RISKBEDÖMNING OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN. Workshop. Nils Rahm Namn och ID (ppt-2007 krävs för red av sidfot)

Transkript

1 RISKBEDÖMNING OCH PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Workshop Nils Rahm 1

2 RISKBEDÖMNING - Allmänt Uppskatta risk i dagsläget och i framtiden Besvara hur mycket risker och belastning som ska reduceras för acceptabla effekter Uppfylla övergripande åtgärdsmålen Grunden för dimensionering av åtgärder Förorening NV anser att området är förorenat om halterna > bakgrund Bakgrund = naturlig halt + antropogent diffust tillskott Belastning Massflöde - förorening X sprids med Y kg/år Spridning bör inte leda till höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som försämrar yt- och grundvatten 2

3 RISKBEDÖMNING Allmänt FÖRENKLAD RISKBEDÖMNING Uppmätta halter jämförs mot riktvärden eller miljökvalitetsnormer Riktvärden KM, MKM, SLV, RfC Miljökvalitesnormer Klass 1 5, (ingen punktkälla, punktkälla, etc,) eller mindre allvarligt, mer allvarligt eller låg, medel, hög. Vid behov beräknas platsspecifika riktvärden (PRV) för mark Belastningen på omgivningen bedöms FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING Platsspecifika förutsättningar skiljer sig från generella riktvärden Fokus på att kvantifiera risk genom mätningar, modeller eller annat OSÄKERHETER Ska bedömas för båda fallen 3

4 RISKBEDÖMNING Allmänt UTGÅNGSPUNKT Skydda människa, miljö och naturresurser Naturvårdsverkets utgångspunkt Efterbehandlingsarbetet utgår från Miljöbalken och av riksdagen fastställda miljömål Giftfri miljö Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet Hav i balans Levande kust och skärgård God bebyggd miljö Ett rikt- växt- och djurtliv 4

5 RISKBEDÖMNING Risk? När uppstår en risk? 1. Förorening 2. Spridningsväg 3. Skyddsobjekt FÖRORENING SKYDDSOBJEKT RISK SPRIDNINGSVÄG FÖRORENING finns i vatten, luft, jord, byggmaterial, sediment SPRIDNING i mark, vatten, luft, växter, djur, SKYDDSOBJEKT människa, växt, djur, akvifär, bäck, sjö, brunn 5

6 RISKBEDÖMNING Vad gör man TA REDA PÅ: 1. Förorening Vilka? Förorenade medier? Var finns den? I vilken form? 2. Spridning Frigörelsemekanism? Transportvägar inom och mellan medier Nedbrytning, omvandling - var? 3. Skyddsobjekt Vad påverkas av människa, miljö, resurs? Finns känsliga grupper? Vilka exponeringsvägar är aktuella? Finns skyddsvärda biotoper/arter? Risk för akuta skador på människa/miljö? Vilka negativa hälso- och miljöeffekter kan uppstå? 6

7 RISKBEDÖMNING Hur börjar man? KORT OCH LÅNGT TIDSPERSPEKTIV, INOM OMRÅDE OCH I OMGIVNING TA REDA PÅ: Föroreningsmängd och belastning Hur stor mängd i olika medier? Hur stor är belastningen (totalt eller /m 2 sk massflux) Finns andra källor som påverkar belastningen? Påverkas naturresursens kvalitet Framtiden Ökar eller minskar risker och belastning? Kan episodiska händelser förändra riskbilden? Riskreduktion Hur stor riskreduktion för att nå acceptabel risk? Vilken form av riskreduktion? Reduktion av förorening Minska spridning? Minska exponering? 7

8 RISKBEDÖMNING Definiera! Markanvändning - Vad ska området användas till Bostäder - KM Industri MKM Branscher (SPI Drivmedelsstationer) mer detaljerad Strövområde, Vägmark, Stationer i drift Exempel: Markanvändning: grustäkt ska omvandlas till bostadsområde - KM Föroreningar: tidigare lokal soptipp Metaller, Olja, Pah Spridning: diffus, möjligen en hotspot centralt Övrigt: marken ska fyllas upp till omgivande nivå Övergripande åtgärdsmål Området ska kunna användas till bostadsändamål Spridning av föroreningar till grundvattnet ska reduceras Vattentäkter ska skyddas 8

9 RISKBEDÖMNING KOLLA RISK HÄLSORISKER 9

10 RISKBEDÖMNING KOLLA RISK EXPONERINGSANALYS KM - 6 exponeringsvägar Intag jord Hudkontakt Inandning damm Inandning ångor Intag dricksvatten Intag växter MKM 4 exponeringsvägar Intag jord Hudkontakt Inandning damm Inandning ångor I NVs Rapport Riktvärden för förorenad mark Nr 5976 finns ekvationer för de 6 exponeringsvägarna, sid KM Heltid 24 timmars exponering 365 dagar om året 74 år Högt Miljöskydd Dricksvatten inom området Skydd av ytvatten och organismer MKM Deltid - 8 timmars exponering 200 dagar 59 år Begränsat miljöskydd Skydd av ytvatten och organismer Skydd av brunn 200 m nedströms 10

11 RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Vilken halt i ett media ger upphov till en oacceptabel exponering? Ämnen kan ha C=TRV/(EXPxDFxCF) Halt C i jord fördelas till luft och vatten enligt fördelningen CF, späds ut med en faktor DF innan det når människan med en viktbaserad exponering EXP i mg/kg kroppsvikt/dygn. EXP jämförs mot det toxikologiska referensvärdet TRV. 1/ tröskeleffekter dvs risk inträder endast om en viss halt överskrids eller 2/ ger en ökad risk oavsett halt ex. cancerogena ämnen. Ämnets fördelning CF mellan olika medier finns beskrivet med ekvationer, sid

12 RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Ämnen med - Kroniska effekter Dos anges ofta som TDI (tolerabelt dagligt intag mg/kg kroppsvikt/dag), intag via mun RfC (reference concentration - mg/m 3 ), inandning Generellt gäller att endast 50% av TDI och RfC får intecknas av en förorening resten är andra exponeringar (mat, luftföroreningar, mm). För ämnen med generellt hög bakgrundsbelastning får endast en mindre andel intecknas: 20% - bly, kadmium, kvicksilver 10% - PCB, dioxiner 12

13 RISKBEDÖMNING HÄLSORISKER Ämnen med - Cancerogena (mutagena) effekter Risken att få cancer är proportionell mot dosen I Sverige accepteras 1 extra cancerfall på individer För cancerogena ämnen som kan andas in ges ofta en enhetsrisk för ämnet som tex för trikloreten (TCE) uttrycks risken till 4,3 x 10-7 dvs en halt av 1 µg/m 3 ger ett extra cancerfall på 1/ 4,3 X 10-7 dvs 1 på individer. För Sverige accepteras 1: då blir riktvärdet RISK inh = / = 23 ug/l (se tabell A3.4) 13

14 RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING TRANSPORTER SKER FRÅN JORD TILL: ånga till inomhusluft ånga till utomhusluft grundvatten ytvatten växter Transportmodellen gäller strikt endast för förorening i omättad zon FÖRDELNING BERÄKNAS MELLAN: porvatten och jord porluft och jord växter och jord UTSPÄDNING SKER VIA TRANSPORTEN OCH BERÄKNAS FRÅN porvatten till grundvatten KM 1/14; MKM 1/47 porvatten till ytvatten 1/ porluft till inomhusluft 1/ porluft till utomhusluft 1/ Ämnets fördelning CF mellan olika medier finns beskrivet med ekvationer, sid

15 RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING NÅGRA VIKTIGA PARAMETRAR ATT HÅLLA I MINNET Halten kol i jorden och ph är viktigt för att bedöma ämnens fastläggningsförmåga. Kol analyseras som TOC från 1/glödrest eller 2/specifikt TOC antas i jorden vara 2% ovan grundvattnet och 0,5% under grundvattnet Är kolhalten högre kan riktvärdet justeras uppåt och vice versa. Förhållandet är nästan linjärt för de flesta organiska ämnen. Vid beräkningar av PRV ska man alltså ta reda på TOC-halten. Med kännedom om kolhalten kan K d beräknas som ofta finns med i ekvationerna via sambandet K d = K oc x f oc (kolhalten) K oc finns tabellerat för organiska ämnen 2% kol ger ett f oc på 0,02 K d kan också tas fram med : laktester mätningar direkt av halter i jord och grundvatten 15

16 RISKBEDÖMNING FÖRDELNING, TRANSPORT, UTSPÄDNING NÅGRA VIKTIGA PARAMETRAR ATT HÅLLA I MINNET Henrys konstant H är viktig att känna till för beräkning av halten av ett flyktigt ämne i porluften från mätningar av grundvattenhalter där halten i porgasen C a är lika med halten i vattnet C w x Henrys konstant: C a = H x C w Fukten är också viktig att veta för ämnen som är flyktiga då fukt hämmar transporten från jorden till porluften Som standard anges att jordens por upptar 0,4 andelar av provet varav 32% är vattenfylld och 8% luftfylld. Jorden under byggnader är ofta mycket torrare och ger potentiellt högre halter under plattan. Andelen vatten i poren kan tas fram genom att använda TS halten i jordprovet. Geosigma använder fördelningen 15,6% vatten och 24,4 % luft (por=0,4) baserat på 77 prover mellan 0-1 m under industribyggnad. 16

17 RISKBEDÖMNING MILJÖ Generella riktvärden för KM och MKM ger ett högt och ett begränsat skydd för markmiljön i området KM 75% skydd MKM - 50% skydd Man kan t ex djupindela marken och säga att miljön under t ex 0,7 eller 1,0 m är mindre skyddsvärd på grund av t ex grov fyllning som inte ger de naturliga förutsättningarna som biologiskt liv kräver och därför sänka miljöskyddet till t ex 25%. KM- hälsa, spridning med MKM miljö under 1 m djup är inte ovanligt. För storstadsspecifika förhållanden ges också exempel på 25% och 10% skydd. Fyllningsjordar 25% Jord under asfalt, i vägkropp 10% Fördjupade studier för att beräkna riktvärden för miljöskyddet kräver en hel del ekotoxikologiska data som oftast är kostsamt att ta fram. Man kan jobba med LOEL-värden (lowest effect level) och PEL-värden (possible effect level) genom att exponera extrakt från jordar som späds ut i olika koncentrationer och exponera känsliga arter. Finns specialiserade labb! 17

18 RISKBEDÖMNING YT/GRUNDVATTEN För att skydda grundvattnet nedströms får halten i jorden C GW inte vara högre än (oftast) halva riktvärdet för dricksvattenkriteriet C crit-gw delat med utspädningsfaktorn DF gw-protect x fördelningsfaktorn CF water-mob mellan porvatten och och grundvatten. C GW = C crit-gw /(DF gw-protect x CF water-mob ) C GW (mg/kg TS) och för Ytvatten gäller analogt E off-site = C crit-sw /(DF swt x CF water-mob ) E off-site (mg/kg TS) Skydd av grundvatten för dricksvattenändamål är inte alltid motiverat, tex i i områden där inga förutsättningar för vattentäkt finns eller där infiltrationsområdet inte bedöms vara av någon större betydelse Hänsyn ska tas till: Omgivande bakgrundshalter Grundvattenmagasinets storlek och skyddsvärde 18

19 RISKBEDÖMNING PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Beräkning av platsspecifikt riktvärde PRV Riktvärdet är det lägsta av tre separata riktvärden hälsorisker miljörisker spridningsrisker 19

20 RISKBEDÖMNING PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN HÄLSORISKBASERAT RIKTVÄRDE 20

21 RISKBEDÖMNING Dimensionerande exponeringsvägar 21

22 RISKBEDÖMNING Dimensionerande exponeringsvägar Petroleumkolväten och additiv Drivmedelsstationer, SPI 22

23 RISKBEDÖMNING JORDPARAMETRAR Utomhus. Under hus är det torrare 16/24 kan användas 23

24 RISKBEDÖMNING INDATA EXCELLMODELL GENERELLA INDATA ÄR: Storlek på förorenat område 50 x 50 m = 2500 m2 Grundvattenbildning: 100 mm/år Avstånd till brunn (MKM) 200 m Hydraulisk konduktivitet 1 x 10-5 m/s Gradient 0,03 Akvifärens mäktighet 10 m Ytvattenrecipient 1 M m 3 Omsättningstid 1 år Vattendrag 30 L/s Husgrund 100 m 2 Luftvolym 240 m 3 Luftomsättning 12 ggr/dag Markluftintag 2,4 m 3 /dag 24

