Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
|
|
- Per Nyberg
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
2 Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss
3 Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete Vårkorn Raps/rybs Nn Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Gsk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Nö Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Vad odlar vi var? Ss Slåttervall Höstvete Raps/rybs Gmb Slåttervall Höstvete Raps/rybs Ssk Slåttervall Vårkorn Raps/rybs Gns Höstvete Slåttervall Raps/rybs Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kap 3 Åkerarealens användning 2016
4 Gödsling alla grödor kväve i stall- och mineralgödsel [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Skåne kg N/ha Östergötland Uppsala Västra Götaland eller 1-50 Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
5 Kvävegödsling - de tre vanligaste grödorna [Kg N/ha] [Andel av gödslad areal] Vårkorn kg N/ha Höstvete Slåttervall 1-50 Källa : Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
6 Fosforgödsling för några grödor [Kg P/ha på gödslad areal] Fosforgödslingen har minskat från 23 till 19 kg/ha Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
7 Vilket gödselslag är vanligast i Sverige? Saknas något djurslag? [Andel av totalt antal djurenheter] Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
8 [Andel av totalt antal djurenheter för respektive djurslag] Gödseltyp utifrån djurslag Vanligaste gödseltypen? Flyt - mjölkkor, grisar Flyt/djupströ - övriga nöt Djupströ - hästar Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelanden MI 30 SM 1702, SCB
9 Lagringskapacitet NÖT mjölk och kött ca 90% kan lagra gödseln minst 8 månader LAGSTIFTNING har styrt GRIS slaktsvin och suggor 98% kan lagra gödseln minst 8 månader, och 88% mer än 10 mån Foto: Mårten Svensson Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702
10 Spridningsteknik för flytgödsel [Andel av stallgödslad areal] % Källa: Gödselmedel i jordbruket, Statistiska meddelande, SCB, nr MI 30 SM 1702
11 Vilka problem har vi i odlingen? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt med så små insatser som möjligt. Överskott ger ofta problem Klimatgaser Bördighet Kväveläckage Fosforläckage
12 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllning Anpassa till markkartan, fördelning till grannar/andra Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Nollruta kvävegödsling höstvete
13 Flera Kvävegödslar efter grödans behov Markkarterar regelbundet Använd Rekommendationer för gödsling och kalkning CropSAT - gödsla efter satellitbilder Nollrutor få ett mått på markens mineralisering, läs i Säsongsnytt Stallgödselkalkylen - beräkna effekt av stallgödsel vid olika spridningstidpunkter och teknik Kvävesimulatorn - optimera kvävegivan utifrån skörd och priskvot Åtgärder kväve och fosfor Potential att anpassa fosforgödslingen oftare utifrån markkarta, gröda och skördenivå
14 Smart farming Källa: Kverneland Snabb teknikutveckling Andra som IBM, Apple börjar få upp ögonen för lantbrukets möjligheter Vem äger data?
15 Kg N/ha Växtodlingsgårdar och kvävebalans konventionella gårdar Realistiskt med +/- 20 till 30 kg N/ha Högre N-giva kg/ha 25 kg/ha 0-50 Högst N-eff, 229 gårdar Medel N-eff, 1122 gårdar Lägst N-eff, 224 gårdar Större skördar Kväve in Kväve ut Kvävebalans
16 Växtodlingsgårdar Kväve in 180,0 Kg N/ha 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Vegetabilier* Strömedel* Org. Gödsel Mineralgödsel*** Foder*** Animalier* Kvävefixering 0,0 Högst N-eff, 451 gårdar Mellan N-eff, 1355 gårdar Lägst N-eff, 451 gårdar Kvävenedfall***
17 kg N/ha Realistiskt med +/- 35 till 45 kg N/ha vid ca 1 de/ha Mjölkgårdar och kvävebalans konventionella gårdar Kväve in Kväve ut Kvävebalans kg N/ha +42 kg Nha 0-50 Högst N-eff, 240 gårdar, 1,18 de/ha Medel N-eff, 1214 gårdar, 1,01 de/ha Lägst N-eff, 240 gårdar, 0,97 de/ha -100
18 Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande marknad? Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk
19 Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
20 Åtgärder stallgödsel Flera Sprider mindre flytgödsel på hösten till höstsäd Tar hänsyn till direkt stallgödseleffekt Tar hänsyn till långsiktig kväveeffekt Myllar gödseln snabbare Tar mera hänsyn till vädret vid stallgödselspridningen Foto: Mårten Svensson
21 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike Foto: Janne Andersson
22 Åtgärder kväve- och fosforutlakning Flera bearbetar på våren istället för hösten Bearbetar sen höst istället för tidig höst Bryter vallen senare Foto: Mårten Svensson
23 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda och våtmarker, skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
24 Åtgärder kväve- och fosfor Flera har anlagt skyddszoner våtmarker Minskad areal fånggrödor Källa: Jordbruksstatistisk sammanställning 2018, kapitel 9 Stödåtgärder
25 Vad kan vi göra? Kväve och fosfor Mineralgödsel Anpassa givan till: förfrukt, skörd, stallgödsel, erfarenhet Anpassa efter årsmån under säsong, titta, mäta Ändra växtföljd, t.ex. odla grödor med bättre kväveutnyttjande Stallgödsel Spridningstidpunkt, vår bättre än höst Spridningsteknik, snabb nedbrukning, myllare Anpassa till markkartan, fördelning till grannar Utfodring Reducerad bearbetning, minskad höstmineralisering Fånggröda, fosfordamm, våtmarker och skyddszoner för att minska borttransport Kalka med strukturkalk Anlägga kalkfilterdike
26 Mycket görs men det går att göra mycket mer! Och rådgivning ger effekt
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.
MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 1702 Gödselmedel i jordbruket 2015/16 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2015/16 I korta
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merKväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka
Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel
MI 30 SM 0603 Gödselmedel i jordbruket 2004/05 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilizers and animal manure in agriculture in 2004/05 I korta
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merMarkens mineralisering högre än normalt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.
Läs merMiljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen
Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 0803 Gödselmedel i jordbruket 2006/07 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2006/07 I korta
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 159 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merMarkens mineralisering medel jämfört med
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merMetoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon
Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon Helena Aronsson, Institutionen för mark och miljö Vatten i balans, Linköping 18 jan 2018 Olika typer av åtgärder
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merRådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket
Rådgivningar och webbplatserna Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vem utför enskild rådgivning? Alla rådgivare som har gått introduktionskursen för nya rådgivare inom Greppa Näringen, ges varje år i november
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merJämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för
Läs merSambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011
Sambearbetning av Gödselmedelsundersökningen och Skördeundersökningarna 2011 PM Lantbruksstatistik 2013:2 Reviderad i avsnitt 3.5 och 3.6, samt tabellerna 12 och 13, den 14 februari 2014. Statistiska centralbyrån
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merVarmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag
Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merUtsträckt mätperiod ger variation i upptag
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merKväveupptaget fortsätter i måttlig takt
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 19, 2017 Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt Vi har börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötland, Kalmar, Södermanlands
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merHur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland
Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins
Läs merKväveupptaget går långsammare i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 23 2018 Kväveupptaget går långsammare i Östergötland Höstvetets kväveupptag har ökat senaste veckan men mindre än tidigare
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 149 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merFortsatt ökning av kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merDet varma vädret har satt fart på utvecklingen
Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.
Läs merKompletteringsgödsla eller inte det är frågan
Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 23 2015 Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan Det svala och regniga vädret fortsätter och höstvetet utvecklas förhållandevis långsamt. Vi de senaste mätningarna
Läs merOptimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete
Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)
Läs merGreppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning
Greppa Näringen Miljömålsavstämning Miljöhusesyn Greppa Näringens rådgivning Miljömålsavstämning Åtgärdsbevis Miljömålsavstämning Greppa Näringen har tagit fram denna avstämning för att du som lantbrukare
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merKväveupptaget fortsätter med god fart
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22-2018 Kväveupptaget fortsätter med god fart Grödorna utvecklas snabbt i det varma vädret och vid senaste mätningen
Läs merSnart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merDe viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU
De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt Barbro Ulén, SLU Växtnäringshushållning och växtnäring i balans Källa Steineck m fl 2000 SLU Kontakt Gödslade arealer (%) P Markbalans 50 44 Fosforbalans
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merJustera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart
Läs merGreppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket
Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merTest av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merNu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 24-2018 Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland Normalt brukar vi avsluta mätningarna vid axgång, men i år
Läs merRådgivningar i Greppa Näringen
Rådgivningar i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket Vilka rådgivningar känner du till? Prata med grannen! 1 Vad styr innehållet i rådgivningarna? Krav och rekommendationer i Greppa Näringen
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merVarmt väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 16: Varmt väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 6 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 36 och 89 kg per hektar har
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs mer