Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010"

Kerstin Mattsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem. Materialet sammanställs årligen och data sänds vidare till Socialstyrelsen för nationella sammanställningar. Det har insamlats uppgifter om antal tänder med hål (karierade) och lagade tänder DFT, benämns med små bokstäver för mjölktänder (dft), karierade och lagade tandytor DFS (dfs), nya hål på inte tidigare lagade ytor DS (ds) samt lagningar och karies på approximala ytor DFS-A (dfs-a). Initiala skador, d.v.s. kariesskada som enbart går in i emaljen, ingår inte i definitionen av karies i denna sammanställning. Uppgifterna de senaste fyra åren baseras på data från undersökningstillfället och inte som tidigare på uppgifter från färdigbehandlad patient. Trots detta så används jämförande tandvårdsdata över tid. I detta material jämförs data mellan olika kommuner. Medelvärden är baserade på de barn som undersökts och signifikansberäkning är gjord för att ge möjlighet till en bedömning om skillnaderna kan bero på slumpen. Inom barn och ungdomstandvården finns prioriterade områden. - Den ojämlika tandhälsan Som mått på den ojämlika tandhälsan redovisas 12-åringen även med SIC värden. Genom att bedriva kollektiva insatser som fluorsköljningar försöker tandvården att med förebyggande insatser nå alla i vissa riskåldrar. Landstinget stödjer även speciella insatser, s.k. interventionsprojekt. -3-åringen 3-åringens problematik med oroande kariesutveckling kräver nya funderingar kring omhändertagande och stöd. Med målsättningen att man tidigt önskar nå alltfler barn har några landsting tagit fram rutiner för att kalla 2-åringen till tandvårdsklinik. Inom Gävleborg skall samarbetet med BVC ytterligare utvecklas och funderingar kring nya rutiner diskuteras. - Barn som inte kommer En utmaning för tandvården i Gävleborg att få samtliga barn till en regelbunden tandvårdskontakt. Alla barn får, av olika skäl, inte samma möjlighet att komma till tandvården. Rutiner för hur man skall hantera kallelser för de barn som inte kommer till tandvårdsbesök har tagits fram och utvecklas vidare. Uppföljning sker månadsvis.

Det har insamlats uppgifter om antal tänder med hål (karierade) och lagade tänder DFT, benämns med små bokstäver för mjölktänder (dft), karierade och lagade tandytor DFS (dfs), nya hål på inte

2 2 Kariesepidemiologi Barn och ungdomar Gävleborg 2010 Tandhälsan uppvisar för de flesta åldersgrupper en över tid positiv utveckling. Den positiva trenden syns framför allt när det gäller kariesfrihet avseende 6 och 19 år. Kariesfrihet

3 3 3-åringen uppvisar en negativ trend i Gävleborg. Denna trend är även observerad i andra län. Diskussioner förs angående orsak till denna utveckling och ytterligare insatser diskuteras. Inom Gävleborgs län kommer projekt i samverkan BVC tandvård att startas ,3 96,9 96,7 kariesfria 3 åringar Även om det finns skillnader avseende karies mellan kommunerna så är dessa inte signifikanta. Signifikansen kan dock påverkas av att det i mindre kommuner är ett fåtal barn.

Inom Gävleborgs län kommer projekt i samverkan BVC tandvård att startas.

4 4 6-åringen. Enligt Världshälsoorganisationens mål skall minst 80 % av 6 åringarna vara kariesfria Gävleborgs län har sedan länge uppnått detta mål. Antalet kariesfria har ökat över tid men det finns dock en negativ trend avseende nya kariesangrepp (ds). Kariesfria Sjukdomsmått

vara kariesfria 2020. Gävleborgs län har sedan länge uppnått detta mål.

5 Trots skillnader mellan kommunerna angående antalet nya hål är dessa skillnader inte signifikanta. 5

6 6 12-åringen är en intressant ålder då många jämförande data sammanställs nationellt för denna åldersgrupp. Vanligen används individuella kallelseintervall. Dessa är baserade på 18 månaders intervall vilket ger varierande täckningsgrader. Kariesfria 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 62,7 67,1 64,8 Kariesfria 12 åringar ,0 0,0 Antalet kariesfria har på längre sikt haft en positiv trend även om 2010 års siffra nu ger ett lägre antal kariesfria gentemot 2009.

Dessa är baserade på 18 månaders intervall vilket ger varierande täckningsgrader.

7 7 Sjukdomsmått Trenden på längre sikt ( ) avseende antalet nya hål eller tidigare fyllda tänder har en positiv utveckling (se sid 12). Samma tydlighet framgår inte om man betraktar enbart Nordanstig uppvisar signifikant färre nya hål per barn i jämförelse med Gävle samt Bollnäs.

Samma tydlighet framgår inte om man betraktar enbart 2008-2010.

8 Vid jämförelse, där även tidigare lagningar beaktas, så framstår Sandvikens 12- åringar som signifikant friskare än Gävle, för övrigt inga signifikanta skillnader. 8

9 9 Trenden för 12 åringens tandhälsa är positiv över tid. DFT talets trend har sedan 2002 förbättrats. Samma positiva förändring kan även konstateras för den tredjedel som haft den sämsta tandhälsan, s.k. SIC index. SIC indexet är baserat på den sjukaste tredjedelen och ger en möjlighet att följa ojämlikheten i tandhälsan.

Samma positiva förändring kan även konstateras för den tredjedel som haft den

10 10 15-åringen. Små förändringar har skett angående tandhälsan under de tre senaste åren. Kariesfria 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 44,9 42,3 45, ,0 5,0 0,0 Sjukdomsmått

11 Nordanstig är den kommun som ser störst andel av sina 15 åringar (89,5%) och ger därmed en tydlig bild över tandhälsan bland 15 åringarna i kommunen. Tandvården i Nordanstig undersökte över 70 % av sina 14 åringar. Antalet nya kariesangrepp 2010 är lägst hos 15 åringen i Nordanstig men ser man på tandhälsan som helhet så utmärker sig inte tandhälsan i Nordanstig signifikant gentemot de andra kommunerna. 11

Tandvården i Nordanstig undersökte över 70 % av sina 14 åringar.

12 Bland 15 åringarna finns inga signifikanta skillnader mellan länets kommuner avseende DFT. 12

13 13 19-åringarna som skall lämna barn och ungdomstandvården uppvisar en allt bättre tandhälsa. Det är en positiv utveckling angående kariesfria likväl som att antal hål i tänderna blir färre. Kariesfria Sjukdomsmått

Det är en positiv utveckling angående kariesfria

14 14 Tandhälsan hos 19 åringarna varierar mellan kommunerna. Signifikant skillnad föreligger mellan Nordanstig och Ljusdal, Gävle samt Söderhamn där 19 åringen i Nordanstig har flest lagningar. Nya hål bland 19-åringarna uppvisar signifikanta skillnader mellan kommunerna. Hudiksvall har signifikant färre nya hål gentemot Ovanåker, Gävle, Sandviken och Bollnäs.

19 åringen i Nordanstig har flest lagningar.

15 15 En viktig faktor avseende framtida behov av tandvårdsinsatser är antalet s.k. approximala lagningar, d.v.s. lagningar på ytor som angränsar till granntanden. Hofors har signifikant fler approximala lagningar än Gävle och Ljusdal.

16 Hur tandhälsan ser ut i ett genusperspektiv visas med hjälp av staplar per åldersgrupp. Vid 19-års ålder finns det fler kariesfria pojkar än flickor. I samma åldersgrupp har flickor i medeltal något fler lagningar. 16

Relevanta dokument

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015

Tandhälsan Barn och Ungdom Västmanland 2015 Barn och ungdomar undersökta 2015 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2015 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade