Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Transkript

1 INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård åt särskilda patientgrupper....2 Bakgrund...2 Uppsökande verksamhet...2 Nödvändig tandvård...2 Personkretsen...2 Avgränsningar grupp 1 och Målet med reformen...3 Uppsökande vård:...3 Hur gör vi på Gotland?...4 Tandvården behöver hjälp med följande:...5 Bakgrund Landstingen skall svara för att avgiftsfri uppsökande verksamhet bedrivs på särskilda boenden för äldre och funktionshindrade personer m.m. samt att dessa personer erbjuds nödvändig tandvård med vårdavgifter som för öppen hälsooch sjukvård. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag följt upp verksamheten under Gällande ansvarsförhållanden: Landstingen/HSF - Gotlands kommun ansvarar för att uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård erbjuds alla dem som enligt tandvårdslagen och tandvårdsförordningen omfattas av stödet, dvs. ingår i personkretsen. Äldreomsorgen/omsorgen inom SOF har en viktig roll och deras medverkan är nödvändig för att identifiera dem som skall ingå i personkretsen och för att överlämna erbjudandet om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård och att återrapportera till tandvården vilka individer som ska erhålla uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Pressmeddelande Vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson säger i ett pressmeddelande med anledning av rapport från socialstyrelsen till regeringen Det är stora skillnader i den vård som erbjuds av olika landsting. Många äldre och funktionshindrade får till exempel inte den tandvård de har rätt till.

2 INFORMATION 2(5) Tandvård åt särskilda patientgrupper. Bakgrund Genom ändringen av tandvårdslagen och lagen om allmän försäkring genomfördes den 1 januari 1999 en reformering av det statliga stödet till tandvård för vuxna. Tandvård åt särskilda patientgrupper. Denna reform består bl.a. av: Uppsökande verksamhet Där personen erbjuds en munhälsobedömning av tandvårdspersonal, individuell instruktion om hur den dagliga munhygienen skall utföras samt vid behov kontakt med tandläkare eller tandhygienist för att få nödvändig tandvård utförd. Vård- och omsorgspersonalen erbjuds utbildning samt information om betydelsen av den dagliga förebyggande vården för patienternas mun- och tandhälsa samt individuell handledning. Nödvändig tandvård Personer som har rätt att bli uppsökta för munhälsobedömning m.m. har också rätt att få nödvändig tandvård utförd inom den öppna hälso- och sjukvårdens avgiftssystem. Personkretsen Uppsökande verksamhet med bedömning av munhälsan skall erbjudas följande grupper (SFS 1985:125 Tandvårdslagen): 1. De som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 första stycket hälso- och sjukvårdslagen. 2. De som får hälso- och sjukvård i hemmet (avancerad hemsjukvård). 3. De som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 4. De som är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer enligt punkterna 1 3 ovan. Avgränsningar grupp 1 och 4 Grupp 1 De personer som omfattas skall ha ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet d.v.s. minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm och då förbättringsutsikten bedöms vara liten. Detta skall gälla oavsett vem som genomför omvårdnaden. Även vård och omsorg som ges av närstående skall ingå i bedömningen av omfattningen (prop. 1997/98:112). Med varaktighet menas ett behov som förväntas kvarstå minst ett år.

3 INFORMATION 3(5) Grupp 4 Samma definition som för grupp 1 men personen bor i eget boende. Till grupperna 1, 2 och 4 bör även räknas de personer, som oavsett boendeform har en långvarig och allvarlig psykossjukdom, som har pågått i mer än ett år och med bestående och omfattande social funktionsnedsättning, såsom svår affektiv sjukdom och/eller svår schizofreni och har behov av tandvård, men p.g.a. sin långvariga och allvarliga psykotiska sjukdom inte har kapacitet att sköta sin personliga omvårdnad. Funktionsnedsättningen innebär således en begränsning av patientens verklighetsuppfattning och förmåga att relatera sig till omgivningen. Konklusion: Det är olyckligt att reformen benämns tandvårdsreform när det egentligen är en omvårdnads reform som tagit hjälp av tandvårdens kunskaper. Effekten av att ge omvårdnadspersonalen kunskap i munhälsovård, ger med enkla medel den gamla individen en bättre hälsa, allmäntillstånd och livskvalité. Det är först när det gäller ersättning för nödvändig tandvård som det är korrekt att benämna det en tandvårdsreform eftersom patienten betalar sin tandvård i enlighet med öppen hälso- och sjukvårdstaxa istället för normal tandvårdstaxa. Målet med reformen Uppsökande vård: Munhälsobedömning: En bedömning görs av behovet av munhygieninsatser men även preliminärt av behovet av nödvändig tandvård. Omfattningen av munhygieninsatser bedöms med utgångspunkt från vad den enskilde, eller personal som hjälper den enskilde, kan klara av att utföra (SFS 1998:1338). Personalutbildning: Målet för utbildningen är att personalen får kompetens att: sköta den dagliga munvården, tolka symtom och signaler som uttrycker ett behov av tandvårdsinsatser och förstå behandlingsråd från tandvårdspersonal samt kunna följa instruktioner på t.ex. ett munvårdskort. Nödvändig tandvård Vid nödvändig tandvård anläggs en helhetssyn på patientens livssituation och allmäntillstånd. Det är viktigt att patienten inte utsätts för alltför omfattande behandling utan att denna bidrar till förmågan att äta eller tala och till en väsentlig förhöjning av livskvalitet och välbefinnande. Sammanfattning: Med en god daglig munhygien och ett för individen acceptabelt munstatus kan många omvårdnadsproblem undvikas. Risken för undernäring minskar när in-

4 INFORMATION 4(5) dividen kan tugga sin mat utan smärta. Infektioner i munhålan kan ge aspiration av bakterier med svårbehandlade lunginflammationer som följd. En gammal individ som har smärtor från munhålan har svårt att lokalisera smärtan och om omvårdnadspersonalen inte kan identifiera orsaken som ett tandvårdsproblem så belastas ofta sjukvården utan att individen blir hjälpt. Hur gör vi på Gotland? Den uppsökande verksamheten och munhälsobedömningarna förutsätter ett samarbete mellan äldreomsorg/omsorgen och tandvården (prop. 1997/98:112). Identifiering av individer inom personkretsen Inom Gotlands kommun är det främst biståndshandläggare som identifierar individer inom personkretsen och utfärdar tandvårdsintyg. Arbetsgång munhälsobedömning Folktandvården erbjuder munhälsobedömningar för de boende och utbildning för omvårdnadpersonalen (detta gäller såväl inom de särskilda boendena, hemtjänsten som inom omsorgen) Omvårdnadspersonalen ska - efter kontakt från tandvården - se till att den skriftliga informationen om den uppsökande verksamheten och möjlighet till nödvändig tandvård når vård- och omsorgstagaren. Om vård- och omsorgstagaren accepterar munhälsobedömning ska detta skriftligt meddelas till tandvården (prop. 1997/98:112). I detta medgivande ska det finnas att uppgifter om att hälsotillstånd och medicinering får lämnas ut till tandvårdspersonalen. Ansvarig sjuksköterska noterar om vederbörande accepterat eller avböjt erbjudande om munhälsobedömning i personens omvårdnadsjournal. Vid munhälsobedömningen är det viktigt/obligatoriskt att den personal/närstående som brukar hjälpa den enskilde med den dagliga munvården, finns med för att få information om hur munvården lämpligast kan utföras. Arbetsgång personalutbildning Ansvaret för handledningen/utbildningen ligger på tandvården medan äldreomsorgen/omsorgen ansvarar för att berörd personal ges möjlighet att delta i handledningen/utbildningen. Parterna svarar för sina respektive kostnader. Vad är det som fungerar bra eller mindre bra i samarbetet mellan tandvård/äldreomsorg/omsorg. Identifieringen av individer i personkretsen har med hjälp av biståndshandläggarna blivit mycket bättre det senaste året. Det ska dock ingå i rutinerna vid en biståndsbedömning när en individ bedöms behöva omsorg - minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm- att skriva ut ett tandvårdsintyg vilket tyvärr inte alltid är fallet idag.

5 INFORMATION 5(5) Det finns också brister i uppdateringen av tidsbegränsade intyg där individen fortfarande har rätt att få ett tandvårdsintyg. Effekter för tandvården: Eftersom det inte regelmässigt skrivs tandvårdsintyg vet inte tandvården hur många individer som är berättigade till uppsökande vård och ska erbjudas munhälsobedömningar. Detta gör att det är svårt att planera vår verksamhet. Samarbetet mellan tandvården och verksamhetscheferna inom äldreomsorgen/omsorgen fungerar inom vissa särskilda boende mycket bra men på andra ställen och framför allt inom hemtjänsten mycket dåligt. Effekter för tandvården: Tandvården får inte tillbaka den skriftliga bekräftelsen att vård- och omsorgstagaren har fått erbjudandet om en munhälsobedömning och antingen accepterat eller tackat nej. Detta betyder att vi inte vet om vårdtagaren vet om sina rättigheter eller att vi har möjlighet att utföra munhälsobedömningar. Alltför mycket tid går åt till tungrodd administration istället för ett aktivt munhälsoarbete ute på vårdinrättningarna. Tandvården behöver hjälp med följande: - Hur många individer på varje boende har omsorg minst 3 ggr/dygn samt antingen tillsyn under natten eller larm. Detta gäller även de individer som finns i eget boende. - Rutiner så att alla nytillkomna vård- och omsorgstagare som uppfyller kriterierna får ett tandvårdsintyg. - Att verksamhetschefen på respektive boende/hemtjänstområde vet vilka personer som har ett tandvårdsintyg och om någon saknar intyg som är berättigad till detta informerar biståndshandläggaren som då kan utfärda ett tandvårdsintyg. - Kommunikationen och samarbetet ska fungera mellan tandvården och verksamhetscheferna inom äldreomsorg/omsorg, så att tandvårdslagen 8a efterlevs och att de vårdtagare som berörs får hjälp till en god munhälsa och en bra livskvalité. - Att samarbetet mellan tandvården och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan på varje boende fungerar. Ansvarig för tandvård till särskilda patientgrupper: Helen Hultnäs Tandvårdssamordnare Visby Lasarett Tel helen.hultnas@hsf.gotland.se