Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter"

Transkript

1 Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m.

2 Kväveeffekt av organisk gödsel Kväveeffekt & mineralgödselvärde Vad påverkar effekten? Ammoniakavgång Kol/kväve-kvot Effekt av olika gödselmedel Effekt i olika grödor beroende på Spridningstidpunkt Myllning Placering Utlakningsförluster

3 Skörd, kg/ha Mått på kväveeffekt: Mineralgödselvärde Mineral Fertilizer Equivalents (MFE) 100 kg tot N Effekten av totalkvävet i organiska gödselmedel jämfört med effekten av mineralgödselkväve Mineralkväve, kg/ha 62 kg/100 kg tot N = 62%

4 Vad händer med kvävet (N) efter spridning? Organiskt N Ammoniak Mineral N (ammonium-n) Vid spridning C/N! I marken mineralisering immobilisering

5 Ammoniakförluster från stallgödsel och biogödsel kan vara stora och varierar med: mängd gödsel/ha halt ammonium vindhastighet temperatur planttäckning markfuktighet spridningsteknik - yta ph-värde Bredspridning Bandspridning, släpslang Bandspridning, släpsko direktmyllad

6 Ammoniakförlust med och utan surgörning (ett försök på vall i Västergötland 2014) 21% 18% 5% 1% Rodhe m. fl.

7 Större kväveeffekt med rötning och surgörning

8 Danska försökserfarenheter Källa: Århus universitet via Birkmose (SEGES)

9 Danska försökserfarenheter Källa: Birkmose (SEGES)

10 Ammoniakavgång, kg N per ha Ammoniakemissioner Medelvärde för olika spridningstidpunkter av fastgödsel i 4 försök med 2 gödsel. Inga skillnader mellan olika gödsel, men däremot större med högre temperatur C C 5 C okt nov vår

11 Kol/kvävekvoten avslöjar kväveeffekten Resultat från 2-månaders krukförsök med rajgräs

12 Hur väl stämmer C/N-kvoten i fält? Nio försök i havre A. 0 kg N/ha B. 40 kg N/ha C. 80 kg N/ha Axan D. 100 kg N/ha E. Svinflytgödsel F. Nötflytgödsel G. Pelleterad gödsel 1 H. Pelleterad gödsel 2 I. Rötrest 1 J. Rötrest 2 K Kycklinggödsel L. Vinass

13 Resultat Kvävegödslingseffekt vid olika kol/kväve-kvot Mineralgödselvärde (MFE), % of total N Observationer fältförsök havre Samband, fältförsök havre MFE = 83% - 4% * C/N r 2 =0,26 Observationer Krukförsök rajgräs Samband, krukförsök rajgräs MFE = 87% - 5% * C/N r 2 =0,84 Kol/kväve-kvot

14 Resultat Fältförsök i Halland Mineralgödselvärde (MFE), % of total N Sådd: 25 april Sådd: 4 maj Halland 2012 r 2 = 0,53 Halland 2013 r 2 = 0,59 Halland 2014 (L. Böslid) r 2 = 0,28 (0,42 utan Vinass) Halland 2014 (Krontorp) r 2 = 0,23 Sådd: 4 april Sådd: 6 april (0,86 utan Vinass) Kol/kväve-kvot

15 Resultat Fältförsök i Västergötland Mineralgödselvärde (MFE), % of total N Sådd: 21 maj Sådd: 4 maj Sådd: 22 maj Västergötland 2012 r 2 = 0,46 Västergötland 2013 r 2 = 0,58 Västergötland 2014 r 2 = 0,72 Kol/kväve-kvot

16 Mineral fertilizer equivalent Gäller även inom ett gödselslag Nötflyt Svinflyt Sørensen Weisbjerg & Lund, 2003 Sørensen & Fernandez, 2003

17 Kvävegödslingseffekt vid olika kol/kväve-kvot Kol/kvävekvot Mineralgödselvärde (% av totalkvävet) % % % % % % %

18

19 Resultat från fältförsök i havre Lanna, Västergötland (3 försök) och Lilla Böslid, Halland (4 försök) Nötflytgödsel Kycklinggödsel Svinflytgödsel Rötrest Vinass Köttmjölspellets 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mineralgödselvärde (MFE), % av total N 18 juni

20 Så fort blir kvävet tillgängligt Vinass Biofer Kycklingg. Nötflytgödsel Nötfastgödsel

21 Effekt av placering i vårsäd Led med pelleterad gödsel, Ekoväx , handsådda smårutor i havre Bredspritt 1 cm 0 cm 4 cm 12.5 cm från sårad 4 cm 6 eller 8 cm Myllningsdjup

22 70 cm Material och metod 6 försök i havre med handsådda mikroplottar om 70 x 100 cm. Nettoyta: 50 x 50 cm 25 cm 100 cm

23 Skörd (kg per ha) 949 kg 777 kg Skörd på lerjord Medel av tre försök Signifikant effekt av myllning! % ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm Bredspridning + 1 cm myllning 2300 Ingen kvävegödsling Avstånd från rad, cm

24 SKörd (kg per ha) 830 kg 1230 kg Skörd på lätt jord Medeltal av tre försök Signifikant effekt av avstånd från rad! 148% ökad skördeeffekt Myllningsdjup: 1 cm 4 cm 6-8 cm Bredspridning + 1 cm myllning Ingen kvävegödsling Avstånd från rad, cm

25 Ogräsmängd, kg ts/ha Ogräsmängd på lerjord Medeltal av tre försök Signifikant effekt av både myllning och avstånd från rad! cm incorporation myllning 4 cm incorporation myllning No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning Anstånd från rad, cm

26 Ogräsmängd, kg DM/ha Ogräsmängd på lätt jord Medel av tre försök Inga signifikanta effekter av vare sig myllning eller placering nära raden! Fertiliser placement from crop row, cm 1 cm myllning 4 cm myllning 6 cm mylling No Ingen fertilisation gödsling Broadcast Bredspridning

27 Men om man hackar då?

28 Conclusion Incorporation important on clay soil Placement close to crop row important on sandy soil Fertilise 4 cm from crop row with 4 cm incorporation!

29 Myllning av organiska gödselmedel i höstvete 8 försök Rötrest: direktmyllning med myllningsaggregat Pelleterad gödsel: myllning med såmaskin (dubbeldisk) eller harvning före och efter spridning. Kycklinggödsel: harvning före och efter spridning(t.ex. långfingerharv).

30 Nedbrukning av gödsel på våren i höstvete Medelvärde för 8 höstveteförsök i Västergötland, Halland och Västmanland Nedbrukning på våren gav högre skörd i flera fall 2013 och 2014 men inte 2012!

31 God effekt av myllad gödsel i två av tre försök Skörd, kg/ha Merskörd jämfört med ogödslat N-värde % Två försök 2014: 1 ton merskörd i två försök med köttmjölspellets och 700 kg/ha merskörd för kycklinggödsel i ett försök ej nedbr. nedbruk ej nedbr. nedbruk ej nedbr. nedbruk 70 NHN4 70 NHN4 120 totaln 120 totaln 120 totaln 120 totaln Biogödsel Biogödsel Köttmjölsp. Köttmjölsp. Kycklingg. Kycklingg. Västergötland Halland

32 Spridning höst/vinter i höstvete Medelvärde för 4 höstveteförsök i Västergötland, Halland och Västmanland Spridning på höst/vinter minskade effekten jämfört med spridning på våren av både köttmjölspellets och kycklinggödsel!

33 Inget N Mineral N bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm bredspritt 1 cm 3 cm 5 cm 3 cm Skörd, kg per ha 5000 Myllningsdjup och spridningstidpunkt i höstvete Skörd Vår Vårvinter Höst + vår 80 kg N/ha Ekoväx

34 Mineralgödsel Bredspridning 2 cm djup, 12.5 cm 5 cm djup, 12.5 cm Bredspridning 5 cm djup, 12,5 cm 5 cm under rad Skörd kg Ts/ha Placering av pellets till höstraps Kåsentorp Höstraps, styvlera Styv lera Lättlera Lanna Ogödslat Vårgödsling 80 kg N/ha Gödsling vid sådd 80 kg N/ha

35 Institutionen för mark och miljö Utlakning efter olika spridningstidpunkter av stallgödsel 1. Flytgödsel till vall 2. fastgödsel inför vårsådd Resultat från ett projekt finansierat av Jordbruksverket

36 Utlakning efter olika spridningstidpunkter av stallgödsel på hösten

37 Kväveupptag i vall på hösten ett exempel från Götala, Skara 45 Kväve i ovanjordisk gröda, kg N ha kg N Blandvall Gräsvall 0 Mineral A N Flytgödsel B Flytgödsel C Flytgödsel D vår 16 sep 3 nov 13 april

38 Utlakning efter flytgödselspridning på hösten Medel av 2 gräsvallar och 2 blandvallar under två försöksår per försök, sandjord i Västergötland Utlakning, kg NO 3 -N ha -1 år a a b b A Ingen stg B tidig höst C sen höst D vår Slutsats: Gödsling med flytgödsel på hösten ska helst undvikas, men kan ske med begränsade givor. Tidpunkten på hösten är inte avgörande, men spridning tidigt kan ibland vara bättre.

39 C/N = 18 C/N = 10 Fältförsök Skörd, medel av två år Utan stallgödsel Utan stallgödsel + 40 kg N Suggödsel oktober Suggödsel november Suggödsel mars Senare plöjningstidpunkt Lerjord Sandjord Nötgödsel oktober Nötgödsel november Nötgödsel mars

40 Kväveutlakning, kg N/ha per år Kväveutlakning sandjord Låg C/N Hög C/N Ingen stg Stg 1 okt Stg 15 nov Stg vår

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete och havre

Organiska gödselmedel i höstvete och havre Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Institutionen för mark och miljö Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Sofia Delin, Lena Engström & Anneli Lundkvist Finansierat av SLU Ekoforsk Hypoteser: Djupare myllning Närmare placering

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel

Jordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett

Läs mer

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd

Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sofia Delin och Lena Engström, SLU Slutrapport 29 februari 2016 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Sammanfattning Från sju fältförsök i havre kunde man konstatera att kvävegödslingseffekten

Läs mer

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010

Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet

Läs mer

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering

Läs mer

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?

Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln? Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid

Läs mer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt

Läs mer

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker

Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Kväveförsörjning av ekologiska höstoljeväxter studie av olika kvävekällor, tillförseltidpunkter och myllningstekniker Projektansvarig Maria Stenberg (AgrD), Avdelningen för precisionsodling, Institutionen

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad

Organiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?

Läs mer

Syra till gödsel sparar kväve

Syra till gödsel sparar kväve Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017

Läs mer

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord

Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Gunnar Torstensson och Helena Aronsson Resultatrapport 11-14 för projektet Utlakning av kväve och fosfor efter spridning av fastgödsel i oktober respektive november på sandjord Enheten för biogeofysik

Läs mer

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Bibliografiska uppgifter för Kväveeffekt av kycklinggödsel Författare Dehlin S. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016

Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet

Läs mer

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kvävebalanser på mjölkgårdar Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt

Läs mer

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Optimal placement of pelleted organic fertilizers Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng

Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes

Läs mer

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel

skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel En bättre kvävetillgång för högre Ökad mullhalt skörd i eko genom Klövervall och gröngödsling, växtföljd Gödsling med stallgödsel och organiska gödselmedel Ulrika Wikman, ProAgria Österbottens Sv. Lantbrukssällskap

Läs mer

Kväve i höstvete 2013

Kväve i höstvete 2013 Kväve i höstvete 2013 Nytt och gammalt från kväveförsöken i höstvete Mattias Hammarstedt, HIR Skåne Nytt från kväveförsöken i höstvete och vårkorn Gunnel Hansson, HIR Skåne Organiskgödsel till Höstvete

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Bakgrund och motivering I dagsläget är det stark brist på ekologisk spannmål eftersom efterfrågan på foder ökat

Läs mer

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel

Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel Slutrapport - Surgörning av flytgödsel och biogödsel Kjell Gustafsson, Agroväst, Sofia Delin, SLU, Ola Hallin och Lennart Wiklund Rådgivarna Sjuhärad Frågeställning Syftet med projektet var att undersöka

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium

Läs mer

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas

Läs mer

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker

Utgivningsår Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska Målgrupp Praktiker Bibliografiska uppgifter för Din stallgödsel är värdefull Författare Anonym Utgivningsår 2006 Tidskrift/serie Praktiska råd från Greppa Näringen Nr/avsnitt 5 Utgivare Greppa Näringen Huvudspråk Svenska

Läs mer

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik

Din stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel

Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Bibliografiska uppgifter för Kväveförsörjning på ekologiska gårdar och effektivitet hos KRAV-godkända gödselmedel Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap,

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Markens mineralisering medel jämfört med

Markens mineralisering medel jämfört med Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 21 2018 Markens mineralisering medel jämfört med 2014-2018 Vi har mätt kväveupptag från den 18 till den 21 maj. Vid

Läs mer

Utnyttja restkvävet i marken

Utnyttja restkvävet i marken Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 22, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve Nu har höstvetet gått i ax i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit

Läs mer

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Fortsatt ökning av kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Region Öst vecka 23, 2019 Fortsatt ökning av kväveupptaget Kväveupptaget fortsätter att öka i både nollrutor och gödslade fält på de flesta platser, men på vissa håll börjar kväveleveransen

Läs mer

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna

Läs mer

Praktisk användning av biogödsel

Praktisk användning av biogödsel Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation

Läs mer

15A - Grovfoderodling

15A - Grovfoderodling Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.

Läs mer

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 21, 2018: Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret Nu är höstvetet i flaggbladsstadium i många fält. Den senaste veckan har vetet tagit

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 2013.

Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 2013. Anteckningar från ämneskommittémöte med ämnesgrupperna vatten och växtnäring den 12 mars 213. Dagens tema var gödsling och växtnäringsutlakning. Vi träffades på Institutionen för mark och miljö i Uppsala,

Läs mer

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 20 2018 Utsträckt mätperiod ger variation i upptag Vi har mätt kväveupptag från onsdagen den 9 maj till måndagen den

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel

Praktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering

Läs mer

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens

Läs mer

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel

2011-10-28. Hantering lagring. Sötåsen. Hantering - spridning. Lagring. NH 3 från urinbehållare (NH 3 -N förlust 37 % av total-n) Fastgödsel 211-1-28 Disposition Rötrestens värde, hanteringstekniker och miljö Lena Rodhe, forskare vid JTI lena.rodhe@jti.se Egenskaper stallgödsel kontra rötad stallgödsel Vad innebär förändringarna (fördelar/nackdelar)?

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A Mellbyförsöken 2-25 Mellbyförsöken Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem. Vid Mellby kan vi studera effekter av olika

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2

Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck 2 Kvävegödslingsstrategier I ekologisk fröproduktion av timotej (Phleum pratense L.) och rörsvingelhybrid (Festuca arundenacea x Lolium multiflorum) Hykor Ann-Charlotte Wallenhammar 1, Eva Stoltz 1 Åsa Käck

Läs mer

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel

Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Växthusgasförluster vid lagring och spridning av stallgödsel Optimal gödselhantering ur klimatsynpunkt Kurs för klimatrådgivare inom Greppa Näringen, Nässjö 12 mars 2014 Lena Rodhe, lena.rodhe@jti.se Utsläpp

Läs mer

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe

Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe 84 Humanurin som gödselmedel i vårsäd Anna Richert Stintzing & Lena Rodhe Humanurin som gödselmedel i vårsäd Humanurin är ett snabbverkande gödselmedel som kan ersätta mineralgödsel i produktion av spannmål.

Läs mer

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år. VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER I SYDSVENSK HÖSTVETEODLING 28 OCH 29? Börje Lindén Tidigare vid SLU, Skara Föredrag vid Regional växtodlings- och växtskyddskonferens i Växjö 8-9 december 29 Proteinhalter i sortförsök

Läs mer

Markens mineralisering högre än normalt

Markens mineralisering högre än normalt Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 22 2017 Markens mineralisering högre än normalt Både kväveupptag och mineralisering fortsätter i ungefär samma takt som tidigare.

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin

Ekologisk växtodling. Specialgödselmedel. Foto: Göran Molin Ekologisk växtodling Specialgödselmedel Foto: Göran Molin Text: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Innehåll i utvalda KRAV-godkända specialgödselmedel Specialgödselmedel används i växande utsträckning

Läs mer

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att

Läs mer

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Varmt väder och högt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2018 Varmt väder och högt upptag senaste veckan Vi haft en vecka med höga temperaturer och ingen nederbörd i området. Kväveupptag i både nollrutor

Läs mer

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen

Läs mer

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, 15-16 januari 2015 Åsa Myrbeck Syfte Att öka kunskapen om olika jordbearbetningsåtgärders påverkan på mineralkvävedynamiken

Läs mer

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263

Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Eftereffekter av ammoniumfixering, M3-2263 Anna-Karin Krijger och Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg och Ingemar Gruvaeus, SW Seed Kalksalpeter gav de högsta skördarna i medel och i de flesta

Läs mer

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Ganska högt kväveupptag efter regnen Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa

Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa FÖRORD Denna rapport är en revidering av tidigare rapport B2012:03

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2 DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan

Läs mer

Flytgödselspridning på hösten:

Flytgödselspridning på hösten: : möjligheter att minska kväveutlakningsriskerna genom olika åtgärder i växtodlingen Litteraturöversikt: kunskapsläge och kunskapsluckor Börje Lindén Precisionsodling 2008:2 Skara ISBN 978-91-85911-74-5

Läs mer

H , Växtodling

H , Växtodling Lustgas i dräneringsvatten från åkermark Bakgrund Lustgas (N 2 O) är en av jordbrukets stora miljöutmaningar. Lustgas från mark är den enskilt största källan till jordbruket växthusgasutsläpp och står

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU Innehåll Doktorand-projekt, övergripande mål I vilka mängder

Läs mer

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptaget går långsamt i kylan Till hemsidan Prenumerera Östergötland/Södermanland/Örebro, vecka 18 och 19, 2015 Kväveupptaget går långsamt i kylan Andra mätningen i nollrutorna i Östergötland, Södermanland och Örebro län visar på låg

Läs mer