Socioekonomi och tandhälsa

Transkript

1 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako

2 Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 3 Frågeställningar... 3 Mål... 3 Material och metod... 4 Socioekonomiskt index... 4 Tandhälsovariabler... 4 Resultat... 5 Kartor över socioekonomi... 5 Befolkningsstorlek... 6 Förändring av socioekonomisk tillhörighet... 7 Tandhälsans utveckling... 8 Tandhälsan i socioekonomiska grupper... 9 Jämförelser över tid Har tandhälsan förändrats från år 2002? Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga

3 Inledning Tandhälsan förbättras hos barn och ungdomar i Sverige. Men tandhälsan är ojämnt fördelad mellan barn som bor i socioekonomiskt starka områden och barn i socioekonomiskt svaga områden. Landstinget i Östergötland har vid upprepade tillfällen kartlagt socioekonomiska förhållanden och tandhälsoutveckling hos barn och ungdomar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur tandhälsan förändrats sedan 2009 för att kunna rikta speciella insatser till de grupper som är mest utsatta. Studien visar stora förändringar i tandhälsoutvecklingen framför allt för gruppen som var nitton år 2012 och som bodde i socioekonomiskt svaga områden. Bakgrund Sveriges barn och ungdomar har en god tandhälsa och tandhälsoutvecklingen har i huvudsak varit positiv sedan 1938 då riksdagen beslutade att organiserad skoltandvård skulle införas i Sverige (1). Socialstyrelsen började samla in och sammanställa uppgifter om tandhälsa för barn och ungdomar 1985 och har därefter regelbundet analyserat tandhälsoutvecklingen i Sverige (2). Tandhälsodata för Europa och övriga världen sammanställs av WHO collaboration Center i Malmö. WHO har ställt upp mål för tandhälsan i Europa till år Målet för 6 åringar, att 80 procent ska vara kariesfria, har ännu inte uppnåtts i Sverige. Medelvärdet låg på 74 procent Däremot har målet för 12 åringar, att antalet karierade eller fyllda tänder inte ska överstiga 1,5 uppfyllts och passerats redan Medelvärdet för Sverige låg på 0,9 år Tandhälsan i Östergötland ligger nära medelvärdena för hela Sverige och visar samma utveckling över tid som övriga riket (3). Variationerna i tandhälsa mellan olika kommuner i Östergötland är dock mycket stora (4). Landstinget i Östergötland har därför sedan några år ett uppdrag att arbeta för minskad ojämlikhet i tandhälsa hos barn och ungdomar. Tandhälsa hos barn och ungdomar har i vetenskapliga studier, visat sig ha ett starkt samband med socioekonomiska förhållanden (5,6). Det finns också olika förklaringsmodeller till olikheterna i hälsa inom olika befolkningsgrupper (7). Folkhälsocentrum inom Landstinget i Östergötland har vid fyra tillfällen 1999 (8) 2002 (9) 2006 (10, 11) och 2009 (12) kartlagt och studerat sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar, för att kunna planera och fördela tandvårdsresurserna på ett ändamålsenligt sätt. I de östgötska studierna har länet delats in i fem olika socioekonomiska grupper och tandhälsan har analyserats i respektive grupp. Socioekonomin har graderats efter andelen höginkomsttagare inom kommunens nyckelkodsområden. De fem nivåerna har fått varsin färg och lagts in på kartor över Östergötland. De gulfärgade områdena är de områden som har lägst socioekonomi och mest problem med tandhälsan hos barn och ungdomar. Den socioekonomiska indelningen har presenterats i form av kartor för att lättare kunna identifiera områden med hög förekomst av ohälsa och socioekonomiska problem. Förutom tandhälsa har ett 2

4 flertal mått på hälsa och ohälsa, som psykisk hälsa, hjärt kärlsjukdom, riskbruk av tobak och alkohol mm visat sig ha samband med socioekonomiska faktorer (13). Föreliggande rapport är en uppföljning av utvecklingen sedan 2009 och har gjorts med samma metod som de tidigare kartläggningarna 2006 och De två första analyserna 1999 och 2003 gjordes med en liknande metod baserad på klusteranalys (14). Syfte Att följa upp tandhälsoutvecklingen hos barn och ungdomar i de fem olika socioekonomiska grupperingarna i Östergötland. Fra gesta llningar Hur ser tandhälsan ut fördelat efter socioekonomisk gruppering 2012? Har tandhälsan förändrats mellan 2006, 2009 och 2012 i de områden som har bäst respektive sämst socioekonomi? Föreligger det några skillnader i befolkningsstorlek mellan de socioekonomiska grupperna 2006, 2009 respektive 2012? Föreligger det några geografiska skillnader i fördelningen av socioekonomiska grupperingar mellan 2006, 2009 och 2012? Kan man se förändringar i tandhälsan sedan de första studierna avseende socioekonomi och tandhälsa? Ma l Att uppdatera den socioekonomiska kartläggningen av Östergötland. Att studera tandhälsans fördelning hos barn och ungdomar, för att kunna rikta förebyggande insatser till de grupper som har de största behoven och därigenom försöka minska ojämlikheten i tandhälsa. 3

5 Material och metod Socioekonomiskt index Det socioekonomiska indexet som används i denna rapport är en uppdatering av tidigare indelning och är gjord med samma metod. Indelningen har tidigare gjorts år 2006 och Det socioekonomiska indexet är baserat på inkomst och klassificerar Östergötlands nyckelkodsområden (NYKO) i fem nivåer av socioekonomisk status (SES). Inkomstvariabeln som används vid den socioekonomiska indelningen är andel höginkomsttagare inom respektive NYKO. Med höginkomsttagare avses personer som har en disponibel inkomst 1 över den 75:e percentilen. Nyckelkodsområdena rangordnas efter andel höginkomsttagare och fördelningen av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna är satta till 10%, 20%, 40%, 20%, 10% från högsta till lägsta SES. Nyckelkodsområden där mindre än 10 personer bor utesluts. En djupare beskrivning av metoden finns i rapporten A socioeconomic classification of small areas in the County of Östergötland (11). Tandhälsovariabler Studien omfattar samtliga rapporterade sexåringar och samtliga rapporterade nittonåringar i Östergötland I analysen används följande tandhälsovariabler, ur tandvårdens årliga rutinepidemiologi för år dmft=0: Andel (%) 6 åringar med kariesfria mjölktänder dmft>5: Andel (%) 6 åringar med fler än fem kariesskadade mjölktänder DFT=0: Andel (%) 19 åringar med kariesfria permanenta tänder DFT>5: Andel (%) 19 åringar med fler än fem kariesskadade permanenta tänder DFSa=0: Andel (%) 19 åringar med kariesfria kontaktytor i sina permanenta tänder DFSa>5: Andel (%) 19 åringar med fler än fem kariesskadade kontaktytor i sina permanenta tänder Med kariesfria avses tänder eller kontaktytor som är fria från manifest karies, det vill säga karies som går igenom emaljen in i dentinet. Barnens och ungdomarnas tandhälsa kopplas till socioekonomiskt status via fastighetsregistret. 1 Disponibel inkomst omfattar sammanräknad förvärvsinkomst + avdrag + kapitalinkomst + bidrag och tillägg. Avdrag görs därefter för slutlig skatt, återbetalda studielån och underhållsbidrag. 4

6 Resultat Kartor över socioekonomi De fem socioekonomiska nivåerna har tilldelats varsin färg och lagts in på kartor över Östergötland. De gulfärgade områdena är de områden som har lägst socioekonomi och de mörkgröna områdena har högst socioekonomi. I bilaga 1 visas kartor för varje kommun. Figur 1. Socioekonomisk indelning i Östergötland

7 Befolkningsstorlek Metoden för den socioekonomiska graderingen skiljer sig mellan 2002 och gjordes indelningen med hjälp av klusteranalys som resulterade i fem grupper av områden med inbördes liknande struktur, avseende flera socioekonomiska variabler baserades indelningen efter en indikator, andel höginkomsttagare i ett område, och en fast indelning av antalet nyckelkodsområden per grupp (10 %, 20 %, 40 %, 20 %, 10 %) inkluderade den högsta respektive lägsta socioekonomiska gruppen färre nyckelkodsområden än 2006, 2009 och Tabell 1. Antal nyckelkodsområden och antal individer per SES nivå, år 2012, 2009, 2006 och 2002 Socioekonomi År Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Totalt Antal NYKO Antal individer Andel % 19 % 39 % 22 % 13 % 100 % individer % 23 % 37 % 20 % 8 % 100 % % 22 % 38 % 22 % 11 % 100 % % 27 % 26 % 31 % 10 % 100 % Störst del av befolkningen bor i områden som har mellerst socioekonomisk status och andelen ökar. Lägst andel boende finns i områden med högst socioekonomi, vilket kan förklaras av att andelen enfamiljshus är högst i de områdena. Jämfört med tidigare år, har andelen personer som bor i områden med lägst socioekonomi ökat. 6

8 Förändring av socioekonomisk tillhörighet Fördelningen av andel nyckelkodsområden inom de fem socioekonomiska grupperna är densamma som tidigare år, men vissa områden byter nivå mellan åren. Områden med färre boende än 10 personer ingår inte i den socioekonomiska indelningen. Tabell 2. Fördelning av antal NYKO inom de fem socioekonomiska grupperna år 2009 och Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Saknar SES Totalt 2012 Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Saknar SES Totalt Totalt har 86 områden lägst socioekonomi stycken av dessa hade lägst socioekonomi även 2009, 13 stycken tillhörde gruppen med näst lägst socioekonomi 2009, 4 stycken tillhörde den mellersta gruppen och 4 stycken fanns inte med vid den förra indelningen. 18 områden som hade lägst socioekonomi 2009 har nu hamnat i högre socioekonomiska grupper. 2 områden finns inte med i detta års indelning. 7

9 Tandhälsans utveckling Tabell 3. Tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland år 2006, 2009 och Andel (%) dmft=0: Kariesfria mjölktänder, 6 år dmft>5: Fler än fem kariesskadade mjölktänder, 6 år DFT=0: Kariesfria permanenta tänder, 19 år DFT>5: Fler än fem kariesskadade permanenta tänder, 19 år DFSa=0: Kariesfria kontaktytor i permanenta tänder, 19 år DFSa>5: Fler än fem kariesskadade kontaktytor i permanenta tänder, 19 år I Östergötland har andelen kariesfria sexåringar och nittonåringar ökat sedan Andelen kariesaktiva ungdomar har minskat sedan Totalt sett har tandhälsan förbättrats både för sexåringar och för nittonåringar. 8

10 Tandhälsan i socioekonomiska grupper Skillnaderna i tandhälsa mellan de olika socioekonomiska grupperingarna är stora i båda studiegrupperna. Andelen kariesfria sexåringar är 87 procent i den högsta SES gruppen, jämfört med 50 procent i den lägsta (Figur 2). Andelen kariesaktiva är 1 procent i den näst högsta SES gruppen och 22 procent i den lägsta (Figur 3). Figurerna 2 och3 visar tydligt hur tandhälsan hos sexåringarna fördelar sig efter socioekonomisk gradering. Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 2. Fördelning av kariesfria (dmft=0) 6 åringar per SES, år 2012 Figur 3. Fördelning av kariesaktiva (dmft>5) 6 åringar per SES, år 2012 Även för nittonåringarna föreligger tydliga skillnader när man jämför de högsta med de lägsta SESgrupperna. Andelen kariesfria nittonåringar är 42 procent i den högsta SES gruppen jämfört med 17 procent i den lägsta (Figur 4). Andelen högkariesaktiva är 7 procent i den högsta SES gruppen och 31 procent i den lägsta (Figur 5). Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 10% 20% 30% Figur 4. Fördelning av kariesfria (DFT=0) 19 åringar per SES, år 2012 Figur 5. Fördelning av kariesaktiva 19 åringar (DFT>5) per SES, år

11 Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor är 74 procent i den högsta SES gruppen jämfört med 46 procent i den lägsta (Figur 6). Andelen med fler än fem kariesskadade kontaktytor är 1 procent i den högsta SES gruppen och 13 procent i den lägsta gruppen (Figur 7). Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet Högst SES Näst högst SES Mellerst SES Näst lägst SES Lägst SES Länet 0% 20% 40% 60% 80% 100% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Figur 6. Fördelning 19 åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2012 Figur 7. Fördelning 19 åringar med hög kariesaktivitet i kontaktytor (DFSa>5) per SES, år

12 Jämförelser över tid Förändringarna över tid för kariesfria sexåringar visar små skillnader inom respektive socioekonomisk grupp. Näst lägsta gruppen visar en svagt positiv utveckling när man jämför år 2012 med 2009 och Differensen mellan andelen kariesfria sexåringar i den högsta respektive lägsta SES gruppen är fortfarande mycket hög, 37 procentenheter, (Figur 7) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 8. Andel kariesfria 6 åringar (dmft=0) per SES, år 2006, 2009 och 2012 Andelen sexåringar med många kariesskador ökade kraftigt i den lägsta SES gruppen mellan år 2006 och Mellan 2009 och 2012 sågs ingen förändring. Skillnaderna mellan de högsta och de lägsta SES områdena ligger på 20 procentenheter, (Figur9) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 9. Andel kariesaktiva 6 åringar (dmft>5) per SES, år 2006, 2009 och

13 Andelen kariesfria nittonåringar ökar i alla socioekonomiska grupper, utom den lägsta år Differensen mellan högsta och lägsta SES området har ökat till 25 procentenheter (Figur10) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 10. Andel kariesfria 19 åringar (DFT=0) per SES, år 2006, 2009 och 2012 Andelen nittonåringar med många kariesskador minskar i alla, utom den lägsta socioekonomiska gruppen år 2012 jämfört med år 2006 och Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES områdena har ökat till 24 procentenheter (Figur 11) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 11. Andel kariesaktiva 19 åringar (DFT>5) per SES, år 2006, 2009 och

14 Andelen nittonåringar med kariesfria kontaktytor ökar i alla utom den lägsta socioekonomiska gruppen år 2012 jämfört med 2006 och Differensen har ökat till 28 procentenheter (Figur 12) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 12. Andel 19 åringar med kariesfria kontaktytor (DFSa=0) per SES, år 2006, 2009 och 2012 Andelen nittonåringar med mer än fem karierade kontaktytor har minskat i alla, utom den lägsta socioekonomiska gruppen, som ökat kraftigt år 2012 jämfört med 2006 och Skillnaderna mellan högsta och lägsta SES områdena har ökat till 12 procentenheter (Figur 13) Högst socioekonomi Lägst socioekonomi Figur 13. Andel 19 åringar med mer än 5 kariesskadade kontaktytor (DFSa>5) per SES, år 2006, 2009 och

15 Har tandhälsan förändrats från år 2002? Tabell 4. Kariesfria 6 åringar år 2012, 2009, 2006 och 2002, per socioekonomi. Andel (%) dmft=0 dmft=0 dmft=0 dmft=0 Socioekonomi % % % % Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Totalt Tandhälsan hos sexåringarna har förbättrats under perioden 2002 till 2012 utom i den lägsta socioekonomiska gruppen där utvecklingen varit mindre stabil. Ojämlikheten har ökat under perioden. Mellan 2009 och 2012 ses dock en minskad skillnad mellan högsta och lägsta gruppen. Tabell 5. Kariesfria 19 åringar år 2012, 2009, 2006 och 2002, per socioekonomi. Andel (%) DFT=0 DFT=0 DFT =0 DFT =0 Socioekonomi % % % % Högst Näst högst Mellerst Näst lägst Lägst Totalt Tandhälsan hos nittonåringarna har förbättrats under perioden 2002 till 2012 i alla socioekonomiska grupper utom den lägsta. Ojämlikheten har ökat till 25 procentenheter. 14

16 Diskussion Resultaten visar att sambanden mellan socioekonomi och tandhälsa är mycket tydliga såväl hos sexåringar som hos nittonåringar. Skillnaderna är stora hos såväl de små barnen som hos ungdomarna och skillnaderna hos nittonåringarna i de högsta respektive lägsta socioekonomiska grupperna har ökat markant sedan den senaste kartläggningen för tre år sedan. En dansk studie, publicerad 2010 (6) visade att sambandet socioekonomi och karies var starkt hos förskolebarn. Karies hos barn var i den danska studien starkt knutet till mödrar med icke danskt ursprung, låg inkomst, låg utbildning, och många barn i familjen. Landstinget i Östergötland har sedan flera år avsatt medel för tvärsektoriellt förebyggande arbete mot ohälsa hos barn och ungdomar (15). Föreliggande rapport ger underlag för fortsatta riktade insatser till vissa geografiska områden i länet. Det är fortsatt angeläget att nå ut med insatser till de barn som lever i socioekonomiskt utsatta områden. Flera olika varianter av tvärsektoriellt samarbete har testats i mindre pilotprojekt. Det finns anledning att dra lärdom av resultaten och omsätta erfarenheterna i praktiskt arbete. Varje geografiskt område har sina egna karaktäristika och insatserna behöver anpassas efter områdets etniska, sociala och ekonomiska förhållanden. Mindre förändringar i det geografiska läget för de lägsta socioekonomiska områdena förekommer, men i stort ligger områdena fast sedan de första studierna gjordes 1999 och Detta talar för att man kan planera för kontinuitet i insatserna under längre tid. Tidigare studier har dock visat att flyttning är vanligt hos småbarnsfamiljer i de lägsta socioekonomiska områdena (16). Den lägsta socioekonomiska gruppen omfattar de 10 procent av nyckelkodsområdena som hade lägst andel höginkomsttagare. Det innebär att gruppindelningen inte görs efter ett förutbestämt belopp utan förändras något från år till år. Hur medelinkomsten i respektive grupp förändras över tid, skulle kunna vara föremål för fortsatta studier. Slutsatser Tandhälsan förbättras generellt hos barn och ungdomar i Östergötland. Men barn och ungdomar som lever i områden med låg socioekonomi har sämre tandhälsa än barn och ungdomar från områden med hög socioekonomi och skillnaderna ökar. Det föreligger stora behov av att rikta anpassade preventiva insatser till de områden som har sämst tandhälsa. 15

17 Referenser 1. Aronsson, K., Ordell, S., Aldin, C., Tandhälsans utveckling i Sverige och Östergötland under 1900 talet. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, 2009, Rapport 2009: Socialstyrelsen Karies hos barn och ungdomar. En lägesrapport för år Socialstyrelsen, artikelnr , 3. Aronsson, K., Mako, E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport Aronsson, K., Mako, E., Tandhälsan hos barn och ungdomar 3 19 år i Östergötlands kommuner år Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, Tandhälsorapport Locker, D., Disparities in oral health related quality of life in a population of Canadian children. Community Dent Oral Epidemiol 2007; 35: Christensen, LB., Twetman, S., Sundby, A., Oral health in children and adolescents with different socio cultural and socio economic backgrounds. Acta Odontologica Scandinavica, 2010; 68: Sisson, KL., Theoretical explanations for social inequalities in oral health. Community Dent Oral Epidemiol 2007;35: Aronsson, K., Byrsjö, J., Aldin, C., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2001: Aronsson, K., Eriksson, E., Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland / Tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2003:5, Aronsson, K., Eriksson, E., Walter, L., Aldin, C., Socioekonomi och tandhälsa/ fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2007:9, Eriksson, E., Walter, L., A socioeconomic classification of small areas in the county of Östergötland. Report 2008:2. Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 16

18 12. Aronsson, K., Mako, E., Walter, L., Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2011:1, Socialstyrelsen Folkhälsorapport Tematisk översikt och analys. Socialstyrelsen, ISBN: artikelnr Eriksson, E., Wenemark, M., Socioekonomiska skillnader i Östergötland, klusteranalys för Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Ordell, S., Aronsson, K., Interventionsprojekt mot karies, baserade på tvärsektoriellt samarbete i socioekonomiskt belastade områden i Östergötland. Rapport. Tandvårdsgruppen och Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland, 2007, Aronsson, K., Borgstedt Risberg, M., Walter, L., Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar kohortanalyser. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Landstinget i Östergötland, Rapport 2010:1 17

19 Bilaga 1 Kartor över socioekonomi i Östergötlands kommuner Boxholm 18

20 Finspång 19

21 Kinda 20

22 Linköping 21

23 Mjölby 22

24 Motala 23

25 Norrköping 24

26 Söderköping 25

27 Vadstena 26

28 Valdemarsvik 27

29 Ydre 28

30 Åtvidaberg 29

31 Ödeshög Ödeshög har inte nyckelkodsområden. I den socioekonomiska indelningen används istället hela Ödeshögs kommun som ett område. 30

32 Folkhälsocentrum Centrum för hälso- och vårdutveckling Landstinget i Östergötland S:t Larsgatan 49 B Linköping Telefon: E-post: fhc@lio.se