Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011

Transkript

1 Peter Gustafsson Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, Sturefors Tel: Hemsideadress:

2 Sammanfattning I Östergötland bedrivs ett miljöövervakningsprogram (elfiskeprogrammet) som innebär att ett antal vattendragslokaler regelbundet provfiskas med metoden elfiske. Ett av vattendragen som ingår i programmet är Pjältån. Vid 2011 års elfiske i Pjältån visade resultaten på en plötslig minskning av förekomsten av öring. Det riktades då misstankar mot att ett oljeutsläpp kunnat orsaka detta. För att reda ut om det verkligen var oljeutsläppet som orsakat nedgången beställde Tekniska kontoret, Norrköpings kommun flera elfisken i ån och i föreliggande rapport utvärderas dessa elfisken. Elfiskeundersökningen visade på att området nedströms utsläppet var påverkat. Kombinerat med uppgifter från utsläppstillfället dras slutsatsen att utsläppet är orsak till att antalet öringar blivit färre. Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Utvärdering... 6 Bedömning av påverkan... 7 Slutsats... 7 Påverkans storlek... 7 Bilagor Bilaga 1 lokalkoordinater Bifogas digitalt: elfiskeprotokoll 2 2

3 Bakgrund I Östergötland bedrivs ett miljöövervakningsprogram (elfiskeprogrammet) som innebär att ett antal vattendragslokaler provfiskas med metoden elfiske. Detta sker antingen årligen eller vart tredje år. Länsstyrelsen ansvarar för programmet som sker i samarbete med bland annat länets kommuner. Elfiske innebär att fisken i ett vattendrag bedövas med elektrisk ström inom ett begränsat område, varefter fiskarna fångas in och kvantifieras. Därefter släpps de levande tillbaka till vattnet. Elfisket ger ett mått på antalet fisk per ytenhet (uttrycks oftast i antal per 100 m 2 ) och genom att undersökningarna sker regelbundet ger det en tidsserie som går att använda för att hitta förändringar hos fiskbestånden. Ett av vattendragen som ingår i elfiskeprogrammet är Pjältån i Norrköpings kommun och på de elfiskade lokalerna är det främst unga havsöringar som påträffas, de nyttjar ån som uppväxtmiljö innan de vandrar ut i havet. Vid elfisket i Pjältån i augusti 2011 visade resultaten på en plötslig nedgång hos öringen. I maj 2011 skedde ett oljeutsläpp i ån i höjd med Graversfors och vid det tillfället påträffades fiskar som var upp och ned i vattnet, enligt räddningstjänstens uppgifter 1. På grund av detta misstänktes förstås oljeutsläppet vara orsaken till den plötsliga nedgången. För att undvika spekulationer om troliga orsaker och för att reda ut om det verkligen var oljeutsläppet som orsakat nedgången beställde Tekniska kontoret, Norrköpings kommun flera elfisken i ån. Förutom elfisken har även andra inventeringar utförts och företaget som orsakat utsläppet har också deltagit i dessa undersökningar. I föreliggande rapport utvärderas elfiskena som skett under Rapporten och de extra elfiskena har utförts på uppdrag av Tekniska kontoret, Norrköpings kommun. Metod Ån har elfiskats kvantitativt på tio lokaler. De flesta lokalerna inventerades med samma metod som vid miljöövervakningen (se Länsstyrelsens elfiskeprogramsrapport 2 för närmare beskrivning av metodik). Några av lokalerna inventerades däremot med något enklare metodik, men i stort sett är inventeringarna jämförbara och resultaten skiljs inte åt i denna rapport. Lokalernas koordinater visas i Bilaga 1. Vid utvärderingen har fokus lagts på öringen som är den vanligaste arten i ån. För att utvärdera elfiskeresultaten har de jämförts inbördes och med tidigare värden samt jämförts med Fiskeriverkets jämförelsevärden för öring 3. Vid jämförelse med tidigare värden och mellan olika områden i ån har främst logaritmerade värden studerats och jämförts med hjälp av ANOVA-test. 1 Räddningstjänstens uppgifter, citerade av Norrköpings kommun 2 Gustafsson P (2010) Förekomst och reproduktion av fisk i Östergötland miljöövervakning i vattendrag Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2010:6. 3 Sers B et al. (2008) Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket. 3 3

4 Resultat De elfiskade lokalerna visas på karta i Figur 1. Av dessa är det Lokal 4 som fiskas årligen i elfiskeprogrammet. Lokal 9 och 10 fiskas vart tredje år sedan 2009, medan öviga sju lokaler inte ingår i programmet. Det utsläpp som nämndes inledningsvis har skett mellan Lokal 1 och 2. I Figur 2 visas den beräknade tätheten av öring för alla lokalerna (0+ i figuren betyder att öringen är en sommar gammal och >0+ betyder att öringen är minst ett år och en sommar). Lokalerna har ungefär likartade biotoper, men Lokal 7 och 8 har något sämre förutsättningar för öring jämfört med övriga lokaler och detta bör vägas in när figuren tolkas. I Figur 3 visas öringtätheten för perioden på de tre lokaler som ingår i elfiskeprogrammet 4,5. I figuren visas också ett fiske från Lokal 10 år Det fisket har ej skett inom elfiskeprogrammet, men metod och lokalavgränsning är nästan jämförbara och därför tas dessa värden med. Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Lokal 4 Lokal 5 Utsläppspunkt Lokal 6 Lokal 7 Lokal 8 Lokal 9 Lokal 10 Figur 1. Karta över tio havsöringslokaler som elfiskats i Pjältån Lokal 4, 9 och 10 ingår i länets miljöövervakning (elfiskeprogrammet). På kartan visas också var ett oljeutsläpp skedde i maj Gustafsson P (2010) Förekomst och reproduktion av fisk i Östergötland miljöövervakning i vattendrag Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2010:6. 5 Ekologi.Nu (2011) Värden från elfiskedatabas 4 4

5 Lokal 1 Lokal 2 Lokal 3 Lokal 4 Lokal 5 Lokal 6 Lokal 7 Lokal 8 Lokal 9 Lokal > Antal öringar per 100 m 2 Figur 2. Öringtätheten (antalet öringar per 100 m 2 ) på tio lokaler som elfiskats i Pjältån Lokal 4 0+ >0+ Totalt Lokal Lokal Figur 3. Öringtätheten (antalet öringar per 100 m 2 ) under åren på tre miljöövervakningslokaler i Pjältån. 5 5

6 Utvärdering Tätheten på Lokal 4 år 2011 är mycket lägre jämfört med tidigare år (Figur 3). Detta är helt klart utanför vad som kan betraktas som normal variation. På Lokal 9 och 10 är tätheten lägre än tidigare, i första hand är det mindre med >0+, men det är ingen statistiskt säker skillnad och värdena kan ingå i den normala variationen. Både Lokal 9 och 10 ska åter elfiskas under 2012 vilket kommer att ge ett bättre underlag för en närmare analys. Jämfört med Fiskeriverkets jämförelsevärden är de uppmätta tätheterna på Lokal 1, 2, 9 och 10 normala (Tabell 1). Övriga tätheter är lägre än normalt. Med normalt menas i detta fall att värdena inte avviker markant från de värden som brukar uppmätas i vattendrag av denna storlek i denna del av Sverige. Att tätheter av öring underskrider det som klassas som normalt kan vara naturligt, men om biotopen är bra för öring brukar det tyda på en påverkan av något slag (se Fiskeriverkets rapport om jämförelsevärden 6 eller Länsstyrelsens elfiskeprogramsrapport 7 för närmare beskrivning av hur jämförelsevärdena tolkas). Om lokalerna jämförs inbördes är den mest framträdande skillnaden att det är mycket lägre tätheter på Lokal 3-6 än i resten av ån (antaget att Lokal 7-8 som alltså inte hade jämförbara biotoper lämnas utanför jämförelsen). Tabell 1. Klassificering av öringtäthet efter Fiskeriverkets jämförelsevärden. Öringtätheterna har klassats efter om de är normala eller om de understiger det normala. Lokal Normal 0+-täthet >0+-täthet Total täthet Lägre än normal Normal Lägre än normal Normal 1 x x x 2 x x x Lägre än normal 3 x x x 4 x x x 5 x x x 6 x x x 7 x x x 8 x x x 9 x x x 10 x x x 6 Sers B et al. (2008) Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, Sötvattenslaboratoriet, Fiskeriverket. 7 Gustafsson P (2010) Förekomst och reproduktion av fisk i Östergötland miljöövervakning i vattendrag Länsstyrelsen Östergötland, rapport 2010:6. 6 6

7 Bedömning av påverkan Lokal 3-6 har en så låg öringförekomst att en omfattande påverkan måste ha skett i detta område. De låga värdena förklaras inte av en normal variation, i synnerhet inte på Lokal 4 där det finns en lång tidsserie som visar på relativt stabila tätheter. På övriga lokaler syns ingen säker påverkan, även om det finns indikationer på en möjlig påverkan på Lokal Den stora frågan är om det utsläpp som nämnts tidigare orsakat nedgången eller om det beror på något annat. Utsläppet skedde mellan Lokal 1 och 2. Lokal 2 ligger så nära utsläppet att det är troligt att lokalen kunnat återkoloniseras snabbt från övre delar av ån. Lokal 1 och 2 bör därför jämföras gemensamt mot övriga lokaler. Om Lokal 1 och 2 jämförs med Lokal 3-6 syns en tydlig skillnad, i synnerhet för >0 vilket indikerar att utsläppet påverkat ån. Sannolikt har utsläppet orsakat att fisken avlidit. Elfiskeresultaten indikerar inte att fisken migrerat nedströms. Om det förekommit att fisk migrerat ut i Bråviken har de sannolikt ändå haft svårt att överleva där, i synnerhet 0+-öringen. Slutsats Utifrån ovanstående redogörelse pekar elfiskeresultaten i kombination med det tidigare nämnda vittnesmålet om fiskar som var upp och ned i ån vid utsläppstillfället på att utsläppet orsakat den låga öringmängden. Resultaten tyder på att utsläppet har påverkat fisken minst till och med Lokal 6. Påverkans storlek Det är svårt att med säkerhet beräkna storleken av påverkan utan en mer ingående analys, men det går att göra en grov beräkning. Om man antar att det skett en påverkan ned till Lokal 6 så rör det sig om 2 km med riktigt bra öringbiotoper. Utifrån de elfisken som skett tidigare tycks cirka 95 % av 0+-öringen och 100 % av >0+ saknas i detta område. Detta innebär att det vid elfisketillfället saknades uppskattningsvis öringar. Utsläppet skedde flera månader tidigare, vilket innebär att det faktiska antalet fiskar som försvann vid utsläppet var betydligt högre. Om det ska vara möjligt att beräkna hur mycket färre smolt (öringar som vandrar ut i havet) det kommer att bli under de påföljande åren krävs mer ingångsdata, men baserat på en enkel beräkning går det att uppskatta antalet till cirka st färre (se t ex Finfo 2001:10 8 för mer information kring smoltberäkningar). Därmed blir det färre havsöringar i Bråviken samt i förlängningen en minskad uppvandring av lekfisk under ett antal år. 8 Degerman E et al. (2001) Havsöringens ekologi. Fiskeriverket informerar. Finfo 2001:10. Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium. 7 7