Grundläggande om riskbedömning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande om riskbedömning"

Rasmus Lund
för 6 år sedan
Visningar:

1 Grundläggande om riskbedömning Maria Carling, SGI Vad ska jag prata om nu? - När finns det en risk? - Konceptuell modell - Representativ halt - Förenklad/fördjupad riskbedömning - Riktvärden, risknivå - Spridning, belastning 1

eller luft Skyddsobjekt Människa, miljö Konceptuell modell viktig grund Underlag för provtagningsplan

2 När finns det en risk? Föroreningskälla Förorening i mark, grundvatten, ytvatten, sediment Transportväg Spridning i mark, vatten eller luft Skyddsobjekt Människa, miljö Konceptuell modell viktig grund Underlag för provtagningsplan riskbedömning För att förstå förekomst och spridning av föroreningar förstå exponering identifiera egenskapsområden Illustration, principskiss, beskrivande text Föroreningskälla Transportväg Skyddsobjekt 2

3 Konceptuell modell exempel 1 Skyddsobjekt (rödmarkerade) och exponeringsvägar för människor och djur på området Konceptuell modell exempel 2 Föroreningskälla Spridning Exponering Skyddsobjekt 3

Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel nivå?

4 Riskbedömningens centrala frågor Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel nivå? Riskbedömningen - olika aspekter Föroreningskälla Spridning Skyddsobjekt Föroreningsmängd o belastning Förändring över tid Riskreduktion Se NV-rapport 5977, tabell 2.1 4

5 Metodik för riskbedömning Konceptuell modell Riskkarakterisering Exponeringsanalys Vilka föroreningshalter? Effektanalys Vilka riktvärden? Sammanställning miljö- o hälsorisker Problembeskrivning Representativ halt Vilken halt ska man jämföra mot ett riktvärde eller gränsvärde? Den halt som bäst representerar föroreningssituationen Den halt som tas fram för ett egenskapsområde utifrån insamlad data Skilj på långtidsrisk och akut risk! 5

6 Hur gör man då? En representativ halt kan bara tas fram för områden som är någorlunda homogena ur föroreningssynpunkt EGENSKAPSOMRÅDEN Uppdelning av markytan o/el djupet Preliminär indelning före provtagning Baserad på geologi, förorening etc. Exempel Lännaholm - impregnering Fyllnadsmaterial slagg från järnbruk över stora delar av området Lagring av PCP-salt Virkesupplag Doppningskar Dieseltank 6

7 Representativ halt - långtidsrisker Dataunderlag Metodik o grad av säkerhet Litet Måttligt/stort Enkel metodik. Säkerheten mindre viktig Enkel metodik o viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd Aritmetiskt medelvärde Maximalt mätvärde el. percentil Aritmetiskt medelvärde Percentil Väldefinierad säkerhet UCLM UCLM UCLM= upper confidence limit of the mean den övre gränsen för vad den verkliga medelhalten i området kan vara Hur många prover behövs? Antal prover Kommentar >100 Geostatistisk modellering av god kvalitet 30 God noggrannhet i skattad medelhalt 10 Låg till måttlig noggrannhet i skattad medelhalt 5 Mkt låg noggrannhet i skatta medelhalt 1 Skattad medelhalt oanvändbar i de flesta fall 7

Jfr med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Jfr

8 Provtagningsosäkerhet (Från Back, 2003) Förenklad/fördjupad riskbedömning Är området förorenat? Jfr med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Jfr riktvärden Fördjupad riskbedömning Kompletterande tester/beskrivning Jmf platsspecifika riktvärden 8

9 Förenklad riskbedömning recept 1. Beskriv problemet 2. Ta fram representativa halter för området 3. Välj riskbaserade haltkriterier 4. Jmf representativ halt med haltkriterier 5. Beskriv osäkerheter 6. Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Förenklad riskbedömning I enklare fall, utgå t.ex. från MIFO-metodiken: Föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå Föroreningskälla Spridningsförutsättningar Transportväg Känslighet/skyddsvärde Skyddsobjekt 9

10 Vilken risk är styrande? MARKMILJÖ SPRIDNING YT-O GRUNDVATTEN HÄLSA Foto: Helena Branzén, Maria Carling Vilken skala har betydelse för risken? 10

11 Olika tidsperspektiv Olika typer av risker Akuta risker Långtidsrisker Olika tidshorisont utifrån t.ex. markanvändning Risker idag Risker i framtiden Framtiden? Förändrad markanvändning Förändrat klimat Ras, skred, erosion Riskbedömningen ska göras på både kort o lång sikt Förändrade gv-nivåer Höga vattenflöden, översvämningar 11

Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt:

12 Screening för identifiering av områden med sårbarhet för naturolyckor SGI Publikation 20 Källa: SGI Publikation 20 Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: Riktvärden - beräkning av acceptabel halt Risknivå bedömning av faktisk exponering 12

13 Olika angreppssätt för- och nackdelar Beräkning av (platsspecifika) RIKTVÄRDEN Enkelt att använda t ex åtgärdsmål Ej transparent vilken risk ska åtgärdas? Mindre lämpade f a bedöma spridningsrisker Olika angreppssätt för- och nackdelar Beräkning av RISKNIVÅ Tydligare vilken specifik risk som man vill reducera fokus på rätt åtgärd Koppling till faktisk föroreningssituation Kan vara svårare att omsätta till mätbara åtgärdsmål 13

Fördjupad riskbedömning exempel på aspekter Hälsorisker Beräkning av exponering Biotillgänglighet Miljörisker Ekologisk riskbedömning Spridning och belastning Spridning i

Beräkning av exponeringssituationen - Hur mycket får man i sig om man bor på platsen?

14 Fördjupad riskbedömning exempel på aspekter Hälsorisker Beräkning av exponering Biotillgänglighet Miljörisker Ekologisk riskbedömning Spridning och belastning Spridning i grundvatten Spridning till ytvatten Spridning till luft Spridning av sediment Utlakning och fastläggning Nedbrytning och omvandling Fördjupad riskbedömning Till exempel: Beräkning av exponeringssituationen - Hur mycket får man i sig om man bor på platsen? Beskrivning av sannolikhet att överskrida ett riktvärde el akuttoxisk halt - Hur många % av området har höga halter? Belastning på recipient - Hur många gram sprids från området till sjön? Ekotoxikologiska tester (bedömning av effekter) - Är markens ekosystem påverkat? 14

15 Beräkning av exponering Exempel Marmorbrottet, Gotland Dioxin i grundvatten Dioxin i grundvatten: 0,0035 ng/l (enskild brunn) Svenskt riktvärde för dioxin i grundvatten saknas, Nederländska SRC-värdet (Seriuos Risk Concentration) 0,0031 ng/l Utgör dricksvattnet någon hälsorisk? Hälsorisk? Beräkning av exponering via dricksvatten: TDI= tolerabelt dagligt intag TDI dioxin (WHO-TEQ): mg/kg kroppsvikt per dag TDI dioxin (WHO-TEQ), barn (15 kg) TDI dioxin (WHO-TEQ), vuxna (70 kg) Dagligt intag dricksvatten, barn Dagligt intag dricksvatten, vuxna Dagligt intag dioxin via dricksvatten, barn Dagligt intag dioxin via dricksvatten, vuxen 0,03 ng/dag 0,14 ng/dag 1 l/dag 2 l/dag 0,0028 ng/dag (9% av TDI) 0,0056 ng/dag (4 % av TDI) 15

Spridning och belastning Hur höga föroreningshalter kan uppkomma i grundvatten, ytvatten, luft? Hur stort blir utsläppet (dvs belastning)? Var förväntas effekter? När når föroreningen skyddsobjekten?

16 Spridning och belastning Hur höga föroreningshalter kan uppkomma i grundvatten, ytvatten, luft? Hur stort blir utsläppet (dvs belastning)? Var förväntas effekter? När når föroreningen skyddsobjekten? Förändras spridningen över tid? Hur effektiva är olika ebh-åtgärder? Riktvärden sällan lämpliga att svara på detta! Spridning i grundvatten Konceptuell förståelse hydrogeologi Föroreningens egenskaper NV:s riktvärdesmodell Förenklad spridningsmodell Ej berggrundvatten Mer avancerade spridningsmodeller finns Skydd av grundvatten 16

Spridning till ytvatten Stor utspädning låga föroreningshalter Brett

belastning Spridning till inomhusluft Ånginträngning i byggnad påverkas

föroreningen Jordens textur Porvattnet i marken Temperaturen i marken

17 Spridning till ytvatten Stor utspädning låga föroreningshalter Brett perspektiv Belastning på recipient Föroreningsmängd Ackumulering Total belastning Spridning till inomhusluft Ånginträngning i byggnad påverkas bl.a. av: Föroreningens egenskaper Föroreningens utbredning Djup till föroreningen Jordens textur Porvattnet i marken Temperaturen i marken Lufttrycket Hårdgjorda ytor, ledningsgravar etc. Byggnadens grundkonstruktion Byggnadens ventilationssystem 17

Flyktiga ämnen vid exploatering Att tänka på: - Vanligt problem förutsätt att det

förorening - Exploateringen kan förändra spridningsförutsättningarna - Tekniska

18 Flyktiga ämnen vid exploatering Att tänka på: - Vanligt problem förutsätt att det finns - Framförhållning i planprocessen - Tänkt planområde utgör inte gräns för förorening - Exploateringen kan förändra spridningsförutsättningarna - Tekniska skyddsåtgärder bör inte utgöra en förutsättning i riskbedömningen Se även Åtgärdsmål Övergripande Underlag för riskbedömning Markanvändning, områdets funktion Vad vill vi uppnå med en ebh-åtgärd? Mätbara För att uppnå de övergripande målen Kvantifierbara För varje åtgärdsmetod 18

Koppling åtgärdsmål - efterbehandlingsvolym Åtgärdsmål - gäller normalt för ett helt område Om de används som gränsvärden på små volymer/ytor kan leda till översanering Vad är riskvärdering?

19 Koppling åtgärdsmål - efterbehandlingsvolym Åtgärdsmål - gäller normalt för ett helt område Om de används som gränsvärden på små volymer/ytor kan leda till översanering Vad är riskvärdering? Jämförelse av lämpliga åtgärds-alternativ för ett enskilt objekt Utgör underlag för slutligt val av åtgärder Process för att underlätta för TSM o VU att välja lämpligaste åtgärdsalternativ Dokumentation av avvägningar o värderingar 19

20 SAMLA för förorenade områden Riskvärderingsverktyg för förorenade områden SAMLA för förorenade områden Verktyg för SAMverkan vid beslut om metodval inom förorenade områden SAMLA in kunskap och synpunkter från flera håll Excel-verktyg 20

Relevanta dokument

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se tfn:013-201826 Utbildning Länsstyrelsen Örebro 2011-05-25 1 Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell