Västma. Undersökta. Vårdval

Transkript

1 Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval

2 Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade data under 2014, bildar en grund för återkoppling till alla vårdgivare. Målsättningen är att få fram ett material med möjlighet att följa tandhälsan för att även stimulera till möjliga åtgärder för att skapa en ännu bättre tandhälsa. Tandstatus samlas in årligen från de barn som undersöks av länets tandläkare och tandhygienister vilket ger en uppfattning om tandhälsans utveckling och en ögonblicksbild. Vi som beställer utförandet av tandvårdande insatser kommer att utföra liknande uppföljningar årligen. Resultat. Det är knappt 95 % av 3 åringarna som är kariesfria år Bland 12 åringarna är cirka 67 % kariesfria. Medelvärdet för nya skador och fyllningar per barn hos 12 åringen (DFT) är 0,69. Nästan 37 % av länets 19 åringar uppvisade kariesfrihet samt ett DFTvärde på 2,3. Uppgifter angående initialkaries d v s mindre angrepp som inte trängt igenom emaljen, tas inte med i sammanställningen. Idag är vi väl medvetna om att genomsnittsvärden inte speglar ojämlikheter i tandhälsan. Genom att göra s.k. SiC beräkningar, där tandhälsans genomsnitt bland den sjukaste tredjedelen anges, får vi en bild av tandhälsans fördelning vilket kan jämföras med genomsnittet för hela åldersgruppen. I Figur 1 speglar den rödbruna linjen medelvärdet för hela gruppen 12 åringar under åren , medan den blåa linjen anger genomsnittsvärdet för gruppen som är den tandsjukaste tredjedelen. De svarta linjerna markerar kalkylerad trend. Figur 1. Medelvärdet karierade fyllda tänder samt SiC värdet ,2 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 DFT SiC Linjär (DFT) Linjär (SiC) 0,8 0,

3 När får barnen och ungdomarna nya kariesangrepp? Figur 1 visar vid vilken ålder som nya kariesangrepp har registrerats. Karies på mjölktänderna registreras upp till och med 6 åringar. Från 7 års ålder registreras karies på de permanenta tänderna. Genom att mjölktandskaries inte registreras i 7 års ålder erhålls en två delad kariesbild. Troligen finns kariessjukdomen kvar i mjölktandsbettet hos många av dem som i 7 8 års ålder har registrerats som kariesfria. Fig 2. Medelvärdet antal nya kariesangrepp per ålder DS 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, DS Frekvensen av nya kariesangrepp i tonåren stiger till års ålder, för att sedan avta. Registreringen av 19 åringarnas tandhälsa ger en samlad bild av tandhälsoinsatser och den tandvård som har erhållits inom barn och ungdomstandvården. Analyser på kommunnivå kan vara av värde för att se om tandhälsan är jämlik över länet. En risk med en sådan redovisning kan vara underlaget är litet i små kommuner d.v.s. procenttalen redovisas på ett fåtal individer och risk finns att det därmed kan vara snedfördelat. Sjukdomsbilder och vårdåtgärder (DFT)En fortsatt uppföljning på kommunnivå kan göras genom att följa kariessjukdomen med DFT värdet. Stapeln skall vara så låg som möjligt. I dessa figurer anges även konfidensintervall (95 % nivå) vilket ger en möjlighet att få en uppfattning om eventuella skillnader mellan kommunerna. Konfidensintervallet ger oss en uppfattning om säkerheten i värdet. Ett långt streck visar på en stor osäkerhet och återspeglar ofta ett litet antal undersökta. Enkelt utryckt skulle konfidensintervall kunna förklaras med att vara ett mått på den osäkerhet slumpen bidrar med när man skattar bakomliggande populations medelvärde.

4 3 åringar Bland 3 åringarna kan en säkerställd skillnad ses i antalet karierade och fyllda tänder, DFT, om man jämför Västerås med Kungsör, Norberg och Surahammar. Fig 3. DFT värdet hos 3 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall 12 åringar och 19 åringar Fig 4. DFT värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall

5 Fig 5. DFT värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Trots skillnader i höjd på staplarna hos 12 och 19 åringarna kan vi inte se några signifikanta skillnader mellan kommunerna. Kariessjukdomens aktivitet (DS) Antalet nya kariesskadade tandytor i genomsnitt per barn årligen (DS värdet), är ett aktivitetsmått. Det finns signifikanta skillnader mellan kommunerna hos 12 åringarna, men inte hos 19 åringarna. 12 åringar Fig 6. DS värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall

6 19 åringar Fig 7. DS värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Vid jämförelse för att se på antalet approximala kariesskador, DFS A (tandyta gränsande mot annan tandyta), finns det säkerställda skillnader mellan kommunerna. 19 åringar i Västerås är i ett signifikant sämre läge, d.v.s. mer kariesaktivitet, i jämförelse med Surahammar. Fig 8. DFS A värdet hos 19 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall

7 En signifikant skillnad mellan kommunerna angående approximalskador kan även ses hos 12 åringarna i Västerås i jämförelse med Surahammar och Köping. Fig 9. DFS A värdet hos 12 åringarna i länets kommuner inkl konfidensintervall Könskillnader i tandhälsa hos barn och unga. Vid en jämförelse av könsskillnader, visar 19 åringarna som lämnar barn och ungdomstandvården inga skillnader i länet. Vid 11 års ålder är andelen kariesfria pojkar 72,08 % jämfört med flickor i samma åldersgrupp 68,61 %. Det är en skillnad som består upp till och med 14 års ålder, men vid 15 år jämnas skillnaden i andel kariesfria ut. En förändring av kariesaktiviteten bland pojkar sker i 14 års ålder.. Både pojkar och flickor får alltfler kariesangrepp även approximalt. Denna skillnad i unga tonåren mellan könen utjämnas för att i 19 års ålder vara nästan likadant för alla kariesmått.

8 Sammanfattande reflektioner Det finns inte riktigt valida data för att över tid följa barn och ungdomarnas tandhälsa i Västmanland, men tidigare insamlade uppgifter gör att man i stora drag ändå kan uttala sig om att en allt bättre tandhälsa kan ses. Det är en utveckling som stämmer väl överens med nationella uppgifter. Figur 10 nedan visar på trenden för tandhälsoutvecklingen avseende kariesfrihet under åren Som tidigare nämnts bör trendlinjerna(svarta linjerna) tolkas med försiktighet. Vi kan dock tolka in att den positiva trenden ser ut att kvarstå bland 19 åringar och vi kan följa samt analysera utvecklingen för de yngre barnen. Tandhälsan i Västmanland förefaller vara bra hos de flesta, dock inte hos alla. Fig 10 Trender för 3,6,12 och 19 åringen % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år 6 år 12 år 19 år Linjär (3 år) Linjär (6 år) Linjär (12 år) Linjär (19 år) Sammanställningen ska ses som ett underlag för kommande och fortsatta diskussioner angående barnens tandhälsa i Västmanland samt även visa på möjligheten att följa tandhälsan. Det är väl känt att tandhälsan påverkas av många faktorer. Rapporten ger en bas för vidare diskussioner angående möjliga insatser till en bra tandhälsa i Västmanland. Det är i barnaåren som grunden för en framtida tandhälsa läggs och de barn som lämnar barn och ungdomstandvården med en god tandhälsa har stora chanser att behålla det genom livet. Att barn redan i 3 års ålder(5,1 % 2011, 3,2 % 2012, 4,5 % 2013 och 5,5 % 2014 ) har kariesskador, fortsätter att peka mot en ur tandhälsosynpunkt stor risk för ogynnsam tandhälsoutveckling upp i åldern. För att skapa möjligheter till adekvata insatser och behandling samt att identifiera dessa barn innan kariessjukdomen ger manifesta skador, krävs en fortsatt utveckling av samverkan mellan barnhälsovård och tandvård. Det här är en utveckling där vi måste stimulera fler sinnen för att skapa en ändrad inställning och attityd till munnens betydelse för hela människans hälsa och på sikt få en ännu bättre tandhälsa.