Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den september 2017

Transkript

1 Ej besvarade frågor från tvärvillkorskursen den september 2017

2 Fråga: Får man tvärvillkorsavdrag om djurhållaren t.ex. inte registrerat ett bete som enligt reglerna borde ha ett separat produktionsplatsnummer? Svar: Anmälan av produktionsplatser utgör inte något tvärvillkor i sig men de följdfel som kan ha uppkommit kan leda till ett avdrag. Exempel på ett sådant följdfel är om man inte har fört in i journalen att djuren befinner sig på det aktuella betet.

3 Fråga: Vid sen rapportering till CDB; görs avdrag endast efter fysiska kontroller eller tillämpas avdrag även efter administrativa kontroller? Svar: Det är bara de djurhållare som får en fysisk kontroll som riskerar avdrag för sena rapporteringar. I händelse av en kontroll och det upptäckts sena rapporteringar riskerar även djurhållaren avdrag för sena rapporteringar som gjorts samma stödår innan den fysiska kontrollen.

4 Ang oxar som dragdjur Peter Rånge kom på även en sak efter mötet igår och det gällde frågan gällande om oxar som används för dragdjur ska vara märkta. Grundförutsättningen är att de ska vara märkta så det svaret är korrekt. Det jag glömde nämna är att det finns möjligheter till undantag i enlighet med förordning (EG) nr 644/2005 om man kan anse att platsen är en sådan där det finns djur som hålls för kulturella eller historiska ändamål. Om jordbruksverket godkänner platsen för ett sådant ändamål kan djurhållaren få tillåtelse avlägsna brickorna och ersätta t.ex. med en tatuering.

5 Följdfråga på svaret om det är tvärvillkor om man inte t.e.x har PPN på ett bete som man egentligen kanske borde. Om man använder undantaget och inte har stalljournal utan använder bara CDB? Kan ju inte TUT (tillfälligt ute) rapporteras till ett PPN som inte finns. Hur ska dessa hantera för att inte få tvärvillkor? (om det var ok så länge man skrev det i stalljournalen). Har diskuterat saken lite med kollegor och vi har nog kommit fram till att i och med att kravet i CDB för att kunna rapportera är att det finns ett PPN och brukaren därmed inte kan fullfölja detta krav så ska det inte heller rendera något TV-fel. Däremot har vi ju andra sanktionsmöjligheter att ta till om de inte har anmält djurhållning på en plats där det borde finnas ett separat PPN.

6 Räcker muntlig dokumentation när det gäller lagringskapacitet av gödsel? Svar: På flera punkter i kontrollinstruktionerna står att dokumentation inte behöver vara skriftlig i alla lägen utan kan bestå av ljudinspelningar som görs tillgängliga för kontrollanten. En ljudinspelning kan likställas med skriftlig dokumentation, men däremot kan inte en ljudinspelning ersättas av en muntlig redogörelse vid själva kontrolltillfället. Ja, muntlig dokumentation räcker, men det är nog inte alltid den enklaste formen av dokumentation för lantbrukaren att hantera.

7 1. Vid misstankar om TSE när det har funnits kliniska symtom tar vi på Jordbruksverket kontakt med djurhållaren efter att vi fått provsvaret från SVA, oavsett om det är negativt eller positivt. Om vi t.ex. har fattat beslut om att djur inte får flyttas från besättningen, behöver vi ju om inte annat meddela att restriktionerna inte längre gäller eftersom provet var negativt. Eller så kommer vi att vidta nya åtgärder eftersom provet varit positivt.

8 1. När det gäller den näst sista bilden i presentationen, så har jag rakt av citerat TSE-förordningen, kapitel B i bilaga VIII (som det hänvisas till i artikel 15.2): Det är förbjudet att avyttra den senast födda avkomman till nötkreatur av honkön smittade med TSE eller får och getter med ett bekräftat fall av BSE som födde under den tvåårsperiod som föregick eller under den period som följde efter det att de första kliniska tecknen på sjukdomen uppträdde.

9 Det gäller alltså fall av TSE hos kor och fall av BSE hos får och get. Deras senast födda avkomma får inte avyttras. Detta gäller om de BSE-drabbade djuren födde inom 2 år före att man såg de första kliniska tecknen eller efter att de första kliniska tecknen sågs. Det gäller alltså inte avkomma som fötts ännu tidigare.

10 Tidsbegränsningen är alltså satt efter när djuret börjar visa symtom, inte efter när diagnosen ställs. Personligen misstänker jag att den senast födda skulle kunna vara ett översättningsfel (jag ser ingen anledning till att inte samma sak skulle gälla all avkomma född 2 år innan kliniska tecken eller senare) men det vet jag inte säkert. Hur som helst så skulle jag som tvärvillkorsrådgivare eller - kontrollant inte bekymra mig om det förbudet. Vi har försumbar risk för BSE i Sverige och när det gäller BSE hos får och get (det här gäller alltså inte för scrapie) så har BSE bara konstaterats på en get i Frankrike, och inga fall har konstaterats hos får utom ett antal som har infekterats experimentellt. Om det skulle inträffa fall så kommer Jordbruksverket med ledning av TSE-förordningen besluta om vilka åtgärder som ska sättas in när det gäller t.ex. djurets avkomma (det kan bli aktuellt med avlivning t.ex.).

11 Exempel: Om en ko med bekräftad TSE har fått en kalv två år och en månad innan de första kliniska tecknen på sjukdom setts så omfattas det djuret inte av förbudet att sälja. Om kalven däremot hade fötts en månad senare eller ännu senare, så får det djuret inte säljas. Om en lantbrukare inte har haft något fall av BSE hos nöt, får eller get, är det här förbudet inte relevant.

12 1. Vid utökad övervakning: hur ska man kontrollera att djurägare ser till att alla djur över 18 månader provtas? Får djurägaren provsvar från SVA? Eller ska man bara fråga?

13 Djurägaren får inga provsvar. Däremot kan djurägaren eller Jordbruksverket beställa in provsvar från en besättning för att ta reda på vilka djur som är provtagna. Det kan hända att prov av olika anledningar inte tas från djur även om destruktionsanläggningen har fått information om att de ska provtas. Djurhållare som ordnar provtagning på annat sätt än via Konvex och Svensk lantbrukstjänst (besättningar utanför hämtningsområdena) får provsvar från laboratoriet. I nuvarande instruktionen för tvärvillkorskontroll står att kontrollen kan göras genom att kontrollera att det finns leveranssedlar från svensk lantbrukstjänst från alla självdöda eller avlivade får över 18 månader. o Detta är en bra sak att kontrollera, men det är inte i sig ett fullt bevis på att djurägaren har informerat om att djuren ska provtas, såvida inte detta markeras på leverenssedeln vilket i nuläget troligen inte görs. o Regeländringen om att alla djur inte längre regelmässigt ska provtas är ny, och kontrollinstruktionen kommer eventuellt att behöva anpassas. Så länge kan det kanske vara lämpligt att som tidigare se på leveranssedlarna och i de få fall där en besättning har haft ett nor98-fall också fråga om hur djurägaren har gjort för att se till att djuren provtas.

14 2. Hur många länder har försumbar risk för Scrapie respektive BSE?

15 Finland, Sverige och Österrike har försumbar risk för Scrapie. Länderna listas i TSE-förordningen, nr 2001/999, bilaga VIII. o I min presentation sade jag att får och getter bara fick importeras från andra länder med försumbar risk. Det stämmer inte riktigt, utan är en överförenkling. Det finns även vissa länder som har ett kontrollprogram och ett särskilt register, från vilka man kan importera djur från besättningar med försumbar risk. Det finns även undantag för djur som anses vara genetiskt resistenta. I praktiken är det fortfarande dock bara ett fåtal länder som är aktuella att importera ifrån. Det viktiga är att djuren enligt djurhälsointyget uppfyller kraven för införsel till ett land med försumbar risk för scrapie, och det är nog vad jag borde ha sagt vid presentationen istället. Försumbar risk för BSE är det betydligt fler länder som har. Detta är en OIE-status, och på OIE:s hemsida finns en lista på länderna: