Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Transkript

1 Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

2 Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box Borgholm Layout: Simon Cederholm Gödsel och växtnäringsläckage är ett informationsmaterial ifrån Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borgholms kommun. Mer information och ytterligare broschyrer hittar du på vår hemsida

3 Gödsel och Växtnäringsläckage Kväve är det växtnäringsämne i stallgödseln som är svårast att behålla i samband med lagring och spridning. Kväveförlusterna sker i huvudsak som ammoniak som i huvudsak bildas i urinen. Hela 80 procent av landets totala ammoniakförlust beräknas komma från jordbruket. Dessa förluster sker främst genom utlakning till vattendrag och grundvattnet. Under hösten och vintern är risken för utlakning som störst. Många fält saknar då gröda som kan ta upp näringsämnen. Även på fält med gröda är risken för utlakning större. När dygnsmedeltemperaturen sjunker under +3 till +5 grader upphör gräsens tillväxt och de tar inte längre upp några näringsämnen. Det är också vanligt med stora mängder nederbörd samtidigt som tjäle saknas. Lagring Stallgödsel ska lagras i täta utrymmen så att inte yt- och grundvatten riskerar att förorenas. Även regnvatten från gödselplattor, rastgårdar och liknande är förorenat och måste samlas upp och lagras. Lagringsvolymen för stallgödsel ska med god marginal klara lagringsbehovet, 8 månader för nötkreatur, häst, får eller get eller 10 månader för övriga djur. För att kunna sprida din gödsel optimalt behövs oftast kapacitet för ännu längre lagringstid. Flytgödselbehållare Ammoniakförlusterna från en flytgödselbehållare varierar beroende på djurslag, fyllnings- och täckningsmetod samt omrörning. Vid omrörning ökar ammoniakförlusterna och därför bör omrörning endast ske före spridning. Täckning av flytgödselbehållare kan ske med samma metoder som en urinbehållare. Täckningen måste kunna brytas eller öppnas vid omrörning eller tömning av flytgödselbehållaren. Ett s.k. svämtäcke minskar ammoniakförlusterna med 50 % eller mer. Svämtäcket bildas i regel vid lagring av flytgödsel från nötkreatur samt vid smågrisproduktion. Svämtäcket består av en blandning av foderrester, halm eller annat strömaterial. Hantering av flytgödsel ger i normala fall mindre ammoniakavgång än fastgödsel och det är därför önskvärt att andelen flytgödsel ökar. Gödselstukor Gödsel som går att lagra till minst en meters höjd får tillfälligt läggas i stuka i fält. Näringsrik gödsel exempelvis från fjäderfä och nöt får bara ligga i fält i direkt anslutning till vårbruket eller under sommar och tidig höst inför höstsådd. Högst får gödseln ligga i två veckor. Gödsel med mer inblandning av strömedel, som kan lagras uppåt två meters höjd kan lagras i något längre tid. Därutöver måste följade också beaktas: Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning 3

4 från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden. Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen. Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer för närboende. Kompostering av stallgödsel Kompostering av stallgödsel i jordbruk bör i första hand utföras i utrymmen som uppfyller kraven för lagring. Kompostering av gödsel som kan lagras till minst 2 meters höjd och som behöver komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält. Vid sådan kompostering bör följande beaktas: Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel. Att gödseln sprids vid närmast lämpliga tillfälle efter det att komposteringen av materialet är avslutad. Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock inte täckas. Att utläggning i en och samma kompost sker under en begränsad tidsperiod. Att komposten placeras på åkermark som är i bruk och på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält bör komposteringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma till samma plats inom en period av 5 år. Att en gröda anläggs på platsen så snart som möjligt efter det att gödseln avlägsnats. Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäkt inte riskerar att förorenas. Att lagringen inte sker på plats där det finns risk för översvämning eller ansamling av vatten under komposteringstiden. Att jordarten på platsen inte är av sådan karaktär att det sker en snabb genomrinning genom markprofilen. Sandjordar bör därför undvikas. Tyngre jordar kan bearbetas ytligt 4

5 innan kompostering för att undvika att snabb genomrinning sker genom sprickor och maskgångar. Att grundvattenytan på platsen inte ligger nära markytan och att det inte förekommer risk att grundvattenytan stiger till markytans nivå under komposteringstiden. Att komposten inte placeras på en plats som utgör infiltrationsområde för dricksvattentäkt. Att komposteringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. Att komposteringsplatsen väljs så att olägenheter för närboende i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer. Att komposten ordnas på sådant sätt att kompostering främjas bl.a. genom att storlek och utformning på stukan anpassas så syrebrist kan undvikas. Spridning Stallgödsel ska spridas och hanteras utan att man riskerar att förorena vattendrag, brunnar eller grundvatten. Vid all spridning av stallgödsel är det viktigt att den nedbrukas så fort som möjligt för att begränsa avgången av kväve som ammoniak till luften. I anslutning till område med bebyggelse skall tidpunkten för spridning av naturgödsel anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för att att människor i närheten störs av lukten. Spridning får ej ske på tjälad, snötäckt eller vattenmättad mark. Nedbrukning bör, på obesådd mark, ske i omedelbar anslutning till spridning. Vid spridning av flytgödsel bör metod väljas som placerar gödseln direkt i eller på marken, exempevis med myllningsaggregat, ramp eller släpslangspridare. Vattenskyddsområden I vissa områden för kommunal vattentäckt är det inte tillåtet att sprida flytgödsel utan tillstånd. Tillstånd söker du hos Miljö- och byggnadsförvaltningen. Spridningsareal Det är viktigt med en balans mellan antal djur i förhållande till spridningareal. Med spridningsareal menas åkermark samt 50 % av betesarealen. Jordbruksverkets föreskrifter reglerar bl.a. under vilka perioder på året gödseln får spridas, på vilka marker, samt krav på att gödseln myllas ned efter spridningen. Vid felaktig gödselhantering får man i vissa fall betala en miljösanktionsavgift. Avgifterna är fastställda i miljöbalken och är lika i hela landet. Nya regler för spridning av gödselmedel De nya föreskrifterna om miljöhänsyn i jordbruk gäller sedan För spridning av gödselmedel gäller inom känsliga områden, dit hela Öland räknas, följande: 5

6 24 Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. 25 Inom känsliga områden får inga gödselmedel spridas under tiden 1 november 28 februari. 28 a Spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti - den 31 oktober (tidigare 30 november) är bara tillåten i växande gröda eller inför höstsådd. Spridning i fånggröda är inte tillåten. 28 b Med undantag från vad om sägs i 28 a första meningen får fasta gödselslag spridas i både växande gröda som inte är fånggröda och på obevuxen mark under tiden den 1 oktober - den 31 oktober. Fastgödsel från fjäderfän får dock under tiden 1 oktober 31 oktober inte spridas på obevuxen mark. 28 c Fasta gödselslag som sprids på obevuxen mark under tiden 1 oktober 31 oktober ska brukas ned inom 12 timmar. Enklast och miljövänligast: Sprid all stallgödsel under vår och sommar! Då gör den störst nytta och man kan glömma alla datum och undantagsregler. Dispens Kommunen får i enskilda fall medge undantag från ovanstående då omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Vid behov av dispens ska ansökan snarast lämnas in till miljö- och byggnadsförvaltningen. Ansökan görs på en särskild blankett och ska innehålla uppgift om fastighet, fastighetsägare, sökande, kontaktuppgifter, gödselslag, var gödsel lagras nu, omständighet som uppstått (se ovan), vad som händer om dispens ej ges samt karta på vilka skiften dispensen söks för. Lokala föreskrifter Utöver bestämmelserna i miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller följande lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. 5 : Vid spridning av naturlig gödsel, slam eller annan orenlighet inom eller intill område med detaljplan gäller utöver vad som följer av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2005:2 och SJVFS 2004:62) om spridning av gödselmedel - följande: 1. Spridning bör ej ske lördagar, söndagar, helgdagsaftnar och helgdagar inom områden där särskild hänsyn måste tas till bebyggelse. 2. Tidpunkten för spridning ska anpassas till sådana väder- och vindförhållanden som minskar risken för luktolägenheter. 6

7 3. Nedbrukning ska ske inom ett dygn från spridningstillfället. 4. Vid spridning intill vattendrag ska risken för vattenförorening särskilt beaktas. Spridning får ej utföras så att gödsel kan avrinna till vattendrag och inte närmare vattendrag än 10 meter såvida inte nedmyllningsaggregat eller annan exakt spridning tex. slangspridare används. 6 : Spridning av gödsel får inte ske så att risk uppkommer för förorening av enskild dricksvattentäkt. Ett minsta avstånd på 10 meter mellan spridningsområde och dricksvattentäkt ska alltid hållas. Där de geologiska eller topografiska förhållandena är sådana att risken för förorening av vattentäkt är stor ska ett längre avstånd iakttas. 7 : Spridning av kemiska bekämpningsmedel får inte ske närmare än 6 meter från vattendrag eller 12 meter från enskild dricksvattentäkt. Hur kan du minska ammoniakavgången? Så snart träck och urin lämnar djuret startar avgången av ammoniak till omgivningen. Avgången i stallet vid fast-, klet- och flytgödselhantering har beräknats vara mellan 3-14% av totala kväveinnehållet i gödseln. Anpassa utfodringen Ha anpassad ventilation i stallet Ha effektiv urindränering Ha minimerade gödselytor och sänkt gödseltemperatur Om åkermarken är bevuxen under höst och vinter minskar kväveläckaget. Så kallad fånggröda minskar utlakningen med ca 20 kg kväve/ha. I Kalmar län ska minst 50 % av åkerarealen vara höst- och vinterbevuxen. I fastgödselhantering är det nödvändigt med en effektiv urindränering i stallet och täckning av urinbehållaren för att hålla ammoniakavgången på en låg nivå. Det är också nödvändigt att hålla ledningarna öppna genom regelbunden spolning och rengöring. Täckning av urinbehållare minskar både ammoniakavgång och luktemissioner. Täckningen kan bestå av olika material, mest effektiv är ett tätslutande lock av exempelvis betong. Tänk på att: Från fastgödsel förloras normalt 20 % av ursprungligt kväve. Från en urinbehållare som inte är täckt uppgår förlusterna till ca 40 %. Ammoniakförlusterna kan minskas från djupströgödsel genom att blanda i torv i - djupströbädden (hälften torv och hälften halm). Från en flytgödselbehållare som inte är täckt avgår närmare 10 % av ingående kväve i form av ammoniak. 7

8