Slamspridning på åkermark

Transkript

1 Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Lång- och kortsiktiga effekter på mark och gröda Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Skåne

2 Bakgrund Hösten 1973: Hushållningssällskapet genomförde en inventering av tänkbara åkerarealer för spridning av slam i hela M-län på uppdrag av SSK 1974: Tillsattes arbetsgrupp med representanter för LRF, SSK, HS och dåvarande Lantbruksnämnden. Utarbetades folder med frågeformulär till alla jordbrukare >10 ha åker inom SSK:s område, totalt 2500 frågeformulär. 1975: 589 svar, varav 229 positiva 360 negativa. Årlig disponibel spridningsareal 3000 ha. Behov 1400 ha

3 Bakgrund 1980 Överenskommelse HS SSK att SYSAV ställde ett 3-årigt anslag till försök i fyra kommuner 1981 Startade försöken

4 Igelösa

5 Petersborg

6 Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

7 Grödor År Igelösa Petersborg Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Höstvete

8 Igelösa

9 Vad har gjorts i försöken? Varje år har följande analyserats: Växtnäring och metaller i jord Växtnäring och metallupptag i växtens ätliga delar Skördens storlek och kvalitet Kväveanalys i jord, 0-30 och cm, vår och höst

10 Andra undersökande projekt i försöken Daggmaskar, vid två tillfällen. Torsten Gunnarsson, Lunds Universitet, 90-talet Mikrorganismer. Lennart Torstensson, SLU, 90-talet Organiska ämnen, vid tre tillfällen. Peter Nilsson m.fl Utökad statistisk bearbetning. Hans Larsson, SLU Alnarp, 2009 Utökad statistisk bearbetning. Jan-Erik Englund, SLU Alnarp, Four Swedish long-term field experiments with sewage sludge. Effect on soil microbes and on metal uptake by crops. Gunnar Börjesson, Holger Kirchmann & Thomas Kätterer, SLU, Nedbrytning av läkemedelsrester. Lars Rosenqvist, Petra Wallberg, IVL Massbalans, silver och koppar. Gunnar Bengtsson Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket, Mats Allmyr, WSP Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Marita Hörsing, SVU Mikroplaster i kretsloppet. Emelie Ljung, JTI Vetenskaplig publicering. Gunnar Börjesson, SLU Antibiotikaresistens. Joakim Larsson, Centre for Antibiotic Resistance Research at University of Gothenburg Oönskade organiska ämnen. Marita Hörsing, SVU

11 Slamspridning i Igelösa, augusti 2017

12 Slamanalyser, Igelösa

13 Slamanalyser, Petersborg

14 Slamanalyser, Igelösa

15 Slamanalyser, Petersborg

16 Slamanalyser, Igelösa

17 Slamanalyser, Petersborg

18 Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa

19 Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg

20 Mullhaltsutveckling Igelösa

21 Mullhaltsutveckling Petersborg

22 Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel Petersborg 0,25 0,20 0,15 Cd, mg/kg TS 0,10 0,05 0,00 S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-vete V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn V-korn S-betor H-vete V-korn H-vete H-raps H-raps V-korn H-vete Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

23 Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Petersborg

24 Relativa skördar Grödor Vårsäd Höstraps Höstvete Sockerbetor Ärter Rödsvingel A0 B0 C A1 B1 C A2 B2 C

25 Skördeökning i alla grödor

26 Ekonomi Skördedifferens, kr/ha Antal försöksskördar B0-A0 B2-A2 Mt (B0,B1,B2)-Mt(A0,A1,A2) Höstraps Höstvete Vårsäd Sockerbetor Konservärt Rödsvingelfrö Vägt medeltal Skulle man räkna enbart vad fosforn är värd i ett ton slam-ts, och anta att fosforeffekten är 75 % och fosforpriset är 21 kr per kg blir värdet av detta ca 600 kr/ha. Med dagens regler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar och år och då blir värdet ca 350 kr/ha och år.

27 Slamtillförsel medför inte ökad koncentration av tungmetaller i skördenav växtprover Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

28 Några slutsatser av slamtillförsel efter 35 år Skörden ökar i värde med kr/ha Slamtillförsel ökar inte upptaget av metaller i skördeprodukterna Stor del av fosforn i slammet är växttillgängligt Mullhalten är högre där man tillfört slam i jämförelse med försöksled som inte erhållit något slam Koppartalen, kvicksilverhalten och zinkhalten stiger i jorden Bördigheten stiger vid användning av slam Positivt för daggmaskar Positivt för mikrolivet Inget ökat upptag av organiska ämnen i grödorna