands vid besöket? 2. Mitt svar: Sprutjournalen! I övrigt kan ett besök i sprutboden, en förteckning med aktuella preparat och exempel på etiketter vara bra. Kraven utgår väldigt mycket från den info som står på etikett och vad som krävs i form av dokumentation. 2. Vad tänker du ta med till kunden för att få till en bra diskussion kring användningen av växtskyddsmedel? Mitt svar: Säkert växtskydds sprutjournal ( att gå igenom och eventuellt jämföra med bondens egen journalföring. Och som ovan, exempel på etiketter för de preparat som används.

5 Biologisk mångfald SMR 2 och 3 1. Kan ett Natura 2000-tillstånd krävas för en åtgärd som sker utanför ett Natura 2000-område? Svar: Ja, om det på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området 2. Nämn en av kraven i hänsynsreglerna i 2 kapitlet miljöbalken. Svar: kunskapskravet (T ex om bevarandeplanen) försiktighetsprincipen (T ex om osäkerhet kontakta länsstyrelsen) produktvalsprincipen (T ex välja minst farliga produkter) lokaliseringsprincipen (T ex att lämpligaste platsen används för störande verksamheter) 3. Var kan man hitta en bevarandeplan? Svar: På länsstyrelsen websida (Under Natur /Natura 2000)

6 Nitratdirektivet SMR1 1. Jag sprider ju mer än 170 kg kväve per hektar och år enligt min växtodlingsplan. Bryter jag mot tvärvillkoret då? 2. SVAR: Villkoret handlar om 170 kg kväve från stallgödsel. Tillförseln via mineralgödsel eller andra organiska gödselmedel räknas inte in i begränsningen. För kännedom: även ett enskilt fält kan få mer än 170 kg kväve per hektar från stallgödsel utan att man bryter mot tvärvillkoret så länge som något annat fält får mindre kväve. Det är medeltillförseln för hela spridningsarealen under året som inte får överstiga 170 kg N/ha. Jag kommer bara att hinna höstså ca 30% av min areal och jag har inte någon vall i växtföljden. Hur ska jag klara av att hålla 50 % av arealen som vinterbevuxen mark?

7 Nitratdirektivet SMR 1 forts 2. Jag kommer bara att hinna höstså ca 30% av min areal och jag har inte någon vall i växtföljden. Hur ska jag klara av att hålla 50 % av arealen som vinterbevuxen mark? SVAR: Obearbetad stubb efter spannmålsgrödor räknas också som vinterbevuxen mark. Se till att låta tillräckligt stor andel av arealen förbli obearbetad efter skörd så att minst 50 % kan räknas in som grön mark.

8 Identifiering och registrering SMR 6,7,8 1. Hur ska får och getter som är födda efter den 9 juli 2005 vara märkta? De ska vara märkta senast sex månader efter födelsen. Djur som föds och flyttas från produktionsplatsen innan sex månaders ålder ska märkas före transporten. Både den som lämnar djuren och den person som tar emot dem ansvarar för korrekt märkning. 1. Vilka förutsättningar finns för att djurhållaren av nötkreatur ska kunna slippa föra stalljournal? Djurhållaren behöver inte journalföra om han/hon rapporterar elektroniskt till CDB. Djurhållare som rapporterar på följande sätt till CDB kan utnyttja undantaget: CDB Internet Stalljournal i CDB Internet Stalljournal Växa Sverige Stalljournal MeatTrac Breeder Stalljournal LiveStock Planner

9 Säkert foder o livsmedel SMR 4 1. En lantbrukare har tidigare köpt foder med tillsatsen narasin (ett koccidiostatika) från lantmännen men har nu köpt ny blandare och vill blanda in tillsatsen själv. Vad krävs innan hen får göra det? Svar: Krävs ett godkännande för inblandningen av Jordbruksverket. 2. En lantbrukare köper in foder från företaget Fodermix. Är det ok? Ja, det är ett registrerat foderföretag. 3. Vilka tvärvillkorskrav på livsmedelsområdet har flest avvikelser? Svar: brister i eller avsaknad av dokumentation av växtskyddsmedel.

10 Hormoner SMR 5 Fråga 1. Generellt ska djurhållaren inte använda förbjudna preparat till djur samt receptbelagda läkemedel på egen hand utan veterinärordination eller giltig delegation. Beskriv vilka andra restriktioner som djurhållaren ska följa vid användning av hormon till djur. Svar: Hormoner ska inte tillföras i form av implantat och hormoner med depåeffekt eller med en karenstid som överstiger 15 dygn ska inte användas för behandling av fertilitetsstörningar. Slaktdjur inklusive uttjänta avelsdjur under sin gödningsperiod får inte behandlas med hormoner. Djurhållaren får inte sälja eller överlåta behandlade djur med hormon innan karenstiden har gått ut.

11 2. På följande bild ser du dokumentation från läkemedelsbehandlingar på en grisgård på en kontroll. Anser du att dokumentationen uppfyller lagstiftningen? Om inte beskriv problemet.

12 Hormoner forts fråga 2 Svar: I dokumentationen saknas vissa uppgifter enligt bestämmelserna (SJVFS 2013:41,D8) ska dokumentationen innehålla följande uppgifter. Djurets identitet, diagnos/symptom, läkemedlets namn och dosering, karenstid, namn på förskrivande veterinär, datum för behandlingen, klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar, behandlingstidens längd, namn på den som utfört behandlingen. Antalet djur som dör i besättningen.

13 TSE sjukdomar SMR 9 Artikel 12 och 13 i förordning EG-förordning nr 999/2001 handlar om medlemsstaternas skyldigheter när det gäller vilka åtgärder som ska sättas in vid misstänkta respektive bekräftade fall av TSE hos djur. Dessa artiklar hör till tvärvillkoren inom området folkhälsa, djurhälsa och växtskydd. Vad är det som lantbrukaren är skyldig att göra? Svar: Lantbrukaren/djurhållaren är skyldig att följa de beslut som Jordbruksverket tar. Kommentar: De här artiklarna i TSE-förordningen är i första hand riktade till medlemsstater och myndigheter och inte direkt till lantbrukarna. Åtgärderna kan till exempel utgöras av avlivning och provtagning av djur med misstänkt TSE eller av förflyttningsrestriktioner. Efter fall av atypisk scrapie/nor98 fattas beslut om att besättningen ska stå under utökad övervakning i två år, och djurhållaren har då en skyldighet att informera om att djur över 18 månader ska provtas på slakteri eller destruktionsanläggning.

14 GAEC (Normer) 1. GAEC 6 innehåller ett förbud mot att bränna stubbåker, vilka undantag finns från detta förbud? 2. Svar: Det finns två undantag. Bränning av växtskyddskäl (som kräver dispens från länsstyrelsen) samt bränning som sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Undantaget för höstoljeväxter kommer dock troligen att tas bort fr.o.m Undantagen anges i 15 direktstödsföreskriften. 3. Är GAEC 4 om höst- och vinterbevuxen mark tillämplig i ditt område? Om svaret är ja, hur stor procent av marken behöver hållas bevuxen? 4. Svar: Jordbruksföretag i Blekinge, Skåne och Hallands län som har minst 5 ha åkermark ska ha minst 60 % av marken höst- eller vinterbevuxen. Jordbruksföretag i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län som har minst 5 ha åkermark ska ha minst 50 % av marken höst- eller vinterbevuxen. Detta anges i 13 direktstödsföreskriften och 11 förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket.