APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön

Transkript

1 APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön Foto: Helena Branzén, SGI NRM Vårmöte

2 Finansiärer: Appliceras projektgrupp: Karin Wiberg a (koordinator) Anja Enell b Annika Åberg b Astrid Taylor a Christopher Jones a Dan Berggren Kleja a,b Lars Rosén e Magnus Engwall c Malin Fransson d Maria Larsson c Maria Viketoft a Pär-Erik Back b Sara Hallin a Sarah Josefsson a Yevheniya Volchko e Appliceras Referens- (R) och Dialoggrupp D) R Pär Elander, Elander Miljöteknik AB R Niklas Törneman, SWECO R Ingegerd Ask, Nyköpings kommun D Maria Carling, SGI R/D Annelie Lindahl Stam, Solna stads miljökontor R/D Anna Stjärne, Lst Västernorrland R/D Susanne Karlsson, Lst Östergötland a Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), b Swedish Geotechnical Institute (SGI), c Örebro University, d Swedish Transport Administration, e Chalmers University of Technology NRM Vårmöte

3 Varför Applicera - vad är problemet? Markmiljön blir ofta det styrande skyddsobjektet vid miljöriskbedömningar av förorenad mark. Möjlighet till platsspecifik bedömning finns men används sällan, mkt beroende på avsaknad av enkel vägledning. Riktvärden är baserade på känslighetsfördelningsfunktioner som kopplar till biodiversitet, men saknar koppling till "funktion" hos markmiljön. Dessutom finns olika perspektiv på skyddsvärdet för markmiljön Situationen idag: Kostsamma schaktningar där all jord med föroreningsnivåer över riktvärden grävs bort, men nyttan för marken är ofta mycket oklar och ifrågasätts. NRM Vårmöte

4 Appliceras mål Utveckla en metodik för platsspecifik ekologisk riskbedömning av förorenad mark där relevanta markfunktioner beaktas. Delmål: Avgöra vilka markfunktioner som bör karakteriseras för platsspecifik ekologisk riskbedömning. Hitta mätbara indikatorer som kan användas för att karakterisera de utvalda markfunktionerna. Utifrån ovanstående ny kunskap - utveckla en TRIAD-metodik (en kombination av kemiska, ekologiska och toxikologiska tester). Utvärdera konsekvenserna av föreslagen metodik genom att göra kostnadsnytto-analyser där nuvarande och alternativ metodik för miljöriskbedömning jämförs NRM Vårmöte

5 Vid en riskbedömning görs en bedömning av hur situationen är men vi behöver även bedöma hur det bör vara Förororeningar? Mängder? Spridning? FAKTA- FRÅGOR Experimentgrupp Vilka skyddsobjekt? Vilket skyddsvärde? Är riskerna acceptabla? Krävs riskreduktion? VÄRDERINGS- FRÅGOR Värderingsgrupp NRM Vårmöte

6 Experimentgruppen MÅL & DELMÅL * Platsspecifik metodik - Hitta mätbara indikatorer som kan användas för att karakterisera viktiga markfunktioner Vad ska vi mäta? Expertkunskap Fördjupad litteraturgenomgång

7 Vad ska vi mäta? Mikroorganismer (bakterier) Mesofauna (nematoder) Makrofauna (maskar) Organiska föroreningar (total + biotillgänglig) Metaller Ekotoxikologiska indikatorer Textur, ph, OrgC, vatteninnehåll, etc.

8 Var ska vi mäta? Fältstudier: 1) PAH-förorenad bangård i Mjölby 2) Metallförorenad lokal

9 Mjölby val av plats Norra området 3 djup 0-0,3 m 0,3-0,6 m 0,6-0,9 m Södra området

10 Heterogenitet på studielokaler Fältexperiment behövs Lysimeterförsök på SLU Experimentell design med replikat och väl definierade behandlingar - Totalt 42 rör, Ø 30 cm, 1,2 m djup Kornstorleksfördelning Mjölby Fyllnadsmassor Fläckvis förorening - 2 olika jordar - PAH resp. Cu förorening - KM, MKM, 3-10 x MKM

11 Test av koncept Taxonomisk eller funktionsbaserad karakterisering? Vilka grupper av organismer ger mest information? Markfauna? Markmikroorganismer? Klassificering och ranking av variabler Hur kan vi integrera data och göra prediktioner? Vilka variabler är mest informativa / mest lätta att prediktera?

12 Random Forests Classification & variable importance Variable importance Fortsättning följer Ranking of variables what can we exclude?

13 Figur: Back et al., SGI Värdegrund för skydd av markmiljön Resultat från värderingsgruppen i APPLICERA Anja Enell, Pär-Erik Back, Annika Åberg, Lars Rosén, Malin Fransson, Yevheniya Volchko, Karin Wiberg Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

14 Individers ansvar Tillämpning Varför en värdegrund? VÄRDERINGS-FRÅGOR Markmiljö i det hållbara samhället Bedöma hur det bör vara Vilka skyddsobjekt? Vilket skyddsvärde? Är riskerna acceptabla? Krävs riskreduktion? Miljöbalk Vägledning Metodik Miljömål Vårt miljöetiska synsätt kan i hög grad påverka resultatet Miljöbalken som utgångspunkt Samhällets synsätt Miljöetik NRM Vårmöte

