En gemensam bild av verkligheten

Transkript

1

2 En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst? I den här broschyren har vi samlat några relevanta fakta om skatterna i Sverige. Det är vår förhoppning att de ska bidra till ökad kunskap om läget och underlätta en konstruktiv debatt om tillväxt och välfärd.

3 Uppskattade barnfamiljer Barnfamiljer i Sverige tillhör världens högst beskattade. Ett exempel är den inkomst när föräldrar måste börja betala skatt. Genomsnittseuropén börjar betala skatt på inkomster över kronor om året. Vid den inkomstnivån har en svensk redan betalat kronor i skatt. Den totala skatten på arbete är 43% för en svensk familj med två barn och inkomst som en genomsnittlig industriarbetare. Inget annat OECD-land beskattar barnfamiljer så högt. Den första kronan man börjar betala skatt på beskattas i Sverige med 31% medan genomsnittet i EU bara är 22%. Det s k grundavdraget är lågt i Sverige jämfört med t ex Tyskland. En svensk familj med två föräldrar börjar betala skatt vid en sammanlagd inkomst på kr per år. En tysk familj börjar däremot betala skatt först vid en inkomst på kr per år.

4 Fler jobb kan sänka skatterna En av de viktigaste orsakerna till Sveriges höga skatter är att många saknar jobb. Men med fler som arbetar och därmed fler skattebetalare skulle vi kunna sänka skatterna. Bortåt en miljon svenskar står utanför arbetsmarknaden i dag. Om en halv miljon av dem fick jobb skulle det ge en vinst för folkhushållet på cirka 100 miljarder kronor per år. För den individ som får ett jobb är dock vinsten inte alls så stor. Skillnaden mellan lön och arbetslöshetsersättning i exemplet till vänster är bara 56 kronor per dag efter skatt - det räcker knappt till dagens lunch och en bussbiljett till jobbet. En arbetslös person som tidigare tjänade kr/månad får kr/månad i arbetslöshetsersättning. Om han eller hon får ett nytt jobb med samma lön tjänar folkhushållet hela kr/månad genom minskade bidrag och ökade skatteintäkter. Fler nya jobb skapar utrymme för sänkta skatter, som ger fler jobb etc.

5 Skatterna driver kapital ur landet Globalisering och avvecklade gränshinder har gjort företagande och kapital mer internationellt och rörligt. Därför behöver vi skatter som gör det minst lika attraktivt att spara och investera i Sverige som i andra länder. Sverige har mer än dubbelt så hög skatt på företagande som genomsnittet i EU när man väger samman bolagsskatten, skatten på utdelning och reavinst samt förmögenhetsskatten. Varannan svensk kan tänka sig att spara utomlands för att undvika skatt på avkastningen, enligt en undersökning gjord av Demoskop. Enda förloraren på slopad förmögenhetsskatt är den utländska bankiren. Sverige har enligt Riksskatteverket (RSV) gått miste om bortåt 500 miljarder kronor som svenska hushåll sparat utomlands men inte deklarerat. Inte minst på grund av förmögenhetsskatten och kapitalbeskattningen.

6 Dubbel skatt på företagare Den sammanvägda skatten på företagare är dubbelt så hög i Sverige som i andra EU-länder. Samtidigt har vi en låg andel av befolkningen som är på väg att starta företag jämfört med andra länder. Den svenska bolagsskatten på 28% är bara en av de skatter som utgör skattetrycket för företagare. Därtill kommer också skatt på utdelning, skatt på reavinst och förmögenhetsskatt. Utländska ägare behandlas lindrigare och det bidrar till den snabba utförsäljningen av svenska företag. Idag är mer än var 5:e sysselsatt person anställd i ett utländskt företag. Företagare i s k fåmansbolag (företag som man själv äger och driver) beskattas betydligt hårdare i Sverige än i andra EU-länder. En vinst på t ex en halv miljon kronor beskattas med totalt 54% i Sverige, men bara med 21% i Storbritannien och 32% i Tyskland.

7 Företagarskatterna sänks utomlands En rad länder i Europa är på väg att sänka skatterna på företag och företagande:

8 Världens högsta skatter Sverige har världsrekord i skattetryck. Inget annat land i den utvecklade delen av världen tar ut så höga skatter som Sverige. De totala skatterna i Sverige år 2002 är 1163 miljarder kr. Vård, skola och omsorg får mindre än 30% av dessa pengar. Det mesta går till transfereringar och bidrag. Vill du veta mer om vad skatterna går till besök

9 Tillväxt ger sänkt skattetryck Tänk dig att ekonomin växer samtidigt som de offentliga utgifterna ligger kvar på samma nivå. Då sjunker skatternas andel av den samlade produktionen (BNP). När tillväxten är tillräckligt hög kan skattetrycket minska även om utgifterna växer. Om den ekonomiska tillväxten är 3% per år (efter inflation) i tio år, och statens och kommunernas utgifter är oförändrade (efter inflation) - då sjunker skattetrycket från dagens 53% till cirka 40%, dvs i nivå med genomsnittet för EU i dag. Med våra höga skatter har tillväxten de senaste 30 åren varit mindre än 2% per år.

10 Sverige tillbaka till toppen För att klara framtidens utmaningar behöver vi resurser. Därför måste ekonomin växa snabbare än i dag. Under lång tid har vi halkat efter övriga länder i Europa. Nu är det dags att ta oss tillbaka till toppen av välståndsligan. Sedan 1970 har Sverige i genomsnitt haft en sämre ekonomisk utveckling än andra länder och sjunkit från fjärde plats 1970 till 17:e plats 2001 i den internationella välståndsligan. Om Sverige hade behållit sin placering från 1970 hade varje svensk familj haft motsvarande kronor mer att röra sig med varje månad efter skatt.

11 Att Sverige halkar efter är ingen naturlag. Vi har tillhört välståndsligans topp och vi kan göra det igen. Bara vi vågar se verkligheten som den är och har modet att genomföra radikala förändringar, t ex när det gäller skatterna. Om tio år ska vi kunna vara bland de fem främsta. Tillväxt betyder att de samlade resurserna i samhället växer. Det betyder att många kan få det bättre utan att någon annan får det sämre. Ökat välstånd och mer resurser kan tas ut i pengar och konsumtion, men också i form av mer fritid, bättre säkerhet, sundare miljö, bättre skola och sjukvård och mycket annat.

12