Slamspridning på Åkermark

Transkript

1 Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV. Per-Göran Andersson Försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus

2 Slamspridning på Åkermark Ett projekt med rötterna i sjuttiotalet Initiativtagare var bl.a. LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV

3 Redan då visste man Föroreningar i form av tungmetaller, organiska ämnen mm begränsar användningen Noggranna analyser och riktlinjer krävs En samhällsfråga mer än en jordbruksfråga Negativa effekter på jorden kan ej accepteras Ej på växande grödor, grönsaker och liknande Ej till vallar på våren Ej på betesmarker I första hand till det kreaturslösa jordbruket Rådgivning, kontroll och uppföljning är viktigt

4 Bakgrund till försöksplan Stort behov av demonstrationsobjekt i fält Olika slamtyper i olika kommuner. Därför fyra försök från början (nu två) Omöjligt att svara på alla frågor om ev. negativa effekter om man inte gör en långsiktig uppföljning i jord och grödor Socialstyrelsens rekommendation var då 1 ton TS per ha och år därför 4 ton TS vart 4:e år För ökad säkerhet och påskyndande av eventuella negativa effekter 3 x 4 = 12 ton TS vart 4:e år

5 Bakgrund till försök och plan Helt ogödslat led (A0) för att kunna kontrollera om det finns andra faktorer än slam och handelsgödsel som påverkar förekomsten av olika ämnen i jord och gröda, exempelvis atmosfäriskt nedfall Stora bruttoytor för att möjliggöra realistisk spridning och undvika översläpningseffekter

6 Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

7 Igelösa

8 Petersborg

9 Grödor År Igelösa Petersborg 2005 Slamspridning Slamspridning Sockerbetor Höstvete Höstvete Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor

10 Metallinnehåll slam - Igelösa År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , , , , , , ,32 8, /1981 %

11 Metallinnehåll slam - Petersborg År Pb Cd Cu Cr Hg Ni Zn , , , , , , , , , , , , , , , , /1981 %

12 Vad är gjort? Skördebestämning varje år Metaller varje år Växtnäringsämnen varje år Organiska föreningar 1989, 1993, 1997 Maskar 1991 och 1997 Mikrobiologi 1990 och Växttillgängligt kadmium i slam och jord Statistisk analys av påverkan på markens växtnärings- och metallinnehåll Statistisk bearbetning av metallupptag i gröda och jordanalys

13 Upptag av kadmium i gröda Igelösa Cd, mg/kg TS 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

14 Upptag av kadmium i gröda Petersborg 0,25 0,20 Cd, mg/kg TS 0,15 0,10 0,05 0, Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

15 Upptag av koppar i gröda Igelösa Cu, mg/kg TS Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

16 Upptag av koppar i gröda Petersborg H-vete V-korn H-raps H-vete V-korn H-vete S-betor V-korn V-korn H-raps H-vete S-betor V-korn H-vete H-vete S-betor V-korn H-raps H-vete Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år Cu, mg/kg TS

17 Rutvis analys 2010 Av gröda och jord 120 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 A1 B1 C1 B1 C1 A1 A2 B2 C2 B2 C2 A2 A1 B1 C1 B1 C1 A1 36 m A0 B0 C0 B0 C0 A0 6 m A2 B2 C2 B2 C2 A2 20 m

18 Preliminära resultat av statistisk analys av jordprover 2010 Ökar P, Mg, Cu, C, Zn, S, Hg Tendens till ökning Cd och Cr (Igelösa) Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

19 Preliminära resultat av statistisk analys av växtprover 2010 Ökar Skörd Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

20 Relativa skördar alla försök Totalt 57 försöksskördar Skörd, relativtal, % Antal försöksskördar Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingel Utan slam ton slam-ts/ha och år

21 Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-AL P-AL ton slam- TS/ha & år Utan slam

22 Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-HCl P-HCL ton slam- TS/ha & år Utan slam

23 Kadmium i matjord, Petersborg Cd 0,50 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, ton slam- TS/ha & år Utan slam

24 Bly i matjord, Petersborg Pb ton slam- TS/ha & år Utan slam

25 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %. Tillförsel av slam ger ca 14 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat. Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växtnäringseffekt. I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen kr/ha. 1 ton slam TS har ett värde på kr för lantbrukaren.

26 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne ph i marken har inte påverkats av slamtillförsel. Tillförsel av 4 ton slam TS vart 4:e år har höjt P AL med 5 12 enheter. P HCl värdena har ökat med enheter vid slamtillförsel. Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna. Kvicksilver i marken har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.

27 Sammanfattning 29 års resultat, två fältförsök SV Skåne Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel. Mullhalten ökar vid slamtillförsel. Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats! Bördigheten på åkern ökar vid tillförsel av slam.