15 Några viktiga begrepp Miljöetik Antropocentrism Ekocentrism Egenvärde Resursvärde (Instrumentellt värde) NRM Vårmöte

16 Antropocentrism Egenvärde: Det värde ett objekt har oberoende av den nytta andra individer har av objektet Människan är överordnad naturen Människan har ett egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde. Ex Resursvärde: Pengar har ett värde enbart så länge vi har någon nytta av dem. När denna nytta upphör förlorar de sitt värde. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

17 Antropocentrism Människan är överordnad naturen Människan har ett egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde. Traditionell antropocentrism (före Miljöbalken): Människan ses inte som en del av naturen. Naturresurserna är i praktiken outsinliga. Naturen kan absorbera människans avfall utan gräns. Enbart människor i nuvarande generation har egenvärde. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

18 Mellangenerationell antropocentrism den hållbara utvecklingens antropocentrism Både människor i nuvarande generation och kommande generationer har egenvärde Naturens värde är enbart ett resursvärde Människan är en integrerad del av naturen. Naturresurserna är begränsade. Det finns en gräns för naturens förmåga att absorbera avfall. Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

19 Svag Ekocentrism Alla ekosystem, delar av ekosystem samt varelser har egenvärde människans egenvärde är störst Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

20 På vilken miljöetik vilar då miljöbalken? Vilken miljöetik? NRM Vårmöte

21 NRM Vårmöte

22 Miljöbalkens synsätt (1) Hur ser lagstiftaren på naturens egenvärde? Miljöbalkens portalparagraf: En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenat med ett ansvar Miljöbalkens förarbeten: Naturen utgör inte bara livsmiljö för människan utan har dessutom ett eget skyddsvärde. NRM Vårmöte

23 Miljöbalkens synsätt (2) Miljöbalkens förarbeten (forts.): Utgångspunkten för miljöbalkens regler är också att naturen som sådan har ett värde. den biologiska mångfalden skall värnas vilket är en naturlig följd av att naturen tillerkänns ett självständigt skyddsvärde. Förutom att naturen har ett skyddsvärde som sådan är naturen och dess resurser en förutsättning för produktion och välfärd och för människans fortlevnad. NRM Vårmöte

24 Miljöbalkens synsätt Slutsats Den miljöetiska syn som återspeglas i miljöbalken utgör en blandning av: Mellangenerationell antropocentrism (den hållbara utvecklingens antropocentrism) Svag ekocentrism + Figur: Back et al., SGI Figur: Back et al., SGI NRM Vårmöte

25 Markmiljöns olika värden Ekosystem (helhet inkl. arter) Figur: Back et al., SGI Markekosystem Människor i nuvarande och kommande generationer Populationer Individer NRM Vårmöte

26 Gröna rutor = egenvärden Blå och röda pilar = resursvärden Blå pil = ekosystemtjänster (EST) Exempel: Nedbrytning av avfall, föda för människor Blå streckad pil = EST indirekt via ekosystemet som helhet Exempel: Fågelskådning Röd pil = Nyttor för ekosystemet Exempel: Föda för fåglar Markmiljöns skyddsvärde Människor i nuvarande och kommande generationer Figur: Back et al., SGI Markmiljön (inkl. populationer) Ekosystem (helhet inkl. arter) NRM Vårmöte

27 Figur: Back et al., SGI Markmiljöns skyddsvärde Förväntad markanvändning Markmiljöns egenvärde Markmiljöns potentiella EST samt potentiella bidrag till övriga EST för nuvarande och kommande generationer Markmiljöns skyddsvärde Markmiljöns potentiella bidrag till ekosystemet som helhet NRM Vårmöte

28 Viktiga slutsatser Då markmiljöns skyddsvärde ska bedömas bör alltså både markanvändning och samtliga värden ovan beaktas. Det är endast i specialfallet då alla tre värdekomponenter har försumbart värde, idag och för kommande generationer, som man helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde i en riskbedömning. NRM Vårmöte

29 Figur: Back et al., SGI Slutsatser Förväntad markanvändning Då markmiljöns skyddsvärde ska bedömas bör både markanvändning och samtliga värden i figuren beaktas. Det är endast i specialfallet då alla tre värdekomponenter har försumbart värde, idag och för kommande generationer, som man helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde i en riskbedömning. Markmiljöns egenvärde Markmiljöns potentiella EST samt potentiella bidrag till övriga EST för nuvarande och kommande generationer Markmiljöns skyddsvärde Markmiljöns potentiella bidrag till ekosystemet som helhet Hur tänker du kring dessa slutsatser? Tveksamheter? Saknas något? Måste vi bry oss om markmiljön vid en riskbedömning när syftet med området är att det inte ska växa något där? EST= Ekosystemtjänster Finns det något fall där vi helt kan bortse från markmiljöns skyddsvärde vid en riskbedömning NRM Vårmöte

30 Markmiljöns olika värden Människor i nuvarande och kommande generationer Foto: Helena Branzén, SGI Gröna rutor = egenvärden Blå och röda pilar = resursvärden Blå pil = ekosystemtjänster (EST) Exempel: Nedbrytning av avfall, föda för människor Blå streckad pil = EST indirekt via ekosystemet som helhet Exempel: Fågelskådning Röd pil = Nyttor för ekosystemet Exempel: Föda för fåglar Figur: Back et al., SGI Markmiljön (inkl. populationer) Ekosystem (helhet inkl. arter) NRM Vårmöte