Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige
|
|
- Lisbeth Gustafsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland ;
2 Hushållningssällskapet Halland Medlemsorganisation sedan 1812 Nationellt täckande FoU & rådgivning till lantbruk Utveckla landsbygden Fri från säljintressen Från jord till bord
3 Program: Egenskaper Effekt på mikroorganismer Odlingsförsök med biogödsel Ø Grödor med kort vegetationsperiod Ø Grödor med lång vegetationsperiod Kväveförluster från lagring, spridning Kväveutlakning Ogräs
4 Egenskaper-näringsinnehåll: Beror på vad som rötas: Ø Ingredienser Ø Den individuella processen och mikrofloran Ø Utrötningsgrad Olika produkter som testas i VO-försök
5 Egenskaper hos olika flytande gödselmedel Nötflytg. Grisflytg. Biogödsel Biogödsel TS 6-10% 5-10% 2-5% Org N/tot N 50% 40% 30% NH4-N/tot N 50% 60% 70% ph 7 7 7,0-8,5
6 Sammanfattning av egenskaper hos ett substrat som ändras i o m rötning: 1. Kolhalten minskar= TS sjunker. 2. Lättillgängligt kol försvinner. 3. Allt kväve kvar, men en del har övergått från org-n till ammoniumkväve. Det finns fortfarande mkt org N kvar. 4. Kol/kväve-kvoten sjunker. 5. ph ökar. Egenskaper Effekt på mikroorganismer i marken Odlingsförsök Kväveförluster Ogräs
7 Mikroorganismer i marken gillar C & N Många vill ha kol som energikälla. Behöver kväve för tillväxt. Lättillgängligt kol = snabb tillväxt och fastläggning av kväve (=org N igen!). Kvävet i mikroorganismerna frigörs när de dör.
8 Effekt på mikroorganismer, ORC-försöken (Odlare 2008) Studerade kompost, nötfast, slam, biogödsel & svinflyt. Ingen negativ effekt på mikroorganismerna. Biogödsel stimulerade bl a Respirationen (vill ha C & N) Nitrifikationen (gynnas av NH4)
9 Effekt på mikroorganismer 2 (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte aktiviteten bland mikroorg. KG= klöver/gräs G= gödsel AG-MA= rötad gödsel & majs SG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs
10 Effekt på mikroorganismer (Johansen m fl, 2011) Biogödsel hämmar inte diversiteten bland mikroorg. G= gödsel DG-MA= rötad gödsel & majs DG-KG= rötad gödsel & klöver/gräs KG= klöver/gräs
11 Effekt på mikroorganismer Jämförde effekten av biogödsel och grisflytgödsel på mikroorganismer i marken vid samma NH4-giva Högre respiration med grisflyt p g a mer kol. Varje biogödsel är unik, näring frigörs olika. Lägre denitrifikation från biogödsel än grisflyt? (Jönsson, 2011)
12 Sammanfattning- biogödselns effekt på mikroorganismer Inte skadligt med biogödsel Biogödsel stimulerar mikroorganismerna, men det gör annat kväve & kol också. Mindre fastläggning av N direkt vid spridning jmf med flytgödsel.
13 Biogödsel till grödor: Olika grödor har olika lång vegetationsperiod Kort veg.period =ex korn, havre Lång veg.period: sockerbetor, majs
14 När kommer kvävet & när vill grödan ha kväve? Fr Gödslingsråd, 2012, Yara
15 Vad jämförs? Biogödsel till havre & vårkorn, nordiska försök Sammanfattning av biogödsel till korn & havre Effekt jmf Effekt jmf Försök stg mineralg Tot-N % Jönköping, JTI Rötad hushållskompost (Baky m fl 2006) Tot-N % Norge, Rötad hushållskompost. (Øgaard, Kristoffersen och Haraldsen, 2011) Tot-N Ej sign Signifikant lägre NH4-N Ej sign Tendens till högre skörd, ej sign Västerås, 5-årigt försök. Jmf kompost, gödsel, slam mm, (Odlare m fl 2008) Danmark, , jmf rötad & orötad grisgödsel (Hansen, Birkmose och Skaaning 2004) NH4-N - 100% Danmark, rötad & orötad grisgödsel samt gödselblandning (Sørensen och Birkmose, 2002). NH4-N Ej sign 100% Jmf grisgödsel, Halland, (Ekre, opubl) NH4-N %, men ej signf. Danmark,2011 Konv & eko nötg. (Sørensen, Mejnertsen och Møller, 2011)
16 Biogödsel till höstvete, sockerbetor & vall Vad jämförs? Sammanfattning Effekt jmf Effekt av biogödsel jmf Försök till korn & havre stg mineralg Höstvete NH4-N - 100% eller något mer Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) NH4-N 100% - Grisg. Halland, , (Ekre, opubl) NH4-N 116% (ej signf) Grisg. Danmark, 2011 (Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011). NH4-N % Konv & ekonötg., Danmark 2011.(Sørensen, Mejnertsen och Møller 2011) Sockerbetor NH4-N % Skåne, 2002 (Christensson och Blohmé, 2002) Vall NH4-N 127% (ts) 145 % (prot.) 86%, ej sign (mylln) 80% (släpsl) Nötg, Finland, (Kapuinen, Perälä och Regina 2007).
17 Näringsupptag i växt 2: I org gödsel finns kväve org bundet & NH4. Växter tar upp kväve i form av nitrat och ammoniumjoner. Org N frigörs m h a mikroorganismer under säsong
18 Lagring av biogödsel Biogödsel & grisflyt lagrades med eller utan täckning. Förlust av tot-n/månad Med täckning (jan-maj) Utan täckning (mars-maj) Biogödsel Flytgödsel 0,9% 0,8% 4,4% 2,5% (Hansen, Birkmose & Skaaning, 2004)
19 Spridningsförluster från biogödsel Ett danskt fältförsök, under 2 år Grisgödsel & rötad gödsel spreds i vårbruk inför korn (släpslang). Rötad gödsel hade 73 respektive 83% av NH3-utsläppen jmf med konv gödsel. (Hansen, Birkmose och Skaaning, 2004).
20 Kväveutlakning från fält gödslade med biogödsel Ofta högre N-utlakning från fält som får stg. Försök:100 kg NH4-N tillfördes som Ø Orötad kogödsel Ø Rötad gödselblandning (ko- & grisgödsel samt mag- & tarmavfall) Ø Orötad gödselblandning Ø Mineralgödsel Kväveutlakningen lägst från mineralgödsel, men ingen sign skillnad till rötad gödselblandning +17% N-utlakning från orötad gödselbland jmf med rötad. (Sørensen och Birkmose, 2002)
21 Avdödning av ogräs i biogödsel Effekten av mesofil och termofil rötning testades på ogräsfrön. De fröer som undersöktes var: raps, flyghavre, åkersenap, åkerbinda, gullört, svinmålla och kanadensiskt gullris. Alla frön dog omedelbart vid termofil rötning. Inga fröer överlevde längre än 7 dagar vid mesofil rötning. Mest seglivade var åkerbinda & svinmålla. (Johansen m fl, 2011)
22 Lägre spridningskostnader? Räkneexempel: 22 Kg P/ha får spridas Gödselslag N tot (kg/ ton) NH4-N (kg/ ton) P (kg/ ton) K (kg/ ton) Nötflyt 4,0 2,0 0,6 4,0 Grisflyt 4,2 2,4 0,8 1,8 Biogödsel (FBAB) 5,1 2,8 0,9 2,8 Gödselvärden från analyser i Halland (HS Halland). Nötflyt: 37 ton/ha Grisflyt: 27,5 ton/ha Biogödsel: 24 ton/ha Kostnad för spridning & markpackning på lerjord (nära gård) kr/ton. Sparar jmf nötflyt: 13 ton/ha *25 kr/ton = 325 kr (ung samma mängd NH4-N) Billigare att mylla biogödseln än släpslang med nötflyt
23 Lägre spridningskostnader? Räkneexempel: 22 Kg P/ha får spridas Gödselslag N tot (kg/ ton) NH4-N (kg/ ton) P (kg/ ton) K (kg/ ton) Nötflyt 4,0 2,0 0,6 4,0 Grisflyt 4,2 2,4 0,8 1,8 Biogödsel (Laholm) 4,3 2,9 0,4 1,6 Gödselvärden från analyser i Halland (HS Halland). Nötflyt: 37 ton/ha Grisflyt: 27,5 ton/ha Biogödsel: 55 ton/ha (40 ton/ha för 170 kg tot-n/ha) Biog. jmf m nötg: (37 ton/ha) ger +33 kg NH4-N/ha och -8 kg P Biog. jmf grisg: 27,5 ton/ha ger +12 kg N/ha & -11 kg P/ha
24 Övrigt Svårt med svämtäcke, risk för lagringsförluster. Vatten i lagringsbrunnarna späder ut. Städerna kryper närmare lantbruket, bra med minskad lukt.
25 Till era lantbrukare: Försöken visar att: (Mikroorganismerna stimuleras) Ogräsfrön (& smittor) dör Kväveeffekten fr NH4-N är lika god eller högre jmf med mineralgödsel Lika god eller högre kväveeffekt jmf stg Högre koncentration ger lägre volym och därmed minskade spridningskostnader. Bäst till grödor som sockerbetor, vall
26 Försöken visar att: (Mikroorganismerna stimuleras) Ogräsfrön (& smittor) dör Kväveeffekten fr NH4-N är lika god eller högre jmf med mineralgödsel Lika god eller högre kväveeffekt jmf stg, något bättre jmf med nötgödsel Bäst till grödor som sockerbetor, vall Hög NH4-halt och låg P-halt minskar risk för P-AL V
27 Pågående eller ej publicerade försök: Crops 4 Biogas (SLU) Markläckage på Lönnstorp (SLU) Falköpings biogasgrödor (SLU) Kväveeffekt från biogödsel och ekogödsel utvärderas (SLU) Precisionssprida biogödsel testas kring Falkenberg av lantbrukarna själva.
28 Vidare arbete Andra egenskaper idag jmf i början av 2000-talet? Behov av svenska försök: Minskad kväveutlakning? (sannolikt ja) Minskad ammoniakavgång (sannolikt ja och ev större skillnad jmf Dk) Minskad lustgasavgång? Kan rötning av gödsel bli BAT? Långliggande bördighetsförsök (10-20 år!)
29 Tack för er uppmärksamhet!
Praktisk användning av biogödsel
Praktisk användning av biogödsel -baserat på en kommande rapport från Avfall Sverige 2012 Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 035-465 09; 0730-46 93 18 Hushållningssällskapet Medlemsorganisation
Läs merSammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092
Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter
Läs merRapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa
Rapport 2015:29 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från försök med biogödsel i norra Europa FÖRORD Denna rapport är en revidering av tidigare rapport B2012:03
Läs merGödsling, stallgödsel och organiska restprodukter
Institutionen för mark och miljö Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter Sofia Delin, SLU Skara Resultat från projekt finansierade av SLF, Jordbruksverket, Ekoforsk, Formas m.m. Kväveeffekt av
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merUtlakning efter spridning av
Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merMatsmältningen dödar frön. Ogräs i foder. Hur mkt ogräsfrön finns i gödseln? Vilka frön överlever ensilering &/eller vommen?
214-3-6 Sara Bergström Nilsson Ogräsfrön i gödsel Rötad gödsel Separering av gödsel Sara B Nilsson Hushållningssällskapet Halland 35-465 9; 73-46 93 18 Hushållningssällskapet Halland & Växa sedan 1999.
Läs merVarför är en bra växtföljd så viktig?
Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning
Läs merInformationsmaterial BIOGÖDSEL
Informationsmaterial BIOGÖDSEL Foto: Jens Blomquist LIFE09 ENV/SE/000348 Så här fungerar biogödsel Biogödsel kallas det gödselmedel som bildas efter rötning i en gårdsbiogasanläggning eller större samrötningsanläggning
Läs merAnvändning av biogödsel i lantbruket
Användning av biogödsel i lantbruket Användning av biogödsel i lantbruket LIFE09 ENV/SE/000348 BIOGASSYS 2 (38) Innehållsförteckning Inledning... 3 Kunskapsmaterial biogödsel... 5 Resultat fältförsök med
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete. Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad
Organiska gödselmedel i höstvete Jordbrukaredagarna 2013 Mattias Hammarstedt / Ida Lindell, HIR Kristianstad Skånska försök på ämnet Hur stor effektivitet har vi av det kväve som sprids med organisk gödsel?
Läs merSå här fungerar biogödsel. Faktablad BIOGÖDSEL
Faktablad BIOGÖDSEL Så här fungerar biogödsel Biogödsel kallas det gödselmedel som bildas efter rötning i en gårdsbiogasanläggning eller större samrötningsanläggning som rötar olika typer av organiskt
Läs merVarmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 218: Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt Det vara varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 18 maj, nått flaggbladsstadium
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012
Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merVarmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka, 18: Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet Det varma vädret som kom in lagom till Kristi himmelsfärdshelgen har gjort att plantorna
Läs merVarmt väder ger snabb utveckling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merMiljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng
Miljøvennlig spredning av husdyrgjødsel i eng Lena Rodhe lena.rodhe@ri.se Trondheim 7 februari 2019 RISE Research Institutes of Sweden, Jordbruk och livsmedel Från 2017 är f.d. JTI = RISE (Research Institutes
Läs merMetoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel
Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel Helena Aronsson Jian Liu Institutionen för mark och miljö SLU Erik Ekre Växjö 5 december 2012 Lilla Böslid
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merBibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling
Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum
Läs merGödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet
Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca
Läs merKväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd
Sofia Delin och Lena Engström, SLU 24/1 213 Kväveeffekt av organiska gödselmedel till vår och höstsäd Syfte Detta projekt består av två delar, där kväveeffekten av organiska gödselmedel undersökt i vårsäd
Läs merKvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel. Vad händer vid lagring? Egenskaper hos fjäderfägödsel. Vad innehåller den färska gödseln?
Kvävegödslingseffekt av hönsoch kycklinggödsel Sofia Delin SLU Skara Institutionen för mark och miljö Vad innehåller den färska gödseln? Fekalier och urin i samma fraktion Färsk gödsel: 25-30 % Ts Övrigt
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merFlaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merBiogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
Läs merVad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU
Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU Långliggande försök med rötslam R3-RAM-56 1 försök 1956 Ultuna L3-14 2 försök 1981 Igelösa, Petersborg R3-13 1 försök 1996
Läs merSlamspridning på Åkermark
Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp
Läs merBra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling
Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering
Läs merVarmt väder har satt fart på kväveupptaget
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 21 217: Varmt väder har satt fart på kväveupptaget Omslaget till varmare väder har påskyndat grödans upptag. I fält som enbart fått mineralgödsel visar mätningen
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merUtvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merKort introduktion till
Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,
Läs merOrganiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010
Organiska gödselmedel till Höstvete Samanställning M3-1010 Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristianstad Slutsats Förändra era gödslingsrekommendationer! Räkna med 80% kväveutnyttjande (NH 4
Läs merBiogödsel i praktiken
Biogödsel i praktiken Erfarenheter av biogödsel i Sverige 4 dec 2012 Sara.nilsson@hushallningssallskapet.se Sara Bergström Nilsson Hushållningssällskapet & Växa sedan 1999. Mark/växt-agronom Biogas, tillståndsansökningar
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merPassiv gödselseparering
Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten
Läs merKväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara
Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Introduktion Positiva effekter: ökad skördepotential och mer kväve tillgängligt
Läs merOptimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2015 till SLU EkoForsk Projektgrupp: Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Pelleterad organisk gödsel är ett
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merFörfattare Nilsson H. Utgivningsår 2008
Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport
Läs merResultatrapport. Distribution Koldioxid,
Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merUnikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor
Kretsloppet i projektet Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor Avloppsfraktioner i kretslopp - Anna Wilhelmsson Göthe, Lunds Renhållningsverk Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp Lena Wallin, LRV,
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merJordbruksinformation Att sprida organiska gödselmedel
Jordbruksinformation 9 2014 Att sprida organiska gödselmedel Att sprida organiska gödselmedel Text: Sofia Delin och Lena Engström Vad är organiska gödselmedel? Organiska gödselmedel är gödsel av animaliskt
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merHushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Läs merOrganiska gödselmedel i höstvete och havre
Institutionen för mark och miljö, Skara Organiska gödselmedel i höstvete och havre Lena Engström Sofia Delin Projektet finansieras av Bakgrund Kol/kväve-kvot avslöjar kväveeffekt i krukförsök med rajgräs
Läs merKvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus
Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt
Läs merTillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april
Till hemsidan Prenumerera Skåne, vecka 19 2018: Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april Vi inledde årets mätningar av grödans kväveupptag
Läs merVallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI
Vallens klimatpåverkan Pernilla Tidåker, JTI Vallen påverkar klimatet på många sätt Vad bidrar till vallens klimatpåverkan? Hur kan klimatavtrycket reduceras? På vilka olika sätt kan vall motverka växtodlingens
Läs merSlamtillförsel på åkermark
Slamtillförsel på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merMull och kol och liv i marken. FramtidsOdling
Mull och kol och liv i marken FramtidsOdling Grödan: 10 ton ts 4500 kg C ovan jord Rötter o rotzon 1500 kg C (mkt grödberoende Matjord 1,5%C 45 ton C Alv, inte onormalt med 20 ton C Mullhalt = kolhalt
Läs merInstitutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Läs merBiogödsel från rötning av musslor
Biogödsel från rötning av musslor och dess värde vid användning inom jordbruk En studie genomförd av Biototal 0 Bakgrund och syfte Intresset för att odla musslor har ökat under senare tid. Förutom möjlighet
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merStallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Stallgödsel till vall, påverkan på kväve- och växthusgasförluster Grovfoderodling, Greppa näringen 15 september 2016 Lena Rodhe lena.rodhe@jti.se JTI Institutet
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling resultat från ett växthusförsök och tankar kring nya forskningsbehov SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Jordbrukets utmaningar Foto: SLU Ökande efterfrågan
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv,
Läs merUtnyttja restkvävet i marken
Till hemsidan Prenumerera Utnyttja restkvävet i marken Mineralkväveanalyser visar att det finns mycket kväve kvar i matjorden på många platser. Har du gödslat för en högre skörd än vad du kommer att få,
Läs mer05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merKarin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Läs merEkologisk produktion lantbruk
Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se
Läs merVarmare väder gör att kväveupptaget ökar
Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merDin stallgödsel är värdefull. Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik
Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik Utnyttja Din stallgödsel Optimalt stallgödselvärde är ofta en kombination av maximerat växtnäringsutnyttjande och minimerade
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merSvårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering
Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 17 Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering Trots varmt väder och nederbörd under den senaste veckan så
Läs merkadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
Läs merDags att ta beslut om kompletteringsgödsling
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2017 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Denna vecka visar mätningarna en ökning i kväveupptaget på 6 kg/ha i nollrutorna och 26 kg/ha i
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel
Praktiska Råd greppa näringen Minska utsläppen av växthusgaser från stallgödsel Går det att påverka hur mycket växthusgaser som släpps ut från hanterad stallgödsel? Ja, det gör det! Genom god planering
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs mer