Strandstaden i Fagersanna

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Strandstaden i Fagersanna"

Maja Mattsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås

2 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och ytvatten Resultat jord Exponering/risker från förorenad jord Behov av åtgärder

3 Vad är dioxin och varför är ämnesgruppen ett problem? Bildas vid höga temperaturer, basisk miljö Kemiska processer tex produktion av bekämpningsmedel (klorfenol, hormoslyr) Blekning av pappersmassa med klorgas Metallindustrin Förbränningsprocesser tex avfallsförbränning Naturliga förbränningsprocesser t.ex. skogsbränder Persistenta svåra att bryta ner Bioackumulerbara halter ökar med individens ålder Halter ökar även i näringskedjan rovdjur och människor har högre halter Toxiska Cancerogena Påverkar fosterutveckling

pappersmassa med klorgas Metallindustrin Förbränningsprocesser tex

Genomsnittlig exponering i Sverige > 90% av intag av dioxin* sker via mat Livsmedelsrekommendationer finns för att begränsa exponering Störst källor är Vuxna: fisk/skaldjur (ca 50%),

4 Genomsnittlig exponering i Sverige > 90% av intag av dioxin* sker via mat Livsmedelsrekommendationer finns för att begränsa exponering Störst källor är Vuxna: fisk/skaldjur (ca 50%), mejeriprodukter (22%), kött (15%) Barn: fisk/skaldjur (32%), mejeriprodukter (26%), kött (27%) vuxna vuxna *Omfattar både dioxin och 4 st PCB Referens: livsmedelsverket rapport 2007:9

fisk/skaldjur (ca 50%), mejeriprodukter (22%), kött (15%) Barn: fisk/skaldjur (32%),

5 Genomsnittlig svensk exponering jämfört med tolerabelt dagligt intag (TDI) Barn 0-4 år har högst exponering/intag Ammande barn får via modersmjölk Barn upp till 4 år har högst exponering därefter sjunker exponering med ålder Genomsnittlig intag för 4-åring är 2,5 pg/kg kroppsvikt, dag = över TDI Vuxna Genomsnittligt intag 0,6 pg/kg kroppsvikt, dag = under TDI 5-10% av vuxna har intag över TDI pga av intag av fet fisk (främst Östersjöfisk) TDI Livsmedelsverket rapport 2007:9

Genomsnittlig intag för 4-åring är 2,5 pg/kg kroppsvikt, dag = över TDI Vuxna Genomsnittligt intag 0,6 pg/kg

6 Genomförda undersökningar i Strandstaden, Fagersanna Undersökningar av jord, grödor, fisk, ytvatten, sediment Karaktärisering av föroreningssituation var finns det dioxin Bedömning av risker för människans hälsa och för miljön Utredning av vilka åtgärder man kan göra för att minska riskerna ( åtgärdsutredning )

finns det dioxin Bedömning av risker för människans hälsa och för miljön

7 Halter av dioxin i grödor och fisk Vinbär, plommon från östra samt västra delarna i nivå med bakgrundshalter Morötter i nivå med bakgrundshalter Fisk och kräftor från Örlen i nivå med bakgrundshalter

8 Halter av dioxin i vatten och sediment Sediment förhöjda strandnära och i hamnbassäng Ytvatten förhöjda strandnära och hamnbassäng Grundvatten förhöjt 2012, men osäkra värden Råvattentäkt halter under rapporteringsgräns sediment grundvattenrör ytvatten från pumphus

hamnbassäng Grundvatten förhöjt 2012, men osäkra värden

9 Halter av dioxin i jord Generellt förhöjda dioxinhalter i hela området och betydande dioxinhalter inom delar av området. Lägre halter inom privata fastigheter. Högst halter i ytlig jord inom västra utfyllnadsområdet. Nivå: 0-0,5 m

området. Lägre halter inom privata fastigheter.

10 Halter av dioxin i jord >0,5 m Högst halter i djup jord inom f.d. doppområdet Följt av västra utfyllnadsområdet Förorening har i begränsad omfattning trängt ner i naturlig jord Nivå: 0,5-3 m

11 Strandstaden indelat i olika delområden utifrån historik, dagens användning av marken och hur mycket förorening som finns (egenskapsområden) Tre delområden: A. Privata fastigheter B. Allmänna ytor västra C. Allmänna ytor östra + centrala

finns (egenskapsområden) Tre delområden: A.

12 Vilken jord kan man exponeras för? I första hand den ytliga jorden 0-0,5 m Ibland, men inte varje dag, även jord på 0,5-1 m djup Sällan jord djupare än 1 m ned i marken, främst anläggningarbeten t.ex. vatten- eller avloppsdragning Riskbedömning utgår från genomsnittliga halter i ytlig jord inom större område för beräkning exponering/intag Maxhalter i ytlig jord används för bedömning av värsta tänkbara

jord djupare än 1 m ned i marken, främst anläggningarbeten t.ex.

13 Miljö- och hälsoriskbedömning Risker för människors hälsa ( hälsorisker ) Intag av jord främsta exponeringsväg Inom allmänna ytor bedöms halter i jord utgöra ett oacceptabelt bidrag till exponeringen för små barn (10 kg): - Allmänna ytor västra acceptabla dagliga dosen kan överskridas 4 ggr - Allmänna ytor östra kan bidra med ca 50 % av den acceptabla dagliga dosen Risker för det som lever eller växer i jorden ( markmiljö ) Lokalt inom allmänna ytor finns halter som kan påverka markekosystem Risker för spridning av dioxin till Örlen Bedöms inte vara oacceptabel men spridning av ämnen som dioxin bör minskas

ytor östra kan bidra med ca 50 % av den acceptabla dagliga dosen Risker för det som lever eller växer i jorden ( markmiljö ) Lokalt inom allmänna ytor

14 Behov av riskreduktion var behövs åtgärder? Riskerna inom allmänna ytor behöver minskas för att: Säkerställa att det inte innebär hälsorisker att bo på området Förbättra markmiljön Minska risk för spridning av dioxin till Örlen

Säkerställa att det inte innebär hälsorisker att bo på

15 Hur mycket dioxin tas bort om man gräver? Merparten av förorening finns i ytlig jord översta halvmetern behöver tas bort i en del av området I djup jord runt tidigare doppkar finns en stor mängd dioxin inom ett litet område - detta behöver tas bort Kostnaden för att gräva ur jord som innebär en risk har uppskattats till cirka miljoner kronor Åtgärd minskar de högsta halterna och mer än 65 % av den totala mängden förorening tas bort från Strandstaden. Med dessa åtgärder förhindras hälsorisker och miljörisker. Den stora kostnaden är att ta om hand jorden efter att den grävts ur (deponera eller förbränna). Deponi eller förbränning beror av t.ex. innehåll av dioxin men även bark/spåninnehåll. Gräver man bort alla halter över bakgrundshalt ("maxalternativ") skulle det kosta över 100 miljoner kronor

tas bort Kostnaden för att gräva ur jord som innebär en risk har uppskattats till cirka 12-20 miljoner kronor Åtgärd minskar de högsta halterna och mer än 65 % av den totala mängden förorening tas

16 Lämnas något kvar och vad innebär det? Efter åtgärd motsvarar genomsnittlig dioxinexponering från jord: Små barn (10kg) ca 20% av TDI Vuxna ca 1% Efter åtgärd motsvarar ett större jordintag av uppmätt maxhalt: Ingen långsiktig hälsorisk (motsvarar ca 40% av små barns årsintag) Liten del av livstidsintag

(10kg) ca 20% av TDI Vuxna ca 1% Efter åtgärd motsvarar ett större

17 Slutsatser Förorening från sågverksamhet har inte medfört påverkan på grödor eller fisk Det finns inga hälsorisker med intag av grödor eller fisk Förhöjda halter i sediment och ytvatten innebär ingen miljö- eller hälsorisk Förorening i jord på allmänna ytor kan innebära miljö- och hälsorisker varför dioxinhalter samt total mängd dioxin bör minskas Föreslagna åtgärder av innebär att ungefär 65% av föroreningsmängden tas bort Det som lämnas kvar finns på djupet och i låga halter - det innebär ingen hälsorisk

ytor kan innebära miljö- och hälsorisker varför dioxinhalter samt total mängd dioxin bör minskas Föreslagna åtgärder av innebär

Relevanta dokument

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad