Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland

Transkript

1 Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland Tandhälsorapport Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Linköping augusti 2017 Berit Mastrovito Verksamhetsutveckling vård och hälsa AnneLie Johansson Verksamhetsutveckling vård och hälsa

2

3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Resultat... 3 Karies åringar åringar åringar åringar åringar åringar... 9 Tobaksbruk åringar åringar..13 TMD-S åringar åringar åringar...16 Migration Slutsatser

4 Inledning Tandhälsodata för barn och unga har sammanställts varje år sedan år Materialet presenteras i två rapportserier: Tandhälsan hos barn och unga i Östergötlands kommuner 2016 och Uppföljning av tandhälsan hos barn och unga i Östergötland år Syftet med rapporterna är att ge underlag för diskussioner och analyser inom tandvård för barn och unga som i sin tur leder till planering, uppföljning och utvärdering av tandvård för barn och unga i Östergötland på olika nivåer. Tandvård för barn och unga utförs både inom Folktandvården och inom privattandvården. Uppföljningen av tandhälsan omfattar barn och unga i åldrarna 3, 6, 9, 12, 16 och 19 år från alla inom Region Östergötland auktoriserade vårdgivare. Uppföljningen beskriver: Andel barn och unga som har friska tänder Andel barn och unga som har omfattande kariesskador Andel 16- och 19-åringar utan registrerat tobaksbruk Andel 12-, 16- och 19-åringar med registrerad TMD-S (temporomandibulär dysfunktion) Tandhälsa mäts med variabler definierade av världshälsoorganisationen WHO; D Decayed Karierad tand eller tandyta M Missing Tand eller tandyta som saknas på grund av karies F Filled Tand eller tandyta som har fyllning utförd på grund av karies T Tooth Tand S Surface Tandyta a approximal Tandyta som gränsar till nästa tand i tandbågen, kontaktyta. TMD-S Temporomandidulär dysfunktion Variabler som avser mjölktänder skrivs med små bokstäver och variabler som avser permanenta tänder skrivs med stora bokstäver. dmft (decayed missing filled teeth) hos 3- respektive 6-åringar. Detta värde visar antalet mjölktänder per individ, som skadats på grund av karies. Som hälsomått används andel individer med helt friska mjölktänder, dmft=0. Som sjukdomsmått används andel individer med fler än fem kariesskadade mjölktänder, dmft > 5. DFSa (Decayed Filled Surface approximal) hos 9-, 12-, 16- och 19-åringar. Detta värde visar antalet permanenta tänder med kariesskador i kontaktytorna. Som hälsomått används andel individer med friska kontaktytor, DFSa=0. Som sjukdomsmått används andel individer med fler än fem kariesskadade kontaktytor, DFSa > 5. Range i diagrammen beskriver kariesfria 6-åringar respektive 19-åringar och illustrerar spännvidden mellan de tandvårdskliniker som rapporterat högst respektive lägst värde för tandhälsan i den aktuella åldersgruppen. För uppföljning av tobaksvanor används hälsomåttet Tobak=0, vilket är andelen unga som avstår helt från tobaksbruk. För uppföljning av Temporomandibulär dysfunktion anges värdet 0 eller 1. 2

5 Resultat Karies 3-åringar Andelen kariesfria 3-åringar ligger stabilt på en hög nivå, procent, under tidsperioden Skillnader mellan kommunerna är mycket små. Andelen kariesfria 3-åringar i Sverige år 2015 var 96 procent jämfört med Östergötlands 93 procent. Östergötland hade år 2015 högst täckningsprocent för 3-åringar, 92 procent, av alla län i Sverige. Andelen kariesfria 3-åringar är sannolikt något överskattad. Det är inte enkelt att utföra en fullständig undersökning på ett litet barn som besöker tandvården för första gången. Mjölktandsbettet är inte fullständigt utvecklat förrän barnet är runt två och ett halvt år och tidiga kariesskador i kindtänderna är svåra att upptäcka i denna åldersgrupp. 3

6 6-åringar Andelen kariesfria 6-åringar ökade från 64 procent år 1994 till 78 procent år 2010, men har sedan dess sjunkit med sammanlagt 5 procentenheter ned till 73 procent år Mellan de olika kommunerna varierar andelen kariesfria 6-åringar från 59 procent i Ödeshög till 80 procent i Söderköping. Spridningen mellan högsta och lägsta värde per klinik under hela tidsperioden har varit stor. Högst noterat värde för kariesfria 6-åringar var 97 procent år 1995 i Skänninge. Lägsta värdet var 40 procent åren 2015 och 2016 i Skäggetorp. Det mål på 80 procent kariesfria 6-åringar som WHO ställt upp för år 2020 är ännu inte uppnått i Östergötland, och utvecklingen går åt fel håll. 4

7 Andelen 6-åringar med mycket karies, dmft > 5, har pendlat mellan 4 och 7 procent under perioden År 2016 låg andelen på 7 procent. 5

8 9-åringar Gruppen 9-åringar infördes i tandhälsoregistreringen för första gången år Gruppen 9-åringar med kariesfria kontaktytor uppvisar en förbättring från 90 procent år 2005 till 97 procent år Andelen helt kariesfria 9-åringar år 2016, DFT=0, var 82 procent och värdet har legat relativt oförändrat de senaste åren. 6

9 12-åringar Andelen 12-åringar med kariesfria kontaktytor visade tidigare en negativ trend från 91 procent år 2002 till 83 procent år Efter denna tidsperiod har läget förbättrats för att nu återigen sjunka och ligger år 2016 på 89 procent. Andelen helt kariesfria 12-åringar år 2016, DFT=0, låg på 67 procent och värdet har legat relativt oförändrat de senaste åren. WHO:s mål till år 2020 för 12-åringar är att det genomsnittliga antalet kariesskadade tänder, DFT, inte ska överstiga 1,5. I Östergötland och Sverige är det målet sedan länge uppnått. År 2015 var medelvärdet för DFT i Sverige 0,7 och för Östergötland 0,68. För att mäta tandhälsan hos de barn som har sämst tandhälsa har WHO tagit fram ett särskilt kariesindex, Signifikant kariesindex (SiC-index), som visar medelvärdet av skadade tänder för den tredjedel av barn och ungdomar som har flest skadade tänder. WHO:s mål var att SiC-index för 12-åringar skulle vara färre än 3 skadade tänder år År 2016 låg medelvärdet på 2,1 i Östergötland, och år 2015 på 2,0. 7

10 16-åringar Andelen 16-åringar med kariesfria kontaktytor uppvisar en positiv trend från 70 procent år 1994 till som högst 80 procent år År 2016 ligger värdet på 79 procent. Andelen helt kariesfria 16-åringar låg år 2016 i Östergötland på 49 procent, och har under de senaste åren utvecklat sig i en positiv riktning från 43 procent år 2012 till 49 procent år När det gäller andelen 16-åringar med mycket karies i kontaktytorna, DFSa>5, ligger värdet stabilt på en låg nivå (3 procent år 1994 och 2 procent år 2016). 8

11 19-åringar Andelen 19-åringar med kariesfria kontaktytor, DFSa=0, visar en positiv trend från 56 procent åren 1994 och 1997, till 68 procent år Andelen 19-åringar i Sverige med kariesfria kontaktytor var 70 procent år Andelen helt kariesfria 19-åringar, DFT=0, var 38 procent. Utvecklingen har under de senaste åren varit positiv och antalet kariesfria 19-åringar har under denna tidsperiod ökat från 33 procent till 38 procent. Spridningen mellan högsta och lägsta medelvärde av andelen 19-åringar med kariesfria kontaktytor per klinik är stor. Högsta värdet var 100 procent år 1994 i Rimforsa och lägsta värdet var 25 procent år 1994 i Borensberg. Sedan år 1994 har skillnaden mellan klinikerna med högst respektive lägst värde minskat från 75 procentenheter år 1994 till 34 procentenheter år 2016 med en spridning mellan 49 till 83 procent. År 2015 hade 70 procent av 19-åringarna i Sverige inga kariesangrepp approximalt, DFSa=0, medan samma värde för Östergötland var 67 procent. Skillnaden mellan könen är försumbar. 9

12 Andelen 19-åringar med mycket karies i kontaktytorna, DFSa>5, hade halverats från 8 procent år 1994 till 4 procent år 2015 för att sedan stiga till 5 procent år

13 Tobaksbruk 16-åringar 11

14 Andelen tobaksfria 16-åringar visar en positiv trend från 88 procent år 1994 till 96 procent år Uppgift om tobaksbruk saknas för år Tobaksvanorna hos 16-åriga flickor skiljer sig markant från pojkarnas. Hos flickorna dominerar rökningen helt. Pojkarna har totalt sett ett högre tobaksbruk jämfört med flickorna. Hos pojkarna är grupperna rökare och snusare ungefär lika stora och ett fåtal både rökte och snusade år Totalt har tobaksbruket mer än halverats under perioden Uppgifter om tobaksbruk för flickor respektive pojkar saknas för åren 2007 och

15 19-åringar 13

16 Andelen tobaksfria 19-åringar var 80 procent år Mellan åren 1995 och 2004 var det en drygt tioprocentig nedgång i andelen tobaksfria 19-åringar. Därefter var det en lika stor uppgång mellan åren 2004 och Tobaksbruket hos 19-åringar har minskat med 2 procent sedan år Andelen rökare ökar kraftigt bland flickor från 16 till 19 års ålder. Andelen rökande 19-åriga flickor har ökat med 2 procent sedan år Andelen snusande flickor är låg. Tobaksbruket hos pojkar ökar mycket kraftigt mellan 16 och 19 år. Snusning hos pojkar är vanligare förekommande än rökning. Nästan dubbelt så många pojkar som flickor använder tobak. Uppgifter om tobaksbruk för flickor respektive pojkar saknas för åren 2007 och

17 TMD-S 12-åringar 16-åringar 15

18 19-åringar Antalet barn och unga med registrerad temporomandibulär dysfunktion (TMD-S) ligger lågt i flera kommuner. Värdet på TMD-S varierar för hela länet mellan 1 procent hos 12-åringarna till 4 procent hos 19-åringarna. Värdena uppvisar inga variationer mellan tätort och glesbygd. Vid jämförelse med andra län i Sverige där denna typ av mätningar utförs, ligger Östergötlands värden lågt. För endast 76 procent av undersökta 12-, 16- och 19- åringar har TMD-S registrerats. 16

19 Migration Under hösten 2015 ökade flyktingmottagandet i Sverige. De barn och unga som kom hit under denna period syns ännu inte i tandvårdens epidemiologi, utan kommer att göra detta först under år Bland de största migrationsländerna fanns Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia. Länder med olika förutsättningar för god munhälsa. Vissa underlag för dessa länder kan hämtas på WHO;s hemsida och hos WHO Collaborating Centre vid Malmö högskola. På dessa hemsidor finns statistik för DMFT för 12-åringar, sockerkonsumtion och tandläkartäthet i dessa länder. DMFT för 12-åringar i de vanligaste migrationsländerna år 2014.(WHO, Country Oral Health Profile). Grönt /DMFT < 1,2 Blått /DMFT 1,2-3,4 Gult /DMFT 3,4-4,4 Rött /DMFT > 4,4 Afghanistan har gul färg med ett DMFT för 12-åringar på mellan 3,4-4,4. Irak och Syrien har blå färg med ett DMFT för 12-åringar på mellan 1,2-3,4. Somalia har, liksom Sverige, grön färg med ett DMFT på mindre än 1,2. Sockerkonsumtionen i de vanligaste migrationsländerna låg år 2012 i kg per person. Afghanistan 9,6 kg socker/ år Irak 23,1 kg socker/ år Somalia 22,6 kg socker/ år Syrien 37,0 kg socker/ år (Sverige 36,5 kg socker/ år) Tandläkartätheten i de vanligaste migrationsländerna per invånare. Afghanistan Irak Somalia < Syrien (Sverige ) 17

20 Slutsatser Tandhälsoutvecklingen i Östergötland visar på relativt små variationer över tid. Andelen förskolebarn med kariesfria mjölktänder åren ligger i nivå med medelvärdet för Sverige år Karies- och fyllningsförekomsten ökar med cirka 20 procent mellan åldrarna 3- och 6- åringar. Andelen 6-åringar med hög kariesaktivitet ökar, medan andelen 19-åringar med hög kariesaktivitet minskar. Mellan 9 och 19 år ökar karies- och fyllningsförekomsten med i snitt 4,4 procent per år, där den största ökningen sker i åldersintervallet 9 till 12 år. Tobaksbruket ökade hos 19-åringarna i början av 2000-talet men visar därefter en nedåtgående trend. Tobaksvanorna skiljer sig mycket mellan flickor och pojkar. Totala tobaksbruket, rökning och snusning, är avsevärt högre hos pojkarna, medan flickorna röker i större utsträckning än pojkarna. Tobaksbruket skiljer sig också mellan tätort och glesbygd med ett högre tobaksbruk i glesbygd. Det ökade flyktingmottagandet under år 2015 kommer troligen på sikt att påverka tandhälsoutvecklingen i Östergötland och ge avtryck i epidemiologin för år

21

22

23

24 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Region Östergötland Klostergatan 19C Linköping Region Östergötland, kommunikationsenheten 2017