Riskbedömning platsspecifika riktvärden

Transkript

1 Riskbedömning platsspecifika riktvärden Fredric Engelke Isabelle Larsson

2 Program 09:00-9:45 Riskbedömning. Vad är risk? Konceptuell modell. 09:45-10:30 Riskbedömning med Naturvårdsverkets modell 10:45-11:30 Praktiska övningar med riktvärdesmodellen. Arbete med egen dator, gärna två och två. 11:30 12:30 Lunch 12:30-14:00 Redovisning och diskussion kring övningarna. 14:00-14:30 Fika. 14:30-15:15 Vad skall man jämföra ett riktvärde med? 15:15-15:45 Granskning av riskbedömningar. Vilka krav skall en beställare/myndighet ställa på en riskbedömning? 15:45-16:00 Avslutning, uppsamling av frågor.

3 I eftermiddag skall du Veta när och hur Naturvårdsverkets modell för beräkning av riktvärden kan användas och när den inte kan användas Förstå modellens uppbyggnad praktiska övningar Veta vad man bör jämföra ett riktvärde med. Vad innebär en representativ halt? Få tips inför granskning av riskbedömningar

4 Vad är risk? Globala risker 2007 Skyddsobjekt Källa Exponering Sannolikhet x konsekvens Kvantitativt Finns det en risk? Konceptuell beskrivning

5 Risker förorenade områden Konceptuell beskrivning, riskbedömning Risker för hälso- eller miljöskador, semikvantitativ riskklassning

6 Riskbedömningens delar Problembeskrivning Avgränsning Skyddsobjekt Tidsperspektiv Exponeringsanalys Föroreningssituation Spridning/belastning Exponering Konceptuell modell Riskkaraktärisering Utvärdering Tolkning Beviskedjor Lines of evidence Effektanalys Riktvärden Humantoxdata Ekotoxdata

7 Vilka frågor ska besvaras? Och hur? DU BEHÖVER INTE KUNNA ALLT, MEN

8 ... du skall förstå de viktigaste frågorna innan ditt beslut! Varför är ditt objekt förorenat? Hur kan miljö- och hälsorisker uppstå på ditt objekt? Hur kan riskerna reduceras på ett säkert sätt? Om du inte förstår riskbedömningen är det ALLTID konsultens fel. Ställ frågor och krav! Använd sunt förnuft! Acceptera aldrig rapporter/underlag du inte förstår varför och hur.

9 Dåligt (men inte helt ovanligt) exempel I 4 prover av 9 överskrids riktvärdet för KM avseende alifater >C16-C35. I ett prov överskrids riktvärdet för MKM Detta kan bero på spill/läckage av petroleumprodukter Inte ett ok svar på VARFÖR det är förorenat (eller varför det inte förorenat i olika punkter). Om du inte förstår varför blir det även omöjligt att förklara HUR miljö- och hälsorisker kan uppstå och därmed reduceras på ett säkert sätt stora osäkerheter! Konceptuella osäkerheter Vilka processer har orsakat föroreningen? Är det fyllnadsmassor? Cisterner? Oljeavskiljare? Finns det fler, kan man ha missat? Ledningar, spill? Ta aldrig prover först och tänk sedan

10 Konceptuell modell En konceptuell modell är grunden för allt arbete med förorenade områden, från provtagning till riskbedömning och åtgärder. Måste finnas med! I modellen skall ingå en hypotes baserat på historik, processer, föroreningar, geologi, skyddsobjekt mm. Det svåraste arbetet som konsult! Skall minst besvara: Var är sannolikheten störst för förorening? Vilka spridningsvägar finns? Vilka är skyddsobjekten?

11 Exempel konceptuell modell

12 Exempel konceptuell modell inför provtagning

13 Konceptuell modell fd kemtvätt, Linköping David Engdahl, HIFAB siltig lera Läge för sektion 13

14 Förstå viktiga processer Stenkol Koks Stadsgas? Ugnstegel, slagg och aska Tjära Gasreningsmassa 14

15 NV Vägledning rapport 5977 Bakåtberäkning riktvärden RISK Framåtberäkning riskskattning

16 Riktvärden med NV-modellen Förenklingar av verkligheten. Antaganden satta till dåliga, men inte orimligt dåliga, fall. Generellt en hög säkerhetsmarginal i modeller och beräkningar. Provtagning Modeller och antaganden RIKTVÄRDE

17 Hälsoriskbaserade riktvärden i jord 3. Hur hög kan blyhalten vara i jord utan att barnet får i sig för mkt bly, med de antaganden om fördelning, spridning, exponering som gjorts? = Hälsoriskbaserat riktvärde mg/kg jord 2. Hur ser den teoretiska exponeringen ut? Via vatten jord, damm, hudkontakt, intag av grönsaker m fl. Antaganden - modeller. 1. Hur mycket bly tål ett barn? Miljömedicin. Andel av TDI från ett förorenat område? Mellan 50-10% beroende på typ av förorening.

18 Miljöriskbaserat riktvärde i jord 3. Hur hög kan blyhalten vara i jord utan att organismer i mark, ytvatten, grundvatten utsätts för alltför höga halter? = Miljöriskbaserat riktvärde mg/kg jord Var tar man prover? 2. Hur utsätts organismerna? Hur sker spridning till ytvatten osv.? Teoretiska modeller - antaganden. 1. Hur mycket bly tål organismer i markmiljö, ytvatten mm? Ekotoxikologi.

19 Styrande riktvärde Det lägsta av hälsorisk, miljörisk och spridning i jord De anger en föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i efterbehandlingssammanhang. Detta innebär inte nödvändigtvis att ett överskridande av riktvärden medför negativa effekter. VARFÖR INTE DET?

20 Vad används riktvärden till? Riskbedömning: kan det finnas miljöeller hälsorisker? Riskbaserade åtgärdsmål: vilka föroreningshalter i jord kan kvarlämnas utan oacceptabel risk? Lätt att blanda ihop riskbaserade riktvärden och administrativa riktvärden /värderingar.

21 Riskbedömning - framåtberäkning Uppmätta halter i olika exponeringsvägar KVANTIFIERA FAKTISK RISK VID PROVTAGNINGSTILLFÄLLET luft 15 µg/kbm 20 µg/l Acceptabel cancerrisk förorenade områden i Sverige livstid 1/ = 0,001% Normal cancerrisk är 40%. Radon Miljö Göteborg i Sverige AB = 500 cancerfall/år = fall (80 år)/ = 1/250 = 0,4%

22 Riskbedömning utan riktvärden Oljeläckage NV-modellen gäller ej för fri fas förorening, endast förorening adsorberad till jord! Kan används för resthalter, ej för att bedöma risken med läckage Foto Entropi SAB

23 Riskbedömning ytvatten NV-modellen gäller ej för erosion till ytvatten! I många vattendrag är erosionen styrande för riskerna.

24 Ledningar, ledningsgravar Klassiskt bekymmer. Stor spridning. NV-modellen gäller ej för fri fas förorening.

25 Blyglaserade kakelrester från kakelugnsbruk (fasta avfall ej med i modellen)

26 Fd kemtvätt, Linköping Nv-modellen med riktvärden: Gäller ej ångor från förorenat grundvatten (endast från jord). Gäller ej kontaminering av ledningsvatten Gäller ej kortvarig exponering t ex markarbeten (dock arsenik) Anders Bank, Structor 26

27 Hur kan hälsorisker uppstå? VILKA EXPONERINGSVÄGAR FINNS DET? Vilka exponeringsvägar för hälsorisker finns inte med i NV-modellen? Samverkanseffekter ingen hänsyn!

28 Riktvärden i jord Fördelar: Kan användas för olika tänkta scenarior, nutid- och framtid Har bra säkerhetsmarginaler i fördelnings/exponeringsmodeller Teoretisk Nackdelar: Ger inget begrepp om hur stor den faktiska risken är eller om det sker en exponering Finns ett antal olika fall modellen inte fungerar t ex fri fas förorening, förorenat grundvatten (ångor), speciella jordmatriser med fasta avfall, erosion i ytvatten, ledningsgravar Teoretisk Förändras! Tetrakloreten MKM (2008) = 60, MKM idag 1,2.

29 Riskbedömning enligt NV-modellen

30 Förenklad - fördjupad riskbedömning Förenklad riskbedömning är att ta prover i jord och jämföra med generella och/eller platsspecifika riktvärden. Provtagning sker i mark. En fördjupad riskbedömning är att jämföra med riktvärden, men även att kvantifiera styrande risker genom t ex framåtberäkningar av faktisk exponering, skatta effekter på ytvatten osv. Provtagning sker i mark + på relevanta exponeringsvägar/spridningsvägar.

31 Modell för beräkning av riktvärden Vägledning för att använda modellen Tillhörande excelblad Starta excelbladet Acceptera makron Ändra Kolla Tänk till Vad blir styrande Ändra

32 NV- Konceptuell modell Ytvatten alltid med. VARFÖR?

33 Inmatningsfliken du kan ändra i vita rutor/boxar (bruna är jämförelse, gula beräkningsresultat) Scenario standard KM- MKM Hämta först eget scenario. KM Döp ditt scenario ( Kurs ) SPARA genom att klicka på Lägg till nytt/spara scenario (spara efter varje förändring) Val av ämnen (bly, zink, PAH-H)

34 Scenariospecifika modellparametrar Parameter KM MKM Genomsnittlig intag av jord, barn (mg/d) Exponerad hudyta, barn (kvm) T ex mängd partiklar som ett barn andas in, intag av jord, exponerad hudyta mm Tillåts normalt INTE att justeras. Välj KM eller MKM. 0,5 0,2 Modellparametrarna finns längts ner i inmatningsfliken

35 Fliken Riktvärden eller vad Ändra Kolla händer fliken Tänk till Ändra Vad blir styrande Visar envägskoncentrationer för hälsorisker, justeringar, sammanvägningar, styrande riktvärde och riktvärden för spridning. KM Kurs, Scenarioparametrar KM KM Kurs, Scenarioparametrar MKM Vilka envägskoncentrationer förändras avseende scenariospecifika paramatrar? Varför? Vilka förändras inte? Varför?

36 Storlek förorenat område (4 ggr) Det förorenade områdets storlek (sällan samma som fastighetens storlek ). Styr främst spridning till ytvatten (till viss del även dricksvatten och gv-skydd). Längd i gv-riktningen. Bredd vinkelrätt mot gv-riktning. Ändra från till Vad händer? Varför? Omfattande förorening under gv-ytan? Generella riktvärden gäller ovan gv-ytan.

37 Jord- och grundvattenparametrar Testa halt organiskt kol 10% (5 ggr högre)? Ofta används standardvärdena. Fördelning förorening fastlagt/lösning Kdvärde. Ju högre Kd-värde, ju lägre rörlighet.

38 Ytvatten Förorening i jord till grundvatten rinner ut i ett ytvatten. Utspädning grundvatten-ytvatten, 4000 ggr. Se flik Halter skatta mängd förorening till ytvatten (kg/år). Stora vattendrag ger ofta mycket höga riktvärden. Andra utsläppskällor? Mängd förorening? Är ytvatten en väsentlig risk krävs vanligen en annan riskbedömning. OBS Erosion är inte med, vanligen den största föroreningsrisken!

39 Grundvatten Enkel modell, styr intag av dricksvatten och skydd av grundvatten. KM- brunn i området. MKM skyddsvärt gv/brunn 200 m bort. Normalgenomsläpplig jord (sand), ganska låg grundvattenbildning. Ändras ibland om objektet uppenbart avviker.

40 Skydd av grundvatten Var är grundvattnet skyddsvärt? - Min tolkning: Där det finns utvinningsbart grundvatten Halva dricksvattennormen

41 Inandning av ånga från jord (ej gv) Justera djup (från dränlager till föroreningen) Storlek på hus Källare, garage under byggnad? Betongplatta på mark - krypgrund Osäker modell! Förväntas toxiska flyktiga föroreningar i mark överväg att även mäta inomhus Klorerade lösningsmedel FILMTAJM (ljud krävs)

42 Exponeringsparametrar - Exponeringsparametrar hälsorisker justeras efter platsspecifika förhållanden Bedömningssport! Skillnad Djup jord ytlig jord?

