Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell

Transkript

1 Riskbedömning och NVs riktvärdesmodell Maria Carling, SGI tfn: Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Innehåll Vad är en risk? Olika typer av riskbedömningar Konceptuell modell Representativ halt lite statistik NVs riktvärdesmodell Generella riktvärden Platsspecifika riktvärden Granskning Utbildning Länsstyrelsen Stockholm När uppstår en risk? Föroreningskälla (Riskobjekt) Transportväg Skyddsobjekt Förorening i mark, grundvatten, sediment Spridning i mark, vatten el luft Människa Miljö Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

2 Konceptuell modell, exempel Bild från Kemakta Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Riskbedömningens centrala frågor Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden? Vilken riskreduktion krävs för att nå en acceptabel risknivå? Hur säkra är vi på bedömningen och räcker den säkerheten? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Riskbedömning inledande steg Identifiering av - Styrande ämnen - Exponering/spridning vad är den största risken? har vi undersökningar som är tillräckliga? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

3 Förenklad riskbedömning recept Är området förorenat? Jmf med bakgrundshalter Förenklad riskbedömning Beskriv problemet Ta fram representativa halter för området Välj riskbaserade haltkriterier (jämförvärden) Jmf representativ halt med haltkriterier Beskriv osäkerheter Beskriv miljö- och hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Förenklad riskbedömning Problembeskrivning 1) Beskriv problemet Exponeringsanalys Effektanalys 2) Representativa halter 3) Riskbaserade haltkriterier Riskkarakterisering 4) Jämförelse halter riktvärden 5) Osäkerheter 6) Beskriv miljö/hälsorisker, belastning, behov av riskreduktion Samma angreppssätt för förenklad som för fördjupad riskbedömning Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Sammanfattande riskbedömning vad ser vi? Vilka delar är förorenade? Styrande risker Bedömning av föroreningsbelastning Framtidsscenarier Osäkerheter Behov av riskreduktion Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

4 1:14 1 :22 MARMA Representativ halt lite statistik Vilken halt ska man jämföra riktvärdena mot? As (mg/kg TS), SGI Den halt som bäst representerar föroreningssituationen F.d. doppningskar As (mg/kg TS), Ramböll Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Representativ halt Objektspecifik Påverkas av: Dominerande exponeringsvägar Långtidsrisk el akut risk Antal data Hur representativa mätdata är Vilken säkerhet i jmf Val av statistisk metod Förhandskunskap om området Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Representativ halt - långtidsrisker Dataunderlag Metodik o grad av säkerhet Enkel metodik. Säkerheten mindre viktig Enkel metodik o viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd Väldefinierad säkerhet Aritm. medelvärde Maximalt mätvärde el. percentil UCLM Litet Måttligt/stort Aritm. medelvärde Percentil UCLM UCLM= upper confidence limit of the mean den övre gränsen för vad den verkliga medelhalten i området kan vara Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

5 Statistik förorenade områden Statistisk sammanställning bra uppfattning om den generella föroreningsnivån Förorenade områden heterogen haltfördelning - egenskapsområden Medelvärde: medelhalt inom området, relevant för att bedöma om området behöver saneras Akut toxicitet maxhalt? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm NVs generella riktvärden Finns för förorenad mark Reviderade, redovisas i NV-rapport 5976 Ej juridiskt bindande Ett av flera verktyg i riskbedömningen Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Exempel på övriga jämförvärden/haltkriterier (jmf tabell i NV-rapport 5977) Bakgrundshalter i mark, NV Rapport 4640 Bedömningsgrunder för miljökvalitet, tillstånd: Sjöar och vattendrag, NV rapport 4913 (ytvatten,sediment, vattenmossa, fisk) Grundvatten, NV rapport 4915 (Cd, Zn, Pb, As) Kust och hav, NV rapport 4914 Dricksvattenkriterier, SLV 2001: 30, SOSFS 3002:17 WHO dricksvatten Riktvärden från t.ex. Kanada, USA, Nederländerna, Norge Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

6 Fördjupad riskbedömning T ex om - Generella riktvärden saknas/inte är tillämpliga - Komplicerad o omfattande föroreningssituation - Komplicerad spridningsbild - Generella beräkningsmodeller inte räcker till för att beskriva situationen - Hotade el särskilt skyddsvärda arter/ekosystem i (när-)området Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Fördjupad riskbedömning Två principiella angreppssätt: Bedömningen utgår från den faktiska föroreningssituationen och beskriver risk utifrån exponeringsförutsättningar (risknivå) Bedömningen utgår från effektbaserade lågrisknivåer o utifrån exponeringsförutsättningar beräknas acceptabla halter (riktvärden) Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Fördjupade riskbedömning Exponeringsanalys Föroreningshalter och mängder Spridning och belastning Exponering Biologisk tillgänglighet Bioackumulation Biomagnifiering Nedbrytning Riskkarakterisering Utvärdering av exponering mot effekter Orsakssamband Beviskedjor Kombinationseffekter Osäkerheter Effektanalys Rikt- och gränsvärden (eller andra haltkriterier)[ Biologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

7 Exempel på andra delar i en riskbedömning främst i fördjupad riskbedömning Beräkning av exponeringssituationen Beskrivning av sannolikhet att överskrida ett riktvärde el akuttoxisk halt Belastning på recipient Ekotoxikologiska tester (bedömning av effekter) Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Styrande risk hälsa/miljö? Ämne Hälsoriskbaserat riktvärde Miljöriskbaserat riktvärde Markmiljö Ytvatten Grundvatten As 0,7* Cd 0, Cu Exempel beräkning av platsspecifika riktvärden (mg/kg TS) Skebo bruk Utbildning Länsstyrelsen Stockholm BERÄKNNG AV EXPONERING Exempel Marmorbrottet, Gotland: Dioxin i grundvatten Dioxin i grundvatten: 0,0035 ng/l (enskild brunn) Svenskt riktvärde för dioxin i grundvatten saknas, Nederländska SRC-värdet (Seriuos Risk Concentration) 0,0031 ng/l Utgör dricksvattnet någon hälsorisk? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

8 Hälsorisk? Beräkning av exponering via dricksvatten: TDI= tolerabelt dagligt intag TDI dioxin (WHO-TEQ) mg/kg kroppsvikt per dag TDI dioxin (WHO-TEQ), barn (15 kg) TDI dioxin (WHO-TEQ), vuxna (70 kg) Dagligt intag dricksvatten, barn Dagligt intag dricksvatten, vuxna Dagligt intag av dioxin via dricksvatten, barn Dagligt intag av dioxin via dricksvatten, vuxna 0,03 ng/dag 0,14 ng/dag 1 l/dag 2 l/dag 0,0028 ng/dag (9 % of TDI) 0,0056 ng/dag (4 % of TDI) Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Kvantifiering av risk exempel Scharins, Skellefteå Sannolikhetsplot på många analysdata arsenikförorenat sågverksområde Sannolikhet överskrider acceptabel halt (35 mg/kg) 17 % Sannolikhet överskrider akut risk (tröskelkonc 100 mg/kg TS) 6 % Anger även andelen av området som överskrider en viss halt (Exempel fr Huvudstudie 2008, Geo Innova) Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Granskning - riskbedömning Är riskbedömningen lagom omfattande? Har man beskrivit: Skyddsobjekt Föroreningskällor (riskobjekt) Spridningsförhållanden Finns en konceptuell modell o problemformulering? Vilka är de styrande föroreningarna? Vad är styrande för risken: Hälsorisker Markmiljö Skydd av yt- och grundvatten (spridningsrisk) Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

9 Granskning - riskbedömning Vad använder man för representativ halt? Är aktuella jämförvärden (haltkriterier) relevanta? Används platsspecifika riktvärden? Har riskbedömningen ett långsiktigt perspektiv? Nuvarande och framtida markanvändning? Finns osäkerheter beskrivna? Finns beskrivning av hur mycket som sprids och vart? Finns värdering av vad exponeringen kan innebära? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Granskning - riskbedömning Beskrivning av risker utifrån Olika media (jord, grundvatten, sediment etc.) Olika skyddsobjekt (hälsa, miljö) Vilka slutsatser drar man i riskbedömningen? Bedömning av saneringsbehov Behov av fortsatta undersökningar/utredningar Utbildning Länsstyrelsen Stockholm NVs riktvärden för förorenad mark Vad ska de skydda? Skydd av människors hälsa Skydd av markmiljön Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

10 Generella riktvärden hur ska de användas? Rekommendationer, en del i den totala riskbedömningen Anger föroreningshalt där inga skadliga effekter på hälsa o miljö förväntas Innebär inte noll risk, utan acceptabel risk Beräknade utifrån ett nationellt perspektiv Finns för enskilda ämnen och vissa grupper av ämnen Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Generella riktvärden viktiga förutsättningar Baserar sig på förekomstform i jord och störst risk Tar ej hänsyn till synergieffekter Baserar sig på normaltäta jordar och mark ovan gvy Vissa ämnen - stor andel i ångfas analys av luft riskbedömning Vissa ämnen stor andel i grundvatten analys av grundvatten riskbedömning Utbildning Länsstyrelsen Stockholm När kan generella riktvärden användas? Riktvärde finns för aktuell förorening Halten organiskt kol i jorden < 2 % Markens ph mellan 5-7 Mark ovan grundvattenytan normal skyddsvärde och känslighet Markanvändning MKM el KM Om ovanstående ej är uppfyllt PLATSSPECIFIKA RIKTVÄRDEN Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

11 Platsspecifika förhållanden Spridningsförhållanden (jordart, hydraulisk konduktivitet, över/under gvy) Exponeringsvägar Lokala bakgrundshalter Grundvattenskydd Storleken på förorenat område Utbildning Länsstyrelsen Stockholm NVs riktvärdesmodell - beräkning av riktvärden Intag jord Ojusterat hälsoriktvärde Skydd av grundvatten Skydd av ytvatten Markmiljö Hud Damm Ånga Justering andra källor Miljö-riktvärde Naturlig bakgrund Vatten Växter Fisk Hälsoriktvärde Akuttoxisk halt Riktvärde Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Hälsoriskbedömning exponeringsvägar i NV-modellen Exponeringsvägar som beaktas i riktvärdesmodellen Matematiska modeller för varje exponeringsväg Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

12 Konceptuell förorenings- och spridningsmodell Naturvårdsverket, version 1.00 I detta blad kan en konceptuell förorenings- och spridningsmodell utarbetas för ett objekt. Vägledning för hur denna tas fram finns i Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden (rapport 5977), se Avsikten är att initialt göra en kvalitativ bedömning av vilka föroreningskällor, frigörelsemekanismer, spridningsvägar, möjliga exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella och behöver beaktas i projektet. En del av exponeringsvägarna kan beräkningsprogrammet hantera (röd text nedan). Risker kopplade till andra exponeringsvägar måste hanteras utanför programmet. Den konceptuella modellen kan användas som underlag vid diskussioner mellan olika parter i projektet. Eget scenario: Exempel 0911 Generellt scenario: KM Frigörelse-/ Föroreningskällor spridningsmekanismer Exponeringsvägar Ytlig mark- Utlakning till Hudkontakt Människor Miljö Naturresurser förorening grundvatten och jord ytvatten Djupt liggande Intag av jord markförorening Spridning via Boende på platsen: Mark- Grundvatten grundvatten -Vuxna ekosystem Inandning -Barn Markförorening damm under grund- Spridning via vattenyta ytvatten Regelbundet verk- Inandning av samma på platsen: ånga från jord -Vuxna Förorening Förångning -Barn Ytvatten- Ytvatten i grundvatten ekosystem Intag av dricks- Vinderosion vatten Besökande: Förorening -Vuxna i sediment -Barn Vattenerosion, Intag av frukt, ras och skred bär, svamp, Förorening rot- & grönsaker Närboende: som fri fas -Vuxna Sediment- Övrigt Frifasspridning -Barn ekosystem Intag av fisk Förorening finns i/omkring: Upptag i växter Övrigt -Lagrings tankar Bevattning -Rörledningar -Avfall/deponi Övrigt -Ledningsgravar Intag av mjölk, -Övrigt kött och ägg Övrigt Hudkontakt Pågående med sediment verksamhet Övrigt Övrigt Skyddsobjekt Återställ formulär Hälsorisker Åldersgrupper Barn (0-6 år) 15 kg Vuxen (7-80 år) 70 kg Exponering för känsligaste gruppen, TDI (tolerabelt dagligt intag) Maximal exponering fr förorenat område 50 % av TDI för flertalet ämnen 20 % av TDI för Pb, Cd, Hg 10 % av TDI för dioxiner, PCB Medelvärde livstids-exponering Beräkning av livstids-risk för genotoxiska substanser Acceptabel livstidsrisk är 1 extra cancerfall per exponerade individer Utbildning Länsstyrelsen Stockholm NVs beräkningsmodell (finns att ladda ner fr NVs hemsida) Vad kan man få ut? Platsspecifikt riktvärde Styrande för riktvärde hälsa alt. miljö? Vilka exponeringsvägar är styrande? Exponeringsvägarnas påverkan på hälso-riktvärdet Inmatning faktiska halter i jord - transportmodell beräkning av halter i andra media Uttagsrapport fr excel-filen Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Konceptuell modell Första bladet Enkel beskrivning av problemställningen Diskussionsunderlag Vad saknas? Vad är viktigt/oviktigt i det specifika fallet? Behövs fler/andra beskrivningar? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

13 Indata för beräkning av riktvärden 37 Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Uttagsrapport Riktvärde Styrande för riktvärde Bakgrundshalt Bakgrundshalt Kommentar saknas! Uttagsrapport Eget scenario: Exempel 0911 Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Arsenik-mod 10 Bakgrundshalt mg/kg Pesticid 1 10 mg/kg Bakgrundshalt Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Exempel 0911 KM Inandning av ånga beaktas ej beaktas Kommentar saknas! Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Arsenik-mod Kommentar saknas! - Pesticid 1 Kommentar saknas! Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Blad Riktvärden vad är styrande? Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter aktuell Antimon ej Arsenik 4, ej aktuell 0,83 0,9 Barium ej aktuell Naturvårdsverket, version 1.00 Envägskoncentrationer, KM Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Integrerat Skydd av Spridning (mg/kg) Justerat Bakgrunds- Avrundat Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsorisk- Exponering Akut- hälsorisk- Markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av integrerat halt riktvärde jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter värde andra källor toxicitet värde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten riktvärde (mg/kg) (mg/kg) Antimon ej aktuell data saknas ej aktuell ,3 12 Arsenik 4, ej aktuell 0,83 0,9 0,39 0, ,39 20 ej aktuell , Barium ej aktuell data saknas ej aktuell Spridning (mg/kg) Skydd av Justerat Bakgrunds- Avrundat Markmiljö integrerat halt riktvärde Skydd mot Skydd av Skydd av (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten riktvärde (mg/kg) (mg/kg) 20 ej aktuell , ej aktuell , ej aktuell Utbildning Länsstyrelsen Stockholm

14 Vilken exponeringsväg är viktigast? Exponeringsvägarnas påverkan på hälsoriskbaserat riktvärde ARBETSKOPIA Påverkan på ojusterat hälsoriskbaserat riktvärde Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Ämne Intag av Intag av jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter Zink-Länna 64,3% 3,2% 0,1% 0,0% 0,0% 32,4% Arsenik-Länna 61,0% 19,1% 1,0% 0,0% 0,0% 18,9% Kadmium-Länna 57,3% 0,3% 8,9% 0,0% 0,0% 33,5% Dioxin (TCDD-ekv) 84,9% 12,7% 0,1% 0,0% 0,0% 2,2% Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Granskning - platsspecifika riktvärden Finns motivering för att använda platsspecifika riktvärden? Vilka justeringar har gjorts jämfört med scenario KM och MKM? Är valda exponeringsvägar rimliga? Är exponeringstiderna rimliga? Vilka andra parametrar har justerats? Hur har detta motiverats? Har bakgrundshalten reviderats? Finns lokala referensdata? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm Granskning platsspecifika riktvärden Är beräknade riktvärden rimliga? Går det att tydligt och enkelt följa beräkningarna? Har man gjort en s.k. känslighetsanalys? Har man redovisat vilka exponeringsvägar som är styrande? Föreslås riktvärden för olika djup eller markklasser? Motivering? Finns uttagsrapport från NVs beräkningsmodell med som bilaga i rapport? Utbildning Länsstyrelsen Stockholm