25 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL 1. Definiera markanvändningen 2. Identifiera skyddsobjekt 3. Ge exempel på Övergripande åtgärdsmål 4. Utför en exponeringsanalys, sammanfatta med tabell 5. Bedöm Hälsorisker, Miljörisker och Spridningsrisker 6. Gå igenom platsspecifika förhållanden, vad skiljer mot generellt scenario 7. Fundera på om nivårelaterade PRV är rimligt att ha 8. Beräkna PRV med NV excellblad 9. Ange dimensionerande exponeringsvägar 10. Ange dimensionerande föroreningar 11. Redovisa PRV 12. Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga 25

26 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Definiera markanvändningen KM Skyddsobjekt människor som bor och arbetar nära området, i framtiden boende på fastigheten, kringströvande människor, X-ån, brunnar Ge exempel på Övergripande åtgärdsmål Marken ska kunna användas för bostadsändamål utan negativa hälsorisker Markmiljön i området ska kunna utvecklas på ett normalt sätt Ytvattnet X-ån ska inte påverkas negativt från spridning av föroreningar från området Grundvattnet på fastigheten ska inte påverkas negativt från spridning av föroreningar från området Dricksvattenbrunnar i omgivningen ska kunna användas utan negativa hälsoeffekter. Utför en exponeringsanalys Hudkontakt, förtäring, damning eller odling av grödor på förorenad ytlig mark kan inte helt uteslutas vid en exploatering, För djupare liggande mark som övertäcks bedöms ovanstående exponeringssituationer inte uppstå För mark under 1 m bedöms ingen odling ske och exponering avseende intag jord, damning och hudkontakt justeras ned till 10 dagar som kan vara motiverat för tillfälliga markarbeten. Exponering via ångor är dock relevant oberoende av djup. Exponering via dricksvatten är en relevant exponeringsväg. 26

27 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Markmiljöskydd KM föreslås för den ytliga jorden 0-1 m Markmiljön är i dagsläget förmodligen störd på grund av ett visst innehåll av industriavfall och ett högre skydd motsvarande MKM i jord 1-X m är inte motiverat. För djupare liggande jord än 8 m föreslås halva MKM skyddet då det inte bedöms finnas några betydande biologiska funktioner på de djupen. Spridning av föroreningar sker till grundvattnet, men zonen ovanför grundvattnet är betydligt mäktigare än normalt vilket ger större utspädnings- och nedbrytningsförhållanden. Spridning med grundvattnet till närmaste ytvatten Lärjeån är därmed starkt begränsad. Fundera på om nivårelaterade PRV är rimligt att ha Verkar rimligt! Sammanfatta exponering i tabell Ytliga massor 0-1 m Djupa massor 1 X m 8 - X m område G4 Inandning damm Inandning ångor Odling grödor Intag dricksvatten (MKM) (MKM/ 2) EXPONERINGSVÄGAR Massor Hudkontakt Förtäring Markmiljö Grundvatten Ytvatten 27

28 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Gå igenom platsspecifika förhållanden, vad skiljer mot generellt scenario 28

29 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 0-1 m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- PRV Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt 0-1m KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik 4, ej aktuell 2,5 0,9 0,57 0, ,57 20 ej aktuell , Barium ej aktuell DS ej aktuell Kadmium ej aktuell 26 3,9 2,9 0,59 DS 0,59 4 ej aktuell ,59 0,2 0,6 0,6 Kobolt ej aktuell DS ej aktuell Krom tot ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. 5E DS ej aktuell Koppar ej begr ej aktuell DS ej aktuell Kvicksilver ,2 44 5,3 1,4 0,29 DS 0,29 5 ej aktuell 6,4 24 0,29 0,1 0,3 0,3 Nickel ej aktuell DS ej aktuell Bly ej aktuell DS ej aktuell Vanadin ej aktuell DS ej aktuell Zink ej begr. ej begr. ej aktuell DS ej aktuell Al>C8-C ej begr DS DS Al>C10-C ej begr DS DS Al>C12-C ej begr DS ej begr. 500 DS A>C16-C ej begr. ej begr. ej begr. 1E DS ej begr DS PAH M , ,8 2,8 DS 2, ,8 DS 3 3 PAH H 6, ,5 1 1 DS 1 2, DS 1 1 Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 29

30 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 1 - X m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- PRV Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt 1-Xm KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik ej aktuell 2,5 ej aktuell 2,4 2, ,4 40 ej aktuell , Barium ej begr. ej begr. ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Kadmium ej aktuell 26 ej aktuell 25 5 DS 5 20 ej aktuell ,1 0,2 5 0,6 Kobolt ej aktuell 270 ej aktuell DS ej aktuell Krom tot ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. ej aktuell ej begr DS ej aktuell Koppar ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Kvicksilver ej aktuell 5,2 1 DS 1 10 ej aktuell 6,4 24 1,1 0,1 1 0,3 Nickel ej aktuell 2300 ej aktuell DS ej aktuell Bly ej aktuell 4000 ej aktuell DS ej aktuell Vanadin ej begr. ej aktuell 5800 ej aktuell DS ej aktuell Zink ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Al>C8-C ej begr ej aktuell DS DS Al>C10-C ej begr ej aktuell DS DS Al>C12-C ej begr ej aktuell DS ej begr DS Al>C16-C35 ej begr. ej begr. ej begr. ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr DS ej begr ej begr DS PAH M ,8 290 ej aktuell 6,7 6,7 DS 6, ,7 DS 7 3 PAH H ej aktuell DS DS 10 1 DS-data saknas 1 Antaget 2xMKM Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 30

31 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beräkna PRV med NV excellblad 8 - X m Riktvärden HÄLSORISK MILJÖ SPRIDNING RIKTVÄRDE Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde KM jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) (mg/kg) Arsenik ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 2,5 ej aktuell 2,5 2, ,5 50 ej aktuell , Barium ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Kadmium ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 26 ej aktuell 26 5,1 DS 5,1 35 ej aktuell ,1 0,2 5 0,6 Kobolt ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 270 ej aktuell DS ej aktuell Krom tot ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej begr. ej aktuell ej begr DS ej aktuell Koppar ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Nickel ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 2300 ej aktuell DS ej aktuell Bly ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 4000 ej aktuell DS ej aktuell Vanadin ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell 5800 ej aktuell DS ej aktuell Zink ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS ej aktuell Al >C16-C35 ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej begr. ej begr. ej aktuell ej begr. ej begr. DS ej begr ej begr DS Ar >C10-C16 ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS DS Ar >C16-C35 ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS DS PAH L ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS DS 15 3 PAH M ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS DS 40 3 PAH H ej aktuell ej aktuell ej aktuell ej aktuell DS DS 15 1 DS-data saknas 1 Antaget 2x MKM Ange dimensionerande exponeringsvägar Ange dimensionerande föroreningar Redovisa PRV 31

32 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga Ytlig jord 0-1 m Tillgängligheten av ytliga befintliga massor är som störst i norra delarna. Platsspecifika riktvärden för ytlig jord 0-1 m är därför endast relevanta i fastighetens norra del. Föroreningshalter som överskrider platsspecifika riktvärden för ytlig jord utgörs av PAH-H och styrande för riktvärdet är odling direkt på ytjorden. Planeras odlingar i det norra området föreslås skyddsåtgärder som medför att översta 30 cm påförs matjord för egenodling. Djup jord 1 - X m (ej vid G4) Djupt liggande jord förekommer i övriga delar av fastigheten efter uppfyllnad Platsspecifika riktvärden för djup jord (PRV 1-X m) bedöms kunna användas för hela området utom vid G4 där särskilda PRV föreslås Samtliga uppmätta föroreningshalter underskrider PRV 1- X m och det föreligger därmed inget åtgärdsbehov 32

33 RISKBEDÖMNING PRAKTIKFALL Beskriv behov av riskreduktion och vilka åtgärder som är nödvändiga Djup jord 8 X m vid G4 Området vid G4 planeras fyllas upp med ca 8 m ren jord Halterna av PAH-H i schaktbotten vid G4 efter en lokal sanering överskrider det platsspecifika riktvärdet (PRV 8-X m) Dimensionerande för PAH-H riktvärdet är spridning till grundvatten Exponeringstrycket för området ges dock av en yta eller volym förorenad jord och inte enstaka punkter varför medelhalten i området är mer relevant för bedömningen om riskreducering är nödvändig eller inte Medelhalten kan användas om det inte föreligger extremvärden, vilket inte bedöms vara fallet Maxhalten för PAH-H ligger nära riktvärdet och medelhalten för ämnet underskrider de platsspecifika riktvärdet, sammantaget bedöms riskerna med kvarvarande föroreningar obetydligt och eventuella åtgärder är inte motiverade ur risksynpunkt därmed föreligger inget åtgärdsbehov i detta område. 33

34 RISKBEDÖMNING SLUT Eventuella frågor, se nedan! Nils Rahm