Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Transkript

1 Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod? Anja Enell a, Yvonne Andersson-Sköld a, Jenny Vestin a och Marlea Wagelmans b a Statens geotekniska institut, b Bioclear, Holland På säker grund för hållbar utveckling

2 Varför fytosanering med energigrödor? Kostnadseffektivt alternativ till andra åtgärder Kan ge upphov till andra miljönyttor Relativt obeprövad behandlingsteknik

3 Vad är fytosanering? Stabiliserar föroreningarna Fytostabilisering Nedbrytning Fytodegradering Upptag och ackumulation i biomassan Fytoextraktion Vilken gröda? Vilka föroreningar? Platsspecifika förutsättningarna?

4 Rejuvenate - europeiskt samarbetsprojekt (ERA-net SNOWMAN) Odling av energigrödor på förorenad mark Potentialer Barriärer Kunskapsluckor Beslutstödsverktyg (DST) vägledning för odling på förorenad mark Bakgrund DST=Decision Support Tool

5 Syftet med projektet Testa DST på verkliga fältförsök Ge goda exempel (positiva miljöeffekter) Utvärdera eventuella miljörisker Ekologisk riskbedömning före och efter 2 års odling Risk för betande djur under odlingsfasen DST=Decision Support Tool

6 Två fältförsök i Sverige Västernorrland: Vivsta Blekinge: Kallinge Salix Klara, Salix Inger

7 Vivsta med & utan slam Varv, sågverk m doppning, papperstillverkning, timmerupplag Metaller och dioxiner Odlingsområdet (2,5ha): <MKM Projektets mål: Uppskatta prod. biomassa & upptag av föroreningar Med tillsats av näringsämnen (slam) Utan tillsats Harvning 15 ton slam/ha Salix Klara Ingen bevattning Ingen ogräsrensning

8 Låga metall- & dioxinhalter <MKM och <KM. Likvärdiga konc År2 och År3. Ingen skillnad (C jord, C blad ) mellan rutor med slam och rutor utan. Växte bra i vissa områden och sämre i andra. Resultat Vivsta

9 Upptag till Salix Låga halter i blad ingen risk för betande djur (<TDI) BCF>1 för Cd, Zn and Hg BCF=C biota / C soil TDI = Tolerabelt dagligt intag BCF= Bio-Concentration Factor VIVSTA BCF BCF Med slam Utan slam As Cd Co Cr Cu Hg Ni Pb V Zn

10 Slutsatser - Vivsta ==> odlingen medförde inga synbara negativa miljöeffekter ==> ev minskade dioxinhalter (för lite data för att fastställa) ==> minskad potentiell utlakning ==> mkt låga risker med odling av Salix Klara på Vivsta

11 Kallinge Industrideponi Slagg, aska Cu, Pb Zn mfl. Odlingsområdet (750m 2 ): >MKM Projektets mål: Uppskatta prod. biomassa & upptag av föroreningar Utvidgad riskbedömning (TRIAD)

12 Riskbedömning - Triad

13 Triad Kemi - TP Toxisk belastning (TP) Modell som bygger på tox-labtester TP=0% ingen effekt TP=100% full effekt PAF beräknas utifrån halterna av de enskilda föroreningarna i jorden Combi-PAH = 1-(1-0.3)(1-0.5)=0.65=TP TP= Toxic Pressure PAF=Potentially Affected Fraction

14 Triad på Kallinge availability

15 Triad metoden på Kallinge Sex undersökningsrutor med olika föroreningsgrad Innan odling (2010) Två år efter odling (2012)

16 Results Triad År 1 - Kemi unit Chromium mg/kg dw Lead mg/kg dw , Zinc mg/kg dw Toxic pressure % > MKM / TP severe risk > KM / TP moderate risk

17 Sammanvägt resultat År 1 - Triad No effect/risk Moderate effect/risk Severe effect/risk

18 Toxic pressure (%) Toxisk belastning år 1 och efter 2 år 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0, Sample (same set) 2012 extended set

19 Tillväxt plottat mot toxisk belastning En ph-enhet högre Torrare förhållande Annan jordart - tätare

20

21

22

23

24 Slutsatser - Kallinge ==>Inga ökade risker efter två års odling. ==> Låga halter i blad & stam - ingen risk för betande djur. ==> Låga BCF: Cd (BCF=3) och Zn (BCF=2), övriga <1 ==> Ökad inbindning av kol till jorden ==> Minskat ph med tiden? Minskat ph ökad tillgänglighet av metaller ökade ekologiska risker

25 Kostnadskalkyl tre scenarier 1. Biomassan går att sälja som biobränsle 560 till 1600kr/år/ha (Vivsta) 2700 till 3700 kr/år/ha (Kallinge) 2. Biomassan klassas som farligt avfall -1600kr/år/ha till -2600kr/år/ha 3. Ingen avverkning -1000kr/år och ha Kostnaderna/Vinsten beror på om grödan betraktas som avfall eller som biobränsle.

26 Vill du veta mer? Tack till: