Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Transkript

1 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn och ungdomar har allmänt blivit bättre men det finns ändå skillnader mellan olika grupper. Folktandvården har därför fått i uppdrag att göra särskilda insatser för dem med sämst tandhälsa. Sedan tandvårdsreformen genomfördes 1999 ansvarar landstinget för att särskilt utsatta grupper garanteras undersökning och nödvändig tandvård. Under 2001 ingick ca äldre och funktionshindrade i Östergötland i denna verksamhet. Landstingets ansvar gäller också patienter som behöver tandvård i samband med vissa medicinska behandlingar eller sjukdomstillstånd. Idag råder det brist på tandläkare och tandhygienister som på sikt kan avhjälpas med utökad utbildning och kompetensutveckling. Eftersom det finns resursbrist är det nödvändigt med prioriteringar. Akut tandvård har högst prioritet.

2 68 Barn- och ungdomstandvård Landstinget ansvarar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri allmäntandvård och specialisttandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Föräldrarna och barnen kan välja att få undersökning och behandling utförd antingen hos Folktandvården eller hos en privat vårdgivare. Sedan några år är fördelningen stabil och innebär att cirka 90 %, efter aktivt eller passivt val, får vårdinsatserna utförda inom Folktandvården, medan cirka 10 % aktivt väljer privat tandvårdsutförare. Uppföljning av tandhälsan sker löpande i åldrarna 3, 6, 12, 16 och 19 år. Resultaten redovisas årsvis för respektive kommun samt för hela länet sedan Statistiken visar att det finns vissa skillnader i tandhälsa mellan olika kommuner, vilket kan bero på bl.a. olika fluorhalt i dricksvattnet samt socioekonomiska olikheter. Jämförelser över tiden visar att tandhälsan i länet förbättrats successivt. Vid jämförelse mellan barn och ungdomar som får sin tandvård hos Folktandvården respektive hos privata vårdgivare märks små skillnader i vissa årsklasser. Under 2001 redovisades fördjupade studier av tandhälsan hos barn och ungdomar i länets tre största kommuner Linköping, Norrköping och Motala. Studierna visar bl.a. att barn och ungdomar i områden med lägre socioekonomisk status (utbildningsnivå, sysselsättning, medelinkomst per familj och bidragssituation) har en klart sämre tandhälsa. I vissa åldersgrupper uppgår skillnaden till cirka 50 %, mätt i vedertagna tandhälsomått, i jämförelse med områden i samma kommun med högre socioekonomiska värden. Folktandvården har det s.k. områdesansvaret, vilket innebär att göra kollektiva tandhälsovårdsinsatser för att ge alla barn och ungdomar så bra förutsättningar som möjligt att uppnå och bibehålla en god tandhälsa. Mot bakgrund av resultaten i den fördjupade studien har Folktandvården fått i uppdrag att göra särskilda insatser i de områden av de större kommunerna som uppvisar sämst tandhälsa. Dessa insatser bör framåt utvecklas i ett vidare perspektiv tillsammans med bl.a. primärvården och olika kommunala insatser. En viss andel barn och ungdomar har ingen regelbunden tandvård. En studie påbörjades under 2001 för att undersöka i vilken utsträckning det är samma individer som uteblir år från år. Under 2001 genomfördes ett omfattande administrativt utredningsarbete som innebar att de tidigare barntandvårdscheckarna, som används vid tandvård hos privata vårdgivare, tas bort fr.o.m och ersätts av ett listningssystem. Tandvård Landstinget har ansvar för att alla barn och ungdomar erbjuds regelbunden, fullständig och avgiftsfri tandvård t.o.m. det år de fyller 19 år. Landstinget har ett ansvar för alla länets invånare när det gäller förebyggande tandvård för barn och ungdomar, t.ex. via mödra- och barnavårdscentraler. Landstinget ansvarar även för att särskilt utsatta grupper av vuxna, t.ex. handikappade, ska garanteras vård. Tandvården skiljer sig inte från annan vård vad gäller krav på trygghet, kontinuitet, tillgänglighet och närhet. Såväl barn- och ungdomstandvård som vuxentandvård får man genom att antingen gå till någon av Folktandvårdens 36 kliniker runt om i länet eller till privat tandläkare. Landstingets mål för tandvården är en god tandhälsa för alla östgötar. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

3 69 Vuxnas tandhälsa Under 2001 redovisades en studie om munhälsa, attityder och beteende när det gäller tandvård bland medelålders individer. Studien görs i samarbete med Örebro läns landsting och omfattar samtliga individer födda Dessa har hittills tillfrågats vid 50 och 55 års ålder. Planer finns att även i fortsättningen följa grupperna, närmast när de uppnår 60 års ålder under En sammanfattande slutsats i rapporten är att munhälsan i stort kan betraktas som god även om det finns vissa socioekonomiska skillnader. De socioekonomiska skillnaderna tycks dock vara mindre än bland barn och ungdomar. Mellan de två undersökningstillfällena har andelen som uppger muntorrhet samt tandgnisslings- och pressningssymtom ökat. Detta kan sannolikt kopplas till ökad läkemedelsanvändning respektive ökad stress. I rapporten noteras att amalgamanvändningen halverats under 5-årsperioden. Det framgår också att andelen som röker dagligen minskat från 26 % till 19 % och att information om munhygien, kost, fluor, tobak och om förväntad behandlingskostnad gavs till en anmärkningsvärd liten andel av patienterna. Tandvård för äldre och funktionshindrade Sedan 1999 ansvarar landstinget för att vissa grupper ges lagstadgad rätt till uppsökande tandvård med avgiftsfri munhälsobedömning samt nödvändig tandvård, dvs. behandlingsinsatser anpassade till individuella behov och allmänna hälsotillstånd. Ett grundläggande krav för att få del av denna tandvård är att det finns ett stort behov av personlig omvårdnad. Avgifterna för den nödvändiga tandvårdsbehandlingen är samma som för den öppna hälso- och sjukvården och omfattas av högkostnadsskyddet. Enligt beräkningar bedöms cirka personer i Östergötland vara berättigade till uppsökande och nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade. Efter tre år med tandvårdsreformen har cirka östgötar det särskilda tandvårdskortet som används inom detta vårdområde. Det får betecknas som ett gott resultat som bl.a. bygger på ett omfattande samarbete med kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kvalitativa uppföljningsresultat angående tandhälsan hos äldre och funktionshindrade kommer att redovisas först när tandvårdsreformen fått verka under ytterligare något år.

4 70 Tandvård som ett led i en kortvarig sjukdomsbehandling Tandvårdsreformen berör också viss tandvård som ingår i en medicinsk behandling eller där det finns ett tydligt samband mellan ett medicinskt tillstånd och behovet av tandvårdsinsats. Det särskilda tandvårdsstödet kan erhållas vid ett antal diagnoser och medicinska tillstånd efter bedömning av såväl distriktsläkare som sjukhusspecialister. Utifrån ett medicinskt underlag utreds sedan behovet av tandvård. Patienten kan välja att få behandlingen hos Folktandvården eller hos en privat vårdgivare. Från och med år 2000 utökades de patientgrupper som har rätt till landstingets särskilda tandvårdsstöd. Personer med Sjögrens syndrom, en kronisk sjukdom som kännetecknas av bl.a. torra slemhinnor, och personer med permanent nedsatt salivproduktion efter strålbehandling fördes över från den statliga tandvårdsförsäkringen och försäkringskassans ansvar till landstinget. Förhandsbedömningar All tandvård som ges till patienter som ett led i kortvarig sjukdomsbehandling ska förhandsbedömas av landstinget. Detsamma gäller nödvändig tandvård för äldre och funktionshindrade när behandlingskostnaden beräknas överstiga kronor. Under 2001 inkom drygt förhandsbedömningar, vilket innebär en marginell ökning jämfört med Detta kan tyda på att landstinget närmat sig ett jämviktsläge när det gäller att tillgodose vårdbehoven inom tandvårdsreformens olika områden.

5 71 Brist på tandvårdspersonal Ett uppdrag i den pågående översynen av 1999 års tandvårdsreform är att bedöma det framtida personalbehovet samt rekryterings- och bemanningssituationen inom tandvården. Redan idag är det viss brist på såväl tandläkare som tandhygienister. Under de närmaste åren kommer tillgången till utbildade tandläkare att försämras bl.a. på grund av hög medelålder i denna yrkesgrupp, särskilt inom specialisttandvården. En förhållandevis stor andel av de tandläkare som utbildas i Sverige arbetar utomlands, i första hand i England och Norge, vilket är ytterligare en osäkerhetsfaktor. Tandläkarbristen kan på längre sikt avhjälpas genom volymmässigt utökad grundutbildning. Tandläkarbristen kan också kompenseras genom utökad utbildningskapacitet för tandhygienister samt ytterligare delegering av arbetsuppgifter inom tandvårdsteamet. Tillgången på tandvårdspersonal i Östergötland bedöms vara bättre än i en hel del andra län, framför allt i norra Sverige. Det finns dock en viss obalans inom länet. En studie av tandvårdsutbudet, där såväl folktandvård och privat tandvård vägs samman, visar att tillgången på tandvård är sämre i länets mindre kommuner. Västra länsdelen har också något sämre tillgång till tandvård än de centrala och östra länsdelarna. Översyn av tandvårdsreformen Under 2001 har en omfattande översyn av tandvårdsreformen startats på nationell nivå. Översynen har hittills utmynnat i ett förslag om ett högkostnadsskydd för äldre personer inom tandvårdsförsäkringen. I en pågående andra etapp görs bl.a. en översyn av landstingets stödformer. Förslag är på väg som bl.a. förtydligar gruppen psykiskt långtidssjuka samt som understryker kriteriet omfattande behov av personlig omvårdnad och omsorg. Inför 2003 ska landstingen via Landstingsförbundet förhandla om statsbidragets storlek, grundat på en omfattande uppföljning. I flertalet landsting överstiger kostnaderna avsevärt det nuvarande statsbidraget.

6 72 Prioritering inom tandvården Eftersom det finns resursbrist inom tandvården är det nödvändigt att göra prioriteringar. Akut tandvård har högst prioritet. Därefter kommer barntandvård (såväl vad gäller individuell tandvård som områdesansvar) och de olika tandvårdsområdena enligt tandvårdsreformen. Först därefter kommer tandvård för vuxna i övrigt. Inom varje grupp ska det individuella vårdbehovet avgöra prioriteringen. Tillgängligheten till tandvård i alla delar av länet garanteras genom avtal med Folktandvården.