43 Markmiljö Ofta styrande för beräknade riktvärden. Finns egentligen tre alternativ: 1. Ej med alls (konceptuell modell) 2. KM (75% av marklevande arter skyddas) 3. MKM (50% av marklevande arter skyddas) Vad säger NV? Inga klara besked Upp till er att avgöra!

44 Övningsexempel Författaregatans Nya förskola

45 Historisk inventering Inga industrier eller dylikt har funnits inom fastigheten. Fd jordbruk och privat bostad med garage/verkstad.

46

47 Bedömning innan provtagning - sannolikhet markföroreningar Övriga delar, inga verksamheter som har förorenat. LITEN SANNOLIKHET. - Fyllnadsmassor? - Tjärasfalt? Ödetomten: - rivningsrester mm. - Tippning, snö-väggrus, mm? STOR SANNOLIKHET.

48 Provtagningspunkter 1964

49 Resultat Förskolan Ödetomten Punkt Nivå (m) Jord PAH-L PAH-M PAH-H Oljeindex C10-C40 Alif. C16- C35 5 0,2-1 F <0.15 < < ,3 F 0.24 < ,25 F <0.15 < ,4 F ,5-0,7 F/svart skikt 14 0,1-0,6 F <0.15 < < ,2-0,6 F < <20 0,6-1,1 F < ,6-1 F <0.15 <0.25 <0.32 < ,1 F/oljelukt? 280 NV generellt riktvärde KM NV generellt riktvärde MKM Antag 3 m fyllnadsmassor på glacial lera.

50 Övning Beräkna platsspecifika riktvärden för: 1 ytlig jord 2 djup jord 3 under byggnad Hälsorisker, Miljörisker, Spridning?

51 Instruktioner Styrande föroreningar? Mata in de olika föroreningarna i Inmatningsbladet Arsenik, barium, bly, kadmium, koppar, kvicksilver, zink, alifater C16-C35, alifater C12-C16, alifater C10- C12, bensen, PAH-L, PAH-M, PAH-H Tre olika scenarion (dela upp gruppen, ett scenario/grupp) 1: Övning ytlig jord 2: Övning djup jord 3: Övning under byggnad

52 Instruktioner forts. Hur ser den konceptuella modellen ut? Bestäm exponeringsvägar för ditt scenario. Ha kvar Markekosystem Ha kvar Skydd av grundvatten Ytvattenskydd är alltid med (här långt till närmsta ytvattendrag!)

53 Vilka scenariospecifika modellparametrar är mest lämpliga? KM eller MKM? Varför? Jord- och grundvattenparametrar. Finns det motiv att ändra? Områdets storlek? 30 ggr 100 Transportmodell grundvatten. Finns det motiv att ändra? Vanligt att inte ändra inledningsvis. Instruktion mera 0 25

54 Instruktion Byggnad Ånga till utom- och inomhusluft. Yta under byggnad. 30 ggr 30 m Luftvolymen 900 ggr 2,4 = 2160 (2200)

55 Ytvatten Transportmodell. Ingen sjö i närheten, inget rinnande vattendrag Tips: Ändra inget! Blir det styrande fördjupad riskbedömning.

56 Markmiljö! Ej skydd, KM eller MKM? Testa och kolla Vad är riskmässigt motiverat? Ändra Kolla Motivera Vad blir styrande Ändra

57 Diskussion resultat Exponeringsantaganden? Djup jord, ytlig jord, byggnad? Vad blir styrande? Ändra, testa! Är det rimligt? Motivering! Vad är djup jord respektive ytlig jord? Stor sannolikhet respektive liten sannolikhet för direktexponering? Vilka djup handlar det om? Vägledning Stallbacka industriområde. Gäller även vid återanvändning ovan gv-y. Remissversion Rimligt?

58 PSR -hälsorisker - Blottlagda massor + under minst 0,3 m ren jord + under hus - Inget dricksvattenintag - Barn kommer i kontakt med djup jord 10 gånger årligen (under många år) - Max 1 kg rotfrukter/grönsaker odlas i fyllnadsmassor, matjord tillförs

59 Styrande risk (grå markering) YTLIG JORD DJUP JORD Ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde?

60 För mycket sifferövningar! Det viktigaste är: 1 Historiken det har inte funnits några förorenade industrier eller annat inom fastigheten. 2 Provtagningarna bekräftar historiken. Inom ödetomten finns rivningsrester. Svart skikt (askrester?) med hög halt av framförallt zink i en punkt. 3 Om fyllnadsmassor/rivningsrester är tillräckligt täckta finns inga som helst hälsorisker med denna typ av massor. Skydd av markekosystemet, värdet i fyllnadsmassor? Ersätts med stenkross kan inte upprätthålla ett markekosystem.

61 Resultat Riktvärdena accepterades inte som åtgärdsmål alla (3600 ton) fyllnadsmassor schaktas bort. Merkostnad ca 2 Mkr. Ok eller ej?

62 Vad ska man jämföra riktvärden med?! Representativ halt Egenskapsområden Provtagningsstrategier Examensarbete klassning av jord slump eller vetenskap? Representativ halt, UCLM

63 Vad är en representativ halt? Det värde som bäst representerar den volym jord du vill jämföra med ditt riktvärde mot. Mått som bör användas: - Medelvärde (aritmetiskt) - Percentil (90-perc) - Maxvärde - UCLM (UCLM95) En medianhalt (50-percentilen) underskattar den representativa halten och skall INTE användas i riskbedömningar.

64 Områdets storlek - representativitet NV-modellen för direktexponering tar ej hänsyn till det förorenade områdets storlek, istället används konstanta antaganden om mängd intag av jord, mängd damning mm.

65 Statistiska mått UCLM95% Definierad säkerhet Övre konfidensgränsen för den sanna medelhalten vid 95% konfidensgrad. Förenklat: med 95% säkerhet ligger den sanna medelhalten under beräknat UCLM95%-värde. Bra mått som tar hänsyn till antal prover och spretiga data. Få spretiga analysdata ger UCLM95% långt över medelvärdet. Stora datamängder med mindre spretiga data ger UCLM95% närmare medelvärdet. 25 prover, riktvärde Finns olika metoder! Vilket är rätt? (US-EPA lämnar rekommendationer).

66 Kort om EBH-projekt Konceptuell modell upprättas Provtagningsstrategi Provtagningsplan Genomförande av provtagning Datautvärdering representativ halt för olika volymer Vilka olika provtagningsstrategier kan man tänka sig här?

67 Konceptuell modell Använder historisk och nutida information för att: Avgränsa föroreningspopulationer Dela in i egenskapsområden Uppdatera konceptuell modell kontinuerligt Från Naturvårdsverket rapport 5888

68 Vilken provtagningsstrategi ska man välja för att få representativa halter? Flera faktorer att ta hänsyn till (för jord) Föroreningskällor, spridning Typ av förorening Representativitet Önskad säkerhet Provtagningsmetodik och -mönster, antal prover Ekonomi

69 Provtagningsstrategier Definiera syfte med provtagningen Hur hantera förhandskunskap? Indelning i egenskapsområden Provtagningsskala och typ av prov Välj angreppssätt: Bedömningsbaserat Sannolikhetsbaserat Antal prover och deras placering Från Naturvårdsverket rapport 5888

70 Bedömningsbaserat angreppssätt Första skede Riktad provtagning mot platser/medier där sannolikheten för förorening bedöms vara störst Ofta stickprover Bekräfta eller förkasta förorening Uppdatera den konceptuella modellen Har den riktade provtagningen gett ytterligare information om egenskapsområden?

71 Sannolikhetsbaserat angreppssätt Senare skede, då egenskapsområden tydligt definierats utifrån bedömningsbaserat angreppssätt Välja provtagningsstrategi: Slumpmässigt Systematiskt Slumpmässigt systematiskt Antingen som enskilda prover eller samlingsprover Systematisk provtagning Slumpmässigt systematisk provtagning

72 Sannolikhetsbaserat vs. bedömningsbaserat angreppssätt Sannolikhetsbaserat angreppssätt Statistiskt beskrivning, beräkning av representativa halter Förhandskunskap utnyttjas ej Bedömningsbaserat angreppssätt Förhandskunskapen utnyttjas Hitta ev. hotspots Bedömningsbaserat i ett första skede: bekräfta eller förkasta att förorening finns Sannolikhetsbaserat i senare skede: en statistiskt korrekt beskrivning av det förorenade området, möjliggör statistisk bearbetning av data

73 Stickprover eller samlingsprover? Stickprov visar halten i en specifik punkt Samlingsprov inom ett egenskapsområde visar medelhalten inom området Krävs många provtagningspunkter för att göra en representativ klassning av heterogent förorenade områden, oavsett stickprovtagning eller samlingsprovtagning Vilken som väljs beror på syftet med provtagningen Samlingsprover av flyktiga föroreningar???

74 Lines of evidence Provtagning av flera olika relevanta medier och exponeringsvägar ger vanligen säkrare riskbedömningar! Vilka medier/exponeringsvägar (utöver jord) kan provtas i en undersökning? Vad styr provtagningen?

75 Avfallsklassning av förorenad jord Slump eller vetenskap?

76 Bakgrund Exploatering i västsvenska städer = hantering av lätt förorenade fyllnadsmassor (kring MKM, enstaka värden >FA). Typiska mängder ton MKM-massor = 100 kr/ton IFA = 400 kr/ton FA = 700 kr/ton Samma analysunderlag bedöms helt olika hos avfalls-mottagare Inga krav på underlaget, det är producenten som ansvarar! Fakta: Ju fler stickprover som tas och analyseras, desto högre avfallsklass! Man straffas om man är noggrann och försöker göra rätt

77 Exempel RUTNÄTSKLASSNING I FYLLNADSMASSOR FUNKAR INTE. VILKEN KLASS EN RUTA FÅR ÄR ETT LOTTERI.

78 Exempel från verkligheten ton fyllnadsmassor

79 Exempel från verkligheten 2012 Tipp 1. Kräver ytterligare provtagningar i rutnät om 100 m 2. Krav <FA. 150 kr/ton, 8 mil Tipp 2. Tar allt som IFA. 400 kr/ton, 6 mil. Tipp 3. Om de tre höga halterna >FA grävs bort, tas allt som MKM-massor. 100 kr/ton, 3 mil. Genom att anlita Tipp 3 sparades ca 10 Mkr Påverkas avfallets farlighet om man gräver bort påträffade höga föroreningshalter (10 m 3 av m 3 )? Är det medelhalter eller maxhalter som skall styra avfallsklass? Hur säker ska man vara på medelhalter (eller maxhalter)?

80 Kort resultat från Isabelles examensarbete Dåliga nyheter: Erfarenhet och test av vanliga strategier i fält tyder på felaktig avfallsklassning i många fall Bra nyheter: Det finns strategier för avfallsklassning av jord som både är billiga och säkra!

81 Varför detta ämne? Finns ingen vedertagen strategi för provtagning av heterogent förorenade områden (fyllnadsmassor i stadsmiljö) Idé väcktes om att testa om olika provtagningsstrategier ger en representativ/rättvisande bild av föroreningssituationen Syfte att reda ut vilken provtagningsstrategi som ger den bästa skattningen av den verkliga medelhalten inom ett heterogent förorenat område

82 Metodik Litteraturstudie strategier för avfallsklassning i Sverige och internationellt Intervjuer med myndigheter och avfallsmottagare Test av de vanligaste svenska strategierna samt en modifierad amerikansk strategi

83 Holländsk strategi Samlingsprover för att bestämma medelvärde och hålla analyskostnader nere Undersökning för att se hur många delprover som behövs för att samlingsprovet ska bli representativt för jordmassan Resultat: Två samlingsprover á 50 delprover räcker för en säker klassificering av en typisk holländsk jordhög Lamé et. al., 2004

84 Amerikansk strategi - ISM Incremental Sampling Methodology ISM Strukturerad samlingsprovtagning, ca 30 delprover i tre olika serier per egenskapsområde Minskar osäkerheten kopplad till stickprovtagning

85 Test av provtagningsstrategier En typisk heterogent förorenad fastighet, förorenade fyllnadsmassor Inget mönster i föroreningar Avgränsning: 20*20 m stor ruta

86 Den verkliga medelhalten Bas för jämförelse Rutan delades in i 100 rutor om 2*2 m En bra skattning av den verkliga medelhalten 0,5 m 6 2 m 20 m 2 m m

87 100 rutor om 2*2m I varje ruta: 16 rutor 0,5*0,5m Provpunkt slumpades ut i varje liten ruta

88 Testade strategier Systematisk: 5 provpunkter placerades ut på jämnt avstånd i 2 omgångar (mycket vanlig strategi idag) Slumpmässig: 5 punkter slumpades ut i 2 omgångar Samlingsprovtagning i 4 schakthögar Samlingsprovtagning enligt en egen metod som baserats på en amerikansk strategi, 30 stickprover i 3 omgångar till samlingsprover Hög 1 Hög 2 Hög 3 Hög 4 30*3 prover

89 Konventionell rutnätsprovtagning Slumpmässig provtagning Samlingsprovtagning, egen metod. 30*3 provpunkter

90 SSP Stegvis samlingsprovtagning Egen metod baserad på ISM 30 punkter slumpades ut i 3 omgångar Provtagning sker efter vissa kriterier vad gäller utförande, provmängd, homogenisering etc.

91 Efter 4 dagar i fält. skickade jag in 132 jordprover till ALS Scandinavia i Luleå för analys av tungmetaller Sedan följde några veckor av spänd förväntan!

92 Resultat Totalklassning av varje 2*2m-ruta efter enskilt analysresultat Grön = <KM Gul = KM-MKM Orange = MKM-FA Röd = FA Stor variation av föroreningshalter inom rutan 20 m

93 Stickprovtagning, 100 enskilda prover As Ba Cr Cu Ni Pb Zn Min 0,25 39,2 3,71 20,7 5,59 21,5 120 Median percentil Max CV 1,2 1,0 1,0 1,4 1,2 1,3 0,8 Standardavvikelse Beräknat aritmetiskt medelvärde Beräknat medelvärde lognormalfördelning Analysresultat samlingsprov 100 enskilda prover 11, , , "Verklig medelhalt" UCLM95% i rutan enligt ProUCL Riktvärde KM Riktvärde MKM Om man skall klassa lätt förorenade fyllnadsmassor utifrån maxhalt blir allt FA! Det handlar då enbart om hur många prover som analyseras!

94

95 Diskussion Få provpunkter minimal chans att finna den verkliga medelhalten Ej repeterbart med få provpunkter i fyllnadsmassor Konsekvenser av att använda fel strategi: Avfallsklassning Ökade deponeringskostnader vid överklassning Högklassiga deponier fylls av rena massor Riskbedömning Kan underskatta risker för människor och miljö

96 Slutsatser Inget nytt att ett fåtal punkter inte är tillräckligt vid klassning av heterogena massor Stegvis samlingsprovtagning - SSP Säker metod, förbättrar precisionen säkrare underlag stärker beslutsfattande SSP-metoden fungerar utmärkt för avfallsklassning av förorenad jord. Säkrare klassningar till lägre kostnad!

97 Granskning av riskbedömningar Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är skyddsvärda. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser. Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så att inga störningar uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde Finns även övergripande Att tänka på vid beräkning av PSR i rapporten

98 Mina tre tips Fråga dig själv: förstår du föroreningssituationen? förstår du hur olika risker kan uppkomma? Om inte kräv förklaring. Kan föreslagna åtgärder kan garantera att ev. hälsorisker blir tillräcklig små? Min prioritering: 1 Hälsorisker ej acceptabelt 2 Markmiljö/spridning kostnad/nytta

99 Riskreduktion exempel Skyddsobjekt Källa 1 Ta bort skyddsobjekten? 2 Ta bort transportvägar? 3 Ta bort föroreningskällan? Exponering Representativ halt jord med avfall Riktvärde KM Ämne Styrande Bly Hälsa, intag av jord

100 Ta bort exponeringsvägar (ytliga blyförorenade massor, täckning, geotextil) garanterar att hälsoriskerna blir tillräckligt låga här

101 ... du skall förstå de viktigaste frågorna innan ditt beslut! Varför är ditt objekt förorenat? Hur kan miljö- och hälsorisker uppstå på ditt objekt? Hur kan riskerna reduceras på ett säkert sätt? Om du inte förstår riskbedömningen är det ALLTID konsultens fel. Ställ frågor och krav! Använd sunt förnuft! Acceptera aldrig rapporter/underlag du inte förstår varför och